Debatt

Mikael Westerlund

Henry Kissingers medverkan till krigsbrott borde granskas kritiskt

Advokat Mikael Westerlund ifrågasätter att Henry Kissinger intervjuas under trivsamma former i SVT med tanke på de upprepade folkrättsbrott som Kissinger gjort sig skyldig till: ”Låt oss hoppas att Henry Kissinger någon dag ställs till ansvar för sina handlingar för han bör snarare få frågor ifrån åklagare och målsägandeadvokater än programledare i hyllningsreportage”, skriver Mikael Westerlund

   SVT har börjat sända andra säsongen av programmet Toppmötet. Under förra säsongen var det som bekant Fredrik Reinfeldt som ledde samtalen med några av världspolitikens tidigare giganter och i år är det diplomaten Jan Eliasson som leder programmet.

   Det finns ett betydande behov av seriös fördjupande journalistik om världspolitikens händelser varför det är positivt att SVT försöker att möta detta. Det är också angeläget att vi genom rutan får möta personer utanför våra egna ”filterbubblor”. Man kan dock ifrågasätta valet att i år bjuda in Henry Kissinger för att under trivsamma former diskutera världspolitiska händelser ur historien och samtiden eftersom han inte bör behandlas som vilken politiker som helst.

   Henry Kissinger var USA:s utrikesminister mellan åren 1973 och 1977. Dessförinnan var han, i sin roll som nationell säkerhetsrådgivare, en av arkitekterna bakom USA:s krigsföring i Vietnam.

   Bland annat bär han ansvar för Operation Linebacker II eller ”Julbombningarna” över Hanoi som de kommit att kallas. Det var en många dagars lång intensiv flygbombningskampanj som svårligen kan beskrivas på annat sätt än regelrätta terrorbombningar av en försvarslös civilbefolkning. Bombanfallen var de största som USA:s flygvapen hade genomfört sedan andra världskrigets slutskede.

   Det var ett urskillningslöst bombande av en värnlös civilbefolkning till underkastelse vilket är oförenligt med den internationella humanitära rätten såsom vi känner den idag. Av krigets lagar följer nämligen att de stridande parterna i en konflikt har en skyldighet att skydda civilbefolkningen.

   I strid med detta släpptes bomberna direkt över civilbefolkningen. Det officiella Sverige fördömde också illdådet genom att regeringschefen jämförde det med brotten begångna i Guernica, Oradour, Babij Jar, Katy, Lidice, Sharpeville och Treblinka. Regeringschefen framhöll också att eftervärldens dom har fallit hård över dem som burit ansvaret.

   Därefter mördades den 11 september 1973 Chiles president Salvador Allende i en militärkupp dirigerad av den amerikanska underrättelsetjänsten CIA och Henry Kissinger. Generalen Augusto Pinochet grep makten och styrde Chile under åren 1973–1989.

   Närmare 35 000 människor greps varav 28 000 torterades och 3 500 människor dödades eller försvann. En miljon chilenare flydde landet varav många beviljades asyl i Sverige med hjälp av bland andra den svenska ambassadören Harald Edelstams ihärdiga arbete, som senare förklarades persona non grata av militärdiktaturen.

   Militärkuppen i Chile och mordet på presidenten Salvador Allende var ett mycket allvarligt övergrepp på det chilenska folkets kollektiva rätt enligt FN-stadgan att som ett folk få bestämma över sitt eget öde.

   Genom det internationella världssamfundet har det byggts upp en internationell rättsordning genom vilken det blir lättare att utkräva straffansvar av enskilda individer. Det är viktigt att civila åtnjuter ett straffrättsligt skydd även i händelser av väpnade konflikter mellan eller inom stater men för att systemet ska åtnjuta legitimitet är det angeläget att det inte bara är politiska och militära ledare ifrån fattiga länder som ställs till ansvar utan även företrädare för rika och mäktiga nationer.

   Låt oss hoppas att Henry Kissinger någon dag ställs till ansvar för sina handlingar för han bör snarare få frågor ifrån åklagare och målsägandeadvokater än programledare i hyllningsreportage.

 


   Advokat Mikael Westerlund arbetar huvudsakligen med brottmål som försvarsadvokat men han åtar sig även uppdrag som målsägandebiträde, samt vissa ärenden inom socialrätt och migrationsrätt.

Mikael Westerlund är styrelseledamot i Svenska avdelningen av Internationella Juristkommissionen och har ett särskilt intresse av internationell straff- och processrätt. Han deltar inte sällan som internationell rättegångsobservatör vid rättegångar utomlands där det finns anledning att anta att grundläggande rättigheter kommer att kränkas. Han föreläser regelbundet om straff- och processrätt, samt migrationsrätt

Mikael Westerlund är anställd vid Advokatfirman De Basso.

Publicerad

Prenumerera på Para§rafs nyhetsbrev 

Nyhetsbrevet skickas ut varje onsdag och lördag förmiddag.
I Nyhetsbrevet får du besked om det vi senast har publicerat och en del information om vad som är på gång. Därtill får du ibland extramaterial som inte publiceras på sajten.
Vi ingår inte i någon mediekoncern och lämnar inte ut prenumerantlistan till någon, så din mejladress hamnar inte på avvägar.
Du prenumererar utan kostnad. Du kan också överraska en vän genom att ge honom eller henne en prenumeration, om du skriver in i den personens mejladress.
OBS: Vi efterfrågar bara den mejladress du vill ha Nyhetsbrevet mejlat till, inget annat. Du prenumererar här.

Para§rafs artiklar, krönikor och debattartiklar kan kommenteras på vår Facebooksida.