Debatt

När barn påverkas att välja bort en förälder

Publicerad 2021-04-02

Pappan får genom domstolsbeslut inte träffa sina barn. Han har inte träffat dem sedan påsken 2015. Detta är inte unikt för svenska rättsförhållanden. Genom en dom meddelad av Svea Hovrätt hösten 2020 förlorade pappan slutligen vårdnaden om sina pojkar, födda 2005 och 2007. De vill inte träffa sin pappa. För dem är han en okänd person.

Underinstansen, tingsrätten, hade våren 2020 förordnat att pappan skulle ha ensam vårdnad. Skälet var att det fanns en oro för barnen om vårdnaden numera skulle tillfalla mamman.

Tingsrätten var väl medveten om att barnen inte ville träffa sin pappa. Barnens inställning till sin pappa tolkades som en följd av mammans medvetna eller omedvetna bild som hon förmedlat till sina barn. Tingsrätten konstaterade att barnen inte haft någon egentlig möjlighet att bilda sig någon egen uppfattning om sin pappa.

Hovrätten ändrade domslutet och prövningstillstånd meddelades inte.  (Solna tingsrätts dom 2.3.2020, Mål T 10031-17, Svea Hovrätt 4.11.2021, Mål T 3445-20, Högsta domstolen 2.3.2021, Mål T 6371-20)

Tingsrätten öppnar för möjligheten att barnen utsatts för negativ påverkan eller föräldraalienation.

”Barn som tvingas välja bort en förälder” är en publikation av författarna Christina Bergenstein, advokat och Anna Lytsy, journalist,(Norstedt Juridik 2019). Den tar upp föräldraalienation i Sverige; fakta, rättsregler och erfarenheter.

Vad är då ”föräldraalienation” (FA)? Enligt internationell vedertagen uppfattning kan föräldraalienation (parental alienation) kort beskrivas som ett förhållande då ett barn tvingas välja bort en förälder, som det tidigare haft en nära relation till, utan att det finns saklig grund för avståndstagandet och som sker på grund av den andre förälderns påverkan. (Bergenstein-Lytsy sid 24, 1 stycket.)

Internationellt finns en omfattande forskning på området. I Sverige finns nästan ingen offentliggjord forskning. Dock finns det forskare i Sverige som hävdar att föräldraalienation finns i Sverige.

Samfällt är man av den uppfattningen att föräldraalienation är att anse som psykisk misshandel. Med fog kan hävdas att frågan kan vara om psykisk misshandel medför långsiktiga skador såsom:

  • Dålig självkänsla
  • Depression
  • Missbruk
  • Bristande tillit
  • Kriminalitet och annan asocialitet
  • Ätstörningar
  • Utveckling och fördjupning av olika psykiska dysfunktioner

Bergensteins och Lytsys publikation innehåller mycket mer om FA, framför allt relaterat till utländska förhållanden. Vad gäller svenska sådana finns som redan nämnts inte så mycket redovisad forskning. Dock redogör författarna för problemställningarna i intervjuer som de gjort med forskare, läkare, domstolsjurister, advokater och handläggare inom socialtjänsten.

Psykisk misshandel i svensk rätt är reglerat i brottsbalken 3 kap 5 §. Det finns inget känt fall enligt vilket man i nu aktuella situationer dömt för misshandel. Uppfattningen finns i förarbetena till brottsbalken och justitieministern har även gett uttryck för detta.

För att man ska döma till psyskisk misshandel måste det föreligga en medicinsk påvisbar effekt. (Kommentar till brottsbalken, studentutgåva nr 6, 3:28)

Föräldraalienation är av största relevans i vårdnadstvister. Barnets bästa ska styra det som ska bli resultatet avseende lösning av tvisterna.

Domstolsförfarandet,  vad gäller dessa mål, är indispositivt, och innebär att  domstolen har en skyldighet att se till att målen blir tillbörligt utredda. (Föräldrabalken 6:19)

I dömandet har man möjlighet att vända sig till socialtjänsten som kan bidra med både så kallad snabbupplysning och vårdnadsutredning.  (Föräldrabalken 6: 19, 2 och 3 st)

Domstolarna kan även anlita extern expertis, inte minst vid behov av psykiatrisk sådan. Det sistnämnda inträffar nästan aldrig trots att målen ofta präglas av djupa, mångåriga och breda konflikter.

Barnets vilja ska tillmätas betydelse och är barnet tillräckligt moget avgörande betydelse. Viljan ska sedan barnkonventionen blev svensk lag tillmätas särskild vikt.

Vad är barnets vilja? Vem kan bäst bedöma detta och ge omständigheten tillräcklig relevans? Vem känner barnet bäst?

