Debatt

Mikael Westerlund

Sverige har erkänt en självutnämnd president

Av Para§rafs Redaktion 2019-02-08

Ett antal länder inklusive Sverige har de senaste dagarna officiellt erkänt oppositionspolitikern Juan Guaidó som Venezuelas president vilket väcker ett antal folkrättsliga frågor. Juan Guaidó har inte vunnit något allmänt val utan är en ”självutnämnd president”.

   Frågan är om det finns folkrättsligt stöd för dessa ”erkännanden”. Om den svenska regeringen finner folkrättsligt stöd för sitt erkännande av Juan Guaidó bör regeringen kunna redovisa grunderna för detta. Jag vågar nämligen påstå att några sådana grunder inte föreligger.

   Venezuela är en republik och presidenten är dess statschef. Genom att länderna däribland Sverige har erkänt Juan Guaidó som landets legitima president har man således också erkänt honom som Venezuelas statschef.

   Genom att man betraktar Juan Guaidó som den legitima statschefen har man indirekt underkänt hela den nuvarande regeringen i Caracas. Såvitt jag känner till har Sverige aldrig tidigare agerat på liknande sätt och skälen för det är att man inom folkrätten erkänner suveräna stater och inte tillfälliga politiska ledare.

   Efter andra världskriget har världssamfundet byggt upp en regelstyrd internationell världsordning. Världssamfundet har genom folkrätten reglerat hur stater ska uppträda mot varandra vilket är ägnat att bringa stabilitet och förutsebarhet i de internationella relationerna. Detta har varit viktigt för skapandet av fred inte minst i vår del av världen.

   Men den regelstyrda världsordningen utmanas idag av auktoritära strömningar. I USA talar presidenten öppet om att lämna viktiga internationella avtal och multilaterala sammanslutningar. Inom hans republikanska parti finns ett starkt motstånd mot FN- systemet som sådant. Med tanke på att den regelstyrda världsordningen är hotad är det särskilt angeläget att länder som Sverige står upp för folkrätten.

   Alternativet är nämligen att de starka och mäktiga staterna obehindrat kan diktera villkoren för världens medborgare. Vad gäller just Latinamerika finns också ett antal exempel på när USA gett stöd till militärkupper, militärdiktaturer och understött förföljelse av människor när det gynnat USA:s egna intressen.

   Internationel Court of Justice (ICJ) har också fällt USA för deras stöd till den paramilitära gruppen Contras härjningar och illdåd i Nicaragua.

   En grundsten i vår världsordning är kortfattat och förenklat att varje folk har rätt till självbestämmande. Varje folk har rätt att välja sina egna politiska företrädare och fatta sina beslut utan andra staters ingripanden.

   Denna rätt tillkommer förstås även venezolanerna. Det är inte Trump, Bolsonaro eller Wallström som ska utse Venezuelas president utan det ska det venezolanska folket inom ramen för deras konstitution och suveränitet.

   Utvecklingen i Venezuela är i och för sig oroväckande. Det kommer ständigt rapporter om svårigheter för oppositionen att verka, om förföljelse av journalister och om domstolar som är underställda den politiska makten. Därtill befinner sig landet i en ekonomisk och humanitär katastrof. Ett stort antal venezolaner har också valt att lämna landet i hopp om en bättre framtid. Situationen är alarmerade och oroväckande.

   Men det medför inte att andra staters ledare har rätt att utse Venezuelas statschef. Fallet Venezuela riskerar därutöver att bli prejudicerande på så sätt att fler presidenter och statschefer som ledarna i Washington inte sympatiserar med avsätts. Kanske med hot om vapenmakt i värsta fall som i fallet med Salvador Allende.

   Istället för att ansluta sig till Trumps erkännande av Juan Guaidó som Venezuelas statschef bör den svenska regeringen stå upp för den regelstyrda internationella världsordningen, folkrätten, och allas folk rätt till självbestämmande.

 

Mikael Westerlund
Advokat

Detta är en debattartikel. Analyser och ställningstaganden är skribentens.

 


   Advokat Mikael Westerlund arbetar huvudsakligen med brottmål som försvarsadvokat men han åtar sig även uppdrag som målsägandebiträde, samt vissa ärenden inom socialrätt och migrationsrätt.

Mikael Westerlund är styrelseledamot i Svenska avdelningen av Internationella Juristkommissionen och har ett särskilt intresse av internationell straff- och processrätt. Han deltar inte sällan som internationell rättegångsobservatör vid rättegångar utomlands där det finns anledning att anta att grundläggande rättigheter kommer att kränkas. Han föreläser regelbundet om straff- och processrätt, samt migrationsrätt

Mikael Westerlund är anställd vid Advokatfirman De Basso.

Publicerad

Prenumerera på Para§rafs nyhetsbrev 

Nyhetsbrevet skickas ut varje tisdag och fredag.
I Nyhetsbrevet får du besked om det vi senast har publicerat och en del information om vad som är på gång. Därtill får du ibland extramaterial som inte publiceras på sajten.
Vi ingår inte i någon mediekoncern och lämnar inte ut prenumerantlistan till någon, så din mejladress hamnar inte på avvägar.
Du prenumererar utan kostnad. Du kan också överraska en vän genom att ge honom eller henne en prenumeration, om du skriver in i den personens mejladress.
OBS: Vi efterfrågar bara den mejladress du vill ha Nyhetsbrevet mejlat till, inget annat. Du prenumererar här.

Para§rafs artiklar, krönikor och debattartiklar kan kommenteras på vår Facebooksida.