Frigiven och hemlös

Av Ricard A R Nilsson 2019-08-20

Nu återstår två månader till min villkorliga frigivning. Efter 20 år i fängelse ska jag åter bli en fri man. Jag är i full gång med att försöka ordna bostad och annat praktiskt, men det jag börjat inse är att tak över huvudet är en omöjlighet för de flesta som friges. De flesta tvingas in i hemlöshet, missbruk och fortsatt kriminalitet.

   Det i särklass viktigaste när en person friges, efter både korta och långa fängelsestraff, är att de får någonstans där de kan bo. Ett ställe som är deras eget. En plats där man kan låsa om sig för natten och känna sig trygg. Men för många är det en ouppnåelig dröm.

I augusti förra året, drygt 12 månader innan mitt frigivningsdatum, kontaktade jag socialtjänsten för att se vad de kunde bistå med sett till bostad och annat stöd efter att jag skulle kunna komma tillbaka in i samhället. Deras svar? ”Återkom när du är närmare frigivning”.

De tyckte alltså att ett år innan jag skulle friges efter 20 år i fängelse, var för tidigt att börja titta på alternativ för boenden och annat. Med tanke på att det finns personer som stått i bostadskö lika länge som jag suttit inlåst, så kan jag personligen tycka att frågan inte var för tidigt väckt. Men, men, vem är jag att ifrågasätta en myndighet.

Nästa gång jag kontaktade socialtjänsten, så var det drygt 5 månader kvar innan jag skulle lämna Kriminalvårdens otrygga famn bakom mig. Vad sa socialtjänsten denna gång då? ”Återkom när du närmar dig frigivning”.

Svaret denna gång irriterade mig och jag försökte – förgäves – att argumentera emot. Socialtjänstens ståndpunkt var att de hade personer som var i mer akut behov av hjälp som de var tvungna att prioritera. Att ge mig förutsättningar att leva ett laglydigt liv efter två decennier i fängelse, var inget som ansågs akut.

För ett par veckor sedan, när två månader återstod till muck, gjorde jag ett nytt försök. Men först ändrade jag min folkbokföringsadress, eftersom socialtjänsten där jag tidigare var skriven, helt uppenbart inte var särskilt välvilliga.

   Intressant var att en av de första frågorna jag fick, var varför jag inte bett om stöd tidigare. Jag förklarade och min handläggare sa spontant att hon tyckte att en utredning skulle startats vid min första förfrågan.

Nu är allt på gång i alla fall. Men det är begränsat vilken hjälp som kan erbjudas. Hade jag däremot haft missbruksproblematik, då hade alternativen varit fler. Jag får dock erkänna att socialtjänsten i den nya kommunen faktiskt verkar göra en ansträngning, så det är bara att hoppas på det bästa. Förhoppningsvis friges jag inte ut till hemlöshet, vilket faktiskt är mycket vanligare än de flesta tror.

Faktum är att Kriminalvården inte gör någonting för att hjälpa de som ska friges. Deras ansvar – enligt dem själva – är till datumet för frigivning. Därefter verkar de helt ärligt inte bry sig alls. Då har de ryggen fri.

   Gång på gång har jag hört vakter tydliggöra att de inte hjälper till med något efter muck, istället hänvisas till socialtjänsten. Och socialtjänsten kan inte ordna bostad eller liknande.

Detta är alltså verkligheten som före detta fångar möter. De kan inte få bostad på grund av skulder. De kan inte få jobb på grund av att de måste uppvisa ett fläckfritt utdrag ur straffregistret. Om detta är förutsättningarna, är det då så konstigt att återfallsfrekvensen är så hög som den är? Något som i sin tur kan leda till nya brottsoffer.

 

Detta är en krönika. Analyser och ställningstaganden är skribentens.

 


  Ricard A R Nilsson dömdes till livstids fängelse för mord, men fick under 2017 sitt straff tidsbestämt till 30 år och avtjänar nu sista året på ett halvvägshus. Under åren i olika fängelser har han betat av nio universitetsexamina och är idag Kriminalvårdens högst utbildade, generaldirektören inräknad.

   Ricard har släppt flera böcker, bland annat ”En livstidsdömds dagbok”. Följ honom i sociala medier:

nilsson-larancuent.com/ricards-blogg  
instagram.com/nilsson_ricard
twitter.com/ricardnilsson

   Ricard har medarbetat på Para§raf sedan vi startade magasinet. Ett av Para§rafs honnörsord är inifrån. Vi ska så långt det är möjligt rapportera inifrån. Komma in under ytan. Ricard har rapporterat inifrån fängelsevärlden. Nu fortsätter han att skriva utifrån sina insikter om fängelser och den undre världen.

Publicerad

Prenumerera på Para§rafs nyhetsbrev 

Nyhetsbrevet skickas ut varje tisdag och fredag.
I Nyhetsbrevet får du besked om det vi senast har publicerat och en del information om vad som är på gång. Därtill får du ibland extramaterial som inte publiceras på sajten.
Vi ingår inte i någon mediekoncern och lämnar inte ut prenumerantlistan till någon, så din mejladress hamnar inte på avvägar.
Du prenumererar utan kostnad. Du kan också överraska en vän genom att ge honom eller henne en prenumeration, om du skriver in i den personens mejladress.
OBS: Vi efterfrågar bara den mejladress du vill ha Nyhetsbrevet mejlat till, inget annat. Du prenumererar här.

Para§rafs artiklar, krönikor och debattartiklar kan kommenteras på vår Facebooksida.