Föräldrarna i vart fall den alienerade är oftast helt bortkopplad. Denne tvingas ofta att helt stå tillbaka som förälder.

När man talar om barnets vilja är det ofrånkomligt att betrakta barnets hjärna. När är en barnhjärna så utvecklad att barnet har kapacitet att självständigt besluta i sina egna angelägenheter? Domstolarna uttrycker inte sällan vad gäller barn i 12-14-års-åldern att barnets vilja haft avgörande betydelse för domstolens ställningstagande.

Mot domstolarnas ställningstaganden ska ställas hjärnforskningens uppfattning. Vissa delar av hjärnan är egentligen fullt utvecklade först vid 25 år ålder. Det torde vara sannolikt att man först då har uppnått full mognad och kan ta ansvar för sina handlingar. (Bl.a. Hugo Lagercrantz. I barnets hjärna s 130, Riviera Förlag 2012)

Lagrådsremiss – Ett stärkt barnrättsperspektiv i vårdnadstvister. Regeringen lämnade den 12.2.2021 en lagrådsremiss till lagrådet.

I remissen framhålles att vårdnadstvister ofta är långvariga och oerhört tärande på parterna samt kostsamma. Ett förslag som presenteras är informationssamtal hos socialnämnden.

Handläggningen är avsedd att ske inför socialtjänsten. Huvudregeln är att man inte äger rätt att framställa ett tvistigt yrkande om vårdnad, boende och umgänge inför domstol om man inte deltagit och ett sådant samtal ägt rum.

Förslaget innebär förutom kostnadseffektivitet vad gäller processförfarande inför domstol och mindre lidande för parterna och även mindre utgifter för juridiskt biträde.

Det blir mindre kostnader för försäkringsbolagens åtaganden via rättsskydd i hemförsäkringar och mindre utnyttjande av den fria rättshjälpen.

Barnet kommer som sagts ovan att sättas än mer i fokus. Barnsamtalet som även detta åvilar socialtjänsten blir kanske den viktigaste åtgärden i förfarandet. Att dessa samtal läggs som tidigare på socialtjänsten beror på att man anser att socialtjänsten har särskilt stor erfarenhet av att hålla dessa samtal.

Barnsamtalen återges som en sammanfattning. Bandupptagningar och videoupptagningar sker, såvitt känt aldrig, i vart fall återges de inte inför domstolarna. Vad gäller oron för otillbörlig föräldrapåverkan kan den måhända stillas av det faktum att tidsutdräkten minskar.

Möjligheten att låta uppfattningar och påverkan cementeras minskar. Systemet kan ge större rörlighet för barnet att ge uttryck för sin vilja. Av lätt insedda skäl är det yttersta ansvaret uttolkarens, som måste ha rätt verktyg i form av kunskaper och erfarenhet.

Vad säger man som förälder till en tolvåring som uttrycker:

– Jag vill inte se dig mer.
– Du är äcklig.
– Jag vill inte gå i skolan.
– Jag vill inte äta.

Ska man som förälder abdikera eller tar samhället och rättssystemet på sig att ta över ansvaret. ”Ja se det är en annan historia/saga” som H.C. Andersen uttryckte det – eller är det inte det?

Av Bodil Borison

 

Detta är en debattartikel. Analyser och ställningstaganden är skribentens.


   Bodil Borison har varit chefsåklagare inom Åklagarmyndigheten och Ekobrottsmyndigheten. Hon har i huvudsak ägnat sig åt straffrätt som åklagare med inriktning på ekobrott.
Denna specialinriktning har gett kunskaper inom skatterätt, förvaltningsrätt och vissa delar inom civilrätten.
Vad gäller familjerättsliga frågor har Bodil Borison varit engagerad i detta de senaste tio åren.

Publicerad

Prenumerera på Para§rafs nyhetsbrev 

Nyhetsbrevet skickas ut varje tisdag och fredag.
I Nyhetsbrevet får du besked om det vi senast har publicerat och en del information om vad som är på gång. Därtill får du ibland extramaterial som inte publiceras på sajten.
Vi ingår inte i någon mediekoncern och lämnar inte ut prenumerantlistan till någon, så din mejladress hamnar inte på avvägar.
Du prenumererar utan kostnad. Du kan också överraska en vän genom att ge honom eller henne en prenumeration, om du skriver in i den personens mejladress.
OBS: Vi efterfrågar bara den mejladress du vill ha Nyhetsbrevet mejlat till, inget annat. Du prenumererar här.

Para§rafs artiklar, krönikor och debattartiklar kan kommenteras på vår Facebooksida.