Debatt

Advokat Lars Hurtig

Poliser blir nyttiga idioter

2018-04-07

Polisen intalar sig att de bara pysslar med personskydd, men låter sig villigt – som nyttiga idioter – lånas ut som kraftfulla verktyg i vårdnadstvister, vilket ofta resulterar i kapade band mellan barn och deras fäder, hävdar advokat Lars Hurtig.

   Den som känner sig hotad att bli utsatt för våldsbrott kan få skydd av polisen. Det finns en personskyddsgrupp inom polisen, som kan hjälpa till med skyddat boende, skyddad identitet, tekniska hjälpmedel och liknande. Allt detta är gott och väl.

   Vilka skyddande insatser som kan vara befogade bestäms sedan polisen gjort en riskbedömning i det särskilda fallet. Eller som det heter på polisens hemsida ”Bedömningen utgår från hur allvarligt hotet är och hur stor risken är att det genomförs.”

   Man har olika verktyg för sådana bedömningar. När det misstänks ett hedersmotiv används en metod, eller checklista, som går under benämningen PATRIARK, i vilken ingår en rad faktorer att ta hänsyn till. Detta utmynnar i en bedömning av risker bland annat för våld och hedersrelaterat våld.

   Enligt Socialstyrelsen skall en bedömning av checklistans faktorer helst föregås av intervjuer eller förhör bland annat med den förmodade gärningsmannen.

   Syftet med bedömningen är som sagt internt. Det ska ge polisen en uppfattning om vilket skydd som kan behövas. Målsäganden och målsägandebiträdet får del av vari bedömningen utmynnar, men i övrigt är underlaget hemligt.

   Den utpekade gärningsmannen får ingen information, annat än möjligen på direkt fråga, varvid bara resultatet av bedömningen avslöjas. Vilket underlag som legat till grund för bedömningen får den förmodade gärningsmannen inte veta, än mindre tillfälle att bemöta de uppgifter eller påståenden som legat till grund för bedömningen.

   Här brister dessvärre polisen, som alltså, stick i stäv med Socialstyrelsens rekommendationer, regelmässigt väljer att avstå från att prata med den person som skulle utgöra det hot för vilket skydd skulle vara befogat.

   Detta vore illa nog ur den aspekten, att samhälleliga resurser riskerar att tas i anspråk på grund av hot som enkelt kunde ha avfärdats om den utpekade gärningsmannen fått komma till tals, men vad värre är används riskbedömningen som tillhygge av ”hotade” personer i andra sammanhang, företrädesvis vårdnadstvister.

   När man kommer till ett förberedelsesammanträde i tingsrätten, där mamman (för det är oftast mamman som uppger sig vara hotad) eller mammans ombud uppger att pappan har hotat mamman eller barnet eller båda två, samt att polisens personskyddsgrupp bedömt att risken för våld mot dem är hög, så är målet i princip redan avgjort.

   Den domare som mot den bakgrunden tillerkänner pappan vårdnaden eller ens något umgänge med barnet, står ännu att finna.

   Den som regelmässigt uppträder som ombud i sådana mål lär sig förstås snabbt hur man kan erhålla en fördelaktig riskbedömning och hur man sedan ska använda den.

   Polisen intalar sig förstås att de bara pysslar med personskydd, men låter sig alltså villigt – som nyttiga idioter – lånas som kraftfulla verktyg i vårdnadstvister, vilket ofta resulterar i kapade band mellan barn och deras fäder.

 

Detta är en debattartikel. Analyser och ställningstaganden är skribentens.

 


   Lars Hurtig är advokat och delägare i Process Advokatbyrå i Stockholm. Han är ledamot av Sveriges Advokatsamfund sedan 1999, och har tidigare arbetat med blandade uppdrag, där vårdnadsmål varit vanligt förekommande.
Han arbetar numera nästan uteslutande med brottmål, som försvarare, men kommer fortfarande i kontakt med ett och annat vårdnadsmål, då sådana kan följa i kölvattnet av brottmål som avser påstående om brott i nära relationer.

Publicerad

Prenumerera på Para§rafs nyhetsbrev 

Nyhetsbrevet skickas ut varje måndag, onsdag och fredag.
I Nyhetsbrevet får du besked om det vi senast har publicerat och en del information om vad som är på gång. Därtill får du ibland extramaterial som inte publiceras på sajten.
Vi ingår inte i någon mediekoncern och lämnar inte ut prenumerantlistan till någon, så din mejladress hamnar inte på avvägar.
Du prenumererar utan kostnad. Du kan också överraska en vän genom att ge honom eller henne en prenumeration, om du skriver in i den personens mejladress.
OBS: Vi efterfrågar bara den mejladress du vill ha Nyhetsbrevet mejlat till, inget annat. Du prenumererar här.

Para§rafs artiklar, krönikor och debattartiklar kan kommenteras på vår Facebooksida.