När rädslan tagit makten i kommunen

Av Andreas Magnusson 2019-08-26

Det är som en brainstorming på en reklambyrå. Produkten som ska säljas in är förbud som drabbar utsatta minoriteter. ”Varsågoda grabbar! Släng ur er vad ni kan komma på så kör vi!”

   I Moderat- och SD-styrda Staffanstorp gick de ut hårt med tiggeriförbud, förbud mot huvudduk och förbud mot alternativ till griskött i skolbespisningen.

   Det är fasligt ont om judar och muslimer i kommunen, men så länge människor är villiga att köpa varan bör en reklambyrå kunna leverera något som får människor att tro att de faktiskt har köpt något av värde.

   Vellinges kommunledning slet hårt. Efter att ha överklagat sitt nekade reklamjippo i fyra instanser fick de slutligen lov att förbjuda kommunens enda tiggare att tigga på vissa platser. Förbudet fick som enda egentliga praktiska konsekvens att människor gav sig på den ensamma kvinnan eftersom hatet nu legitimerats av högsta kommunledningen.

   Socialdemokratiskt styrda Eskilstuna har i Jimmy Jansson (ja, han har samma namn som den där killen som var med i något Idol-liknande program) en kommunstyrelseordförande som skulle få en nestor på vilken reklambyrå som helst att skrocka till och uppmuntrande lägga sina faderliga armar om den unge adepten.

   Eskilstunas fiffiga marknadsföringsidé innebär att det krävs tillstånd för passiv pengainsamling. Tillståndet kostar 250 spänn och gäller i tre månader. Det kluriga här (förutom att man tjänar pengar på människor som saknar pengar) är att man lyckas upprätta ett register över människor som sedan kan slängas ut ur landet.

   Tillståndskravet infördes nyligen och EU-migranterna vittnar om hur de dagligen utsätts för trakasserier av ilskna kommunmedborgare som kräver att få se tillstånd. De otrevligaste kommuninvånarna känner sig stärkta i sitt människoförakt eftersom de alldeles uppenbart har den politiska ledningen på sin sida.

   Alla som sysslar med marknadsföring vet att det gäller att sticka ut ur mängden. För de välbärgade och drogtäta Stockholmskommunerna Täby och Danderyd har det varit en utmaning att övertrumfa sina skånska konkurrenter i riksversionen av de kommunala förbudsmästerskapen. Men nu – nu jävlar har de kommit på det!

   Ovanpå det konventionella tiggeriförbudet slänger de in några tilltalande lockvaror. Kommunerna vill förutom tiggeri även förbjuda insamling av kläder och pantburkar vid återvinningsstationer.

   I Täby har Moderaterna klurat ut den här idén tillsammans med Kristdemokraterna i samband med att Jesus lämnade rummet.

   I en artikel i Dagens Nyheter poserar Täbymoderaternas och Danderydmoderaternas ledare på en återvinningsstation. De är givetvis iklädda kostym. Det är modigt av dem att våga befinna sig där eftersom det enligt utsago är farliga platser.

   ”Människor känner sig otrygga och drar sig för att åka till återvinningsstationerna”, säger Täbys kommunalråd. Själv är han ändå modig nog att våga stå där.

   Enligt uppgift finns det ungefär tio EU-migranter som försörjer sig genom tiggeri i Täby kommun. Några av dem erbjuder sig att hjälpa andra att sortera skräp eller att panta burkar. Får de en slant som tack för hjälpen så blir de tacksamma. Det är de här människorna man nu vill klämma åt.

   Själv har jag alltid lite svårt för de där tonåringarna från någon lokal fotbollsklubb som vill hjälpa mig att packa varorna i kassar när jag handlar. Jag tycker ändå att det går väldigt bra att säga nej tack och jag ser inget behov av att förbjuda dem att tjäna pengar till idrottsföreningen.

   I Täby och Danderyd är man onekligen av lite klenare virke. Kanske inte alla invånare, men kommunledningarna har valt att abdikera och istället låta rädslan styra kommunpolitiken.

   Det är redan förbjudet enligt lag att trakassera människor oavsett om man är EU-migrant eller inte och oavsett om det sker vid en återvinningsstation eller på Täby galoppbana. Det finns inget behov av de specifika lagar man nu försöker driva igenom. Det handlar om att blidka en räddhågsen och hjärtlös väljargrupp.

   Man måste inte ta människors oro på allvar. Man kan istället säga till dem att skärpa sig, berätta för dem att fattiga människor inte är farliga, att invandrare inte bits i högre utsträckning än andra människor, att förbudssamhällen blir kalla, hårda och obeboeliga.

 

Detta är en krönika. Analyser och ställningstaganden är skribentens.

 


   Andreas Magnusson är gymnasielärare i svenska, religionskunskap och etik. Han sysslar också med musik och driver You Tube-kanalen Samtidsreflexen där tanken är att tränga djupare bakom människors reflexmässiga yttranden i samhällsfrågor.
Andreas har idén om att en god journalist är pedagog och att en god pedagog också i någon mening borde vara journalist. Han har också skrivit en del för DN Kultur och nominerades 2019 till årets opinionsbildare vid Faktumgalan.
Andreas är en av Para§rafs fasta krönikörer.

Publicerad

Prenumerera på Para§rafs nyhetsbrev 

Nyhetsbrevet skickas ut varje tisdag och fredag.
I Nyhetsbrevet får du besked om det vi senast har publicerat och en del information om vad som är på gång. Därtill får du ibland extramaterial som inte publiceras på sajten.
Vi ingår inte i någon mediekoncern och lämnar inte ut prenumerantlistan till någon, så din mejladress hamnar inte på avvägar.
Du prenumererar utan kostnad. Du kan också överraska en vän genom att ge honom eller henne en prenumeration, om du skriver in i den personens mejladress.
OBS: Vi efterfrågar bara den mejladress du vill ha Nyhetsbrevet mejlat till, inget annat. Du prenumererar här.

Para§rafs artiklar, krönikor och debattartiklar kan kommenteras på vår Facebooksida.