Debatt

Martin Tunström

Hög tid att sätta stopp för massuthängningar på nätet

Webbplatsen Nordfront, som drivs av nazistiska Nordiska motståndsrörelsen, meddelade i fredags att man överlämnat mer än 140 000 strafftidsbeslut från 2004-2014 till den anonyma nationalistsajten Gangrapesweden. Gangrapesweden har bearbetat materialet, som de påstår har kommit ut via en ”läcka”, och därefter lagt ut ett sökbart register över 83 656 personer.

   Strafftidsbeslut upprättas av Kriminalvården när någon påbörjat avtjänande av ett fängelsestraff, så registret innefattar allt från livstidsdömda till personer som avtjänat några dagars omvandlat bötesstraff efter att ha begått trafikbrott i Norge. Även frivårdskontorens strafftidsbeslut, för personer som avtjänat straff med fotboja, finns med.

   I registret kan man söka på födelsedatum och får då upp namn, domstol, målnummer och strafftid. Extremnationalistsajtens egen lilla ”knorr” är att personerna klassificeras som ”svensk” eller ”ickesvensk”.

   Juridikfronten, som är en ideell förening, har bedrivit verksamhet mot nationalistiska brott i tio år, och bland annat sett till att nationalister som förtalat sina meningsmotståndare har fått betala skadestånd.

   Vi ser Gangrapeswedens agerande som ännu ett i raden av uthängningar som extremrörelser ägnar sig åt för att uppnå politiska mål. Att kalla detta för seriös journalistisk verksamhet vore löjligt. Även om man skulle vilja föra egen kriminalstatistik för journalistiska ändamål, finns det knappast någon anledning att hänga ut enskilda på internet.

   Skampålestraffet avskaffades i mitten av 1800-talet, men nätets stora tillgänglighet (och relativa anonymitet) har återupplivat dess anda.

   Särskilt anmärkningsvärt tycker vi det taffliga försöket till etnisk uppdelning är. Vi kan konstatera att en 50-årig man från Malmö, som gillar såväl ”Sverigedemokraterna i Europaparlamentet” som ”Jag ska rösta på Sverigedemokraterna” på Facebook, har klassificerats som ”icke-svensk” för att hans efternamn råkar sluta på –sen och inte på –son. Man kan ifrågasätta om en sådan klassificering, förutom att den är osmaklig, duger till någon seriös journalistisk granskning.

   Vår juridiska analys har utmynnat i att uthängningen av de över 83 000 personerna knappast kan vara tillåten enligt personuppgiftslagen. Det är, enligt vår bedömning, inte försvarligt att hänga ut människor, som i många fall avtjänat (kortare) straff för enstaka lagöverträdelser och förhålladevis lindriga brott, för allmän beskådan på internet. Liksom uthängningarna i Lexbase kan man klart misstänka att det, förutom brott mot personuppgiftslagen, kan handla om massförtal.

   Under gårdagen anmälde vi Gangrapesweden till polisen och Datainspektionen. Vi har även skickat brev till organisationerna KRIS och X-cons, så att så många av de uthängda som möjligt ska få kännedom om vad de utsatts för, och kunna agera.

   Mot bakgrund av att uthängningen är så omfattande – närmast ett nytt kriminalvårdsregister – borde det finnas anledning för en åklagare att överväga om det vore ”påkallat från allmän synpunkt”, som det står i lagtexten, att åtala för förtal.

   Brottet mot personuppgiftslagen – sannolikt det mest omfattande i sitt slag i svensk modern rättshistoria – kan polisen utreda även utan anmälan från målsägande.

   Eftersom den eller de ansvariga för uthängningarna borde kunna påräkna att få egna strafftidsbeslut om de döms, anser vi att utredningen bör prioriteras av polis och åklagare.

   Gangrapesweden har redan tidigare tillhandahållit tingsrättsdomar och listor över dömda personer. Att en dömd person sedermera frikänts har inte gett upphov till några rättelser i listan över ”grova våldtäktsmän”.

   Man har även roat sig med att hänga ut meningsmotståndare, såsom personer inom nätverket #jagärhär och medarbetare på Stockholms universitet, som ”terrorister” eller ”folkrättsbrottslingar”.

   Denna typ av uthängningar är onekligen en utmaning för skyddet av den personliga integriteten. Man kan ifrågasätta om det verkligen bör vara möjligt för privata aktörer att anonymt eller med skydd av utgivningsbevis döma personer, som avtjänat sina av domstolarna utdömda straff, till att för alltid sitta fjättrade vid den digitala skampålen.

   När har en människa egentligen sonat sitt brott, enligt extremnationalisterna?

   Vi vet att förundersökningar om brott mot personuppgiftslagen sällan inleds och ofta läggs ned. Fallen i domstolarna är få, trots att internet ger stora möjligheter till kränkande publiceringar. Om rättssystemet inte klarar av att agera emot allvarliga integritetskränkningar, som kanske sker anonymt, måste lagstiftaren se över om polisen och allmänheten behöver fler verktyg för att kunna identifiera och hindra mörkermän, som de som ligger bakom Gangrapesweden.

 

Martin Tunström, ordförande för Juridikfronten

 


   Martin Tunström är ordförande för den ideella föreningen Juridikfronten vars stadgade ändamål är att motverka högerextrem brottslighet. Martin är en av de ursprungliga initiativtagarna till föreningen som formellt bildades 2011. Verksamhet har dock bedrivits sedan i vart fall 2007. Läs mer om föreningen på Juridikfronten.org. Till vardags arbetar Martin som socionom.”

Publicerad

Prenumerera på Para§rafs nyhetsbrev 

Nyhetsbrevet skickas ut varje onsdag och lördag förmiddag.
I Nyhetsbrevet får du besked om det vi senast har publicerat och en del information om vad som är på gång. Därtill får du ibland extramaterial som inte publiceras på sajten.
Vi ingår inte i någon mediekoncern och lämnar inte ut prenumerantlistan till någon, så din mejladress hamnar inte på avvägar.
Du prenumererar utan kostnad. Du kan också överraska en vän genom att ge honom eller henne en prenumeration, om du skriver in i den personens mejladress.
OBS: Vi efterfrågar bara den mejladress du vill ha Nyhetsbrevet mejlat till, inget annat. Du prenumererar här.

Para§rafs artiklar, krönikor och debattartiklar kan kommenteras på vår Facebooksida.