Det där är ingen nyhet

När jag skriver det här toppar Aftonbladet och Expressen sina websidor med, KAOS I TÅGTRAFIKEN. Det är ingen nyhet. En nyhet vore om rubriken skulle lyda, TÅGEN I SVERIGE GÅR SOM DE SKA. Det är inte heller någon nyhet när en rubrik lyder, KÄND SVERIGEDEMOKRAT HAR PUBLICERAT RASISTISKA INLÄGG.

   Inte heller är det en nyhet när rubriken är, FÖRTROENDEVALD SVERIGEDEMOKRAT UTTALAR SIG SEXISTISKT OCH FÖRNEDRANDE OM KVINNOR. En nyhet värd en stor rubrik vore däremot, DEN HÄR VECKAN HAR INGEN SVERIGEDEMOKRAT UTTALAT SIG RASISTISKT ELLER KVINNOFÖRNEDRANDE.

   En gång i tiden arbetade jag med dagsjournalistik. Problemet med till exempel ett halvtimmes nyhetsprogram i TV, är att händelser värda att ta upp inte så värst ofta anpassar sig till just en halvtimme.

   Är det väsentliga som hänt för mycket eller för stort, går det att förlänga eller göra extrautsändningar. Men när det är för lite uppstår ett problem som benämns nyhetstorka. Det betyder, ”den typ av nyheter vi brukar ägna oss åt är det idag väldigt ont om”.

   Då får man leta upp någon plats där det är tågkaos. Det är ett säkert kort. Alltid är det någonstans som tågen inte går. För att det har snöat på vintern. Eller för att rälsen har krökts sig på sommaren på grund av värmen. Eller för att det är löv på spåren på hösten. Eller helt enkelt för att underhållet är så eftersatt att risken är stor för urspårning.

   Ett lika säkert kort är att någon förtroendevald Sverigedemokrat uttalat sig rasistiskt eller kvinnoförnedrande. Alltid har det skett någonstans i Sverige. Om inte idag så i varje fall i går.

   Att regeringen eller något alliansparti har föreslagit hårdare straff för någon form av brott, kan man också känna sig säker på. Och därmed är det inte något nytt.

   Att Justitieombudsmannen åter har prickat Kriminalvården för något övergrepp mot en intagen i något fängelse eller häkte, är inte lika säkert som dagsnyhet, för det sker bara i genomsnitt två gånger i veckan – år ut och år in.

   Att rikets statsminister Stefan Löfvén inte har uttalat sig om någon aktuell politisk fråga som varit het den senaste tiden, är dock ett säkert kort. Liksom att regeringen inte har kommit med några förslag om hur problemet ska lösas.

   Att landets jägare och deras organisationer är missnöjda med något som eventuellt ska ändras eller redan har ändrats, är inte heller någon nyhet. De tycker till och med att det är ett stort problem när EU anser att jägare borde läkarundersökas var femte år.

   Att Miljöpartiet numer kompromissar bort snart sagt varje miljöfråga och andra centrala frågor i sitt partiprogram för att få sitta kvar i regeringen, är naturligtvis inte heller något nytt.

   Nu har en ny avtalsrörelse inletts. Arbetsgivarsidan vill som vanligt ha sänkta ingångslöner, vilket inte är någon nyhet. Fackföreningsrörelsen vill som vanligt höja, trots att det hindrar unga människor från att få anställning. Alltså – ingen nyhet.

   När det är riktigt svårt att få ihop dagens nyhetsprogram kan man alltid ta fram något hyfsat aktuellt forskningsresultat, som till exempel: Om man vantrivs på jobbet och inte kan påverka sin arbetssituation, så kan man bli lite låg av det. Eller något annat självklart som att, psykiskt sjuka personer som sökt vård och inte får det oftare än andra begår våldsbrott.

   Om däremot landets justitieminister eller inrikesministern, eller för den delen någon av alliansens partiledare, skulle gå ut och säga att vi inte kan fortsätta med att bara höja straffen för brott, då skulle det förtjäna braskande rubriker. Det skulle vara en nyhet värd namnet, eftersom det skulle vara något som inte har hänt de senaste 20-30 åren.

   Men, invänder kanske någon, svenska och internationella brottsforskare har ju år ut och år in kommit fram till att längre och hårdare straff inte minskar brottslighet och därmed inte heller åstadkommer färre brottsoffer, så varför skulle det vara en nyhet?

   Det är befogad fråga. Det skulle vara en stor nyhet eftersom framträdande politiker i Sverige därmed äntligen skulle ha tagit till sig vetenskapliga forskningsresultat vad gäller brott och straff.

   Om vi bor i något så när tätbebyggda områden möts vi dagligen av dagstidningarnas löpsedlar. Många klagar på dessa, och då framförallt på kvällstidningarnas löpsedlar. Men det borde vi inte göra. Ofta innehåller de bara något om en ny bantningsmetod, eller något om de kommande dagarnas TV-program.

   Därmed har vi nytta av dem, för då vet vi att det inte hänt något som är värt att rapportera om. Vi behöver alltså inte kolla mobilen, paddan eller datorn, och än mindre göra något så gammaldags som att köpa en dagstidning. Vi kan även skippa nyhetsutsändningarna i radio och TV den dagen, eller vi varje fall bara lyssna eller titta på hur de inleder sina program för att få bekräftat att ingenting av nyhetsvärde har hänt. Vi kan helt enkelt ägna vår tid åt annat än att ta del av det som ändå inte är någon nyhet.

 


Dick Sundevall är Para§rafs chefredaktör men hans krönikor och debattartiklar är inga ledare, utan högst privata tankar och funderingar.

I drygt 30 år har han arbetat med rätts- och kriminalfrågor. Det har blivit många tv-program och dokumentärfilmer. Åtta böcker, senast Det farliga Sverige, och några tusen artiklar genom åren.

Dick är mångfalt prisbelönt som journalist och författare med utmärkelsen Guldspaden och annat. Mest stolt är han över Ordfronts Demokratipris, ”för då väljs man ut bland hela befolkningen”.
På frågan om vad han tycker är det bästa han har gjort, svarar han:
– Mina tre barn.

Publicerad

Prenumerera på Para§rafs nyhetsbrev 

Nyhetsbrevet skickas ut varje onsdag och lördag förmiddag.
I Nyhetsbrevet får du besked om det vi senast har publicerat och en del information om vad som är på gång. Därtill får du ibland extramaterial som inte publiceras på sajten.
Vi ingår inte i någon mediekoncern och lämnar inte ut prenumerantlistan till någon, så din mejladress hamnar inte på avvägar.
Du prenumererar utan kostnad. Du kan också överraska en vän genom att ge honom eller henne en prenumeration, om du skriver in i den personens mejladress.
OBS: Vi efterfrågar bara den mejladress du vill ha Nyhetsbrevet mejlat till, inget annat. Du prenumererar här.

Para§rafs artiklar, krönikor och debattartiklar kan kommenteras på vår Facebooksida.