Foto: Johan Nilsson/TT

10-15 fall av dödligt våld som inte resulterar i mordutredningar

Av Börje R P Carlsson 2019-10-31

Börje Carlsson ställer en fråga som kan tyckas vara nog så kontroversiell. Men bland erfarna mordutredare och rättsläkare är det inte en ovanlig uppfattning att det handlar om uppemot 10-15 fall varje år av dödligt våld – som inte resulterar i utredningar om mord, dråp eller vållande till annans död.

    Under en tid har det debatterats i Magasinet Para§raf om det grova dödliga våldet går upp eller ner. Här finns många olika uppfattningar grundade på vilka prefix man använder.

   När brottslighet debatteras kommer ofta antalet anmälda brott och mörkertal upp till debatt. De flesta av oss har sin egen uppfattning om hur stort detta mörkertal är.

   Min uppfattning är och har alltid varit att mörkertalet är betydande och kanske bara hälften eller kanske mindre än hälften av alla brott skapar en handling eller anmälan hos polisen. Mörkertalet är således, enligt min uppfattning, stort och besvärande eftersom polisanmälningarna ligger till grund för brottsstatistik.

   Men finns det mörkertal också inom det dödliga våldet? Jag har i alla tider hävdat att polisen missar eller mörkar att antal fall där någon mördats av annan. Jag är dock inte lika säker på att mörkertalet vid dödligt våld är lika stort men eftersom antalet dödade är få blir varje fall procentuellt sett betydande.

   Jag skulle inte bli förvånad om 10–15 fall av dödligt våld årligen, inte upptäcks utan skrivs av som självmord eller naturliga orsaker.

    Nu kommer kanske vän av ordning att efterlysa statistik eller någon vetenskaplig undersökning som styrker detta. Jag har ingen sådan statistik för denna typ av statistik är ju av naturen omöjlig att skapa.

   Jag har vid ett antal dödsfall begärt ut handlingar från utredningar som jag anser är tvivelaktiga. Varje gång blir jag nekad av olika sekretesskäl. Jag brukade överklaga och får efter en tid oftast ett beslut där jag ska få ta del av delar av ärendet.

   Jag får då oftast en bunt papper där det mesta är maskerat. Jag överklagar igen och får lite mer rätt där jag får ytterligare en bunt med maskerade handlingar. I ett tekniskt protokoll var allt utom teknikernas namn maskerat.

   I en dödsfallsutredning av vad som hänt på en parkering kunde jag i mottagna handlingar inte utläsa ens att det handlade om dödsfall om det inte på en rad stått ”förhör med efterlevande”. Det gick dock inte att utläsa offrets namn, ålder eller kön.

   Med dessa premisser finns det således ingen möjlighet att granska polisens arbete. Polisen är dessutom självgoda, enväldiga och ofelaktiga vilket följande fall visar.

   ”Kulturkvinnan” mördade sin man med cyanid och dömdes till 18 års fängelse. Det var dock inte polisens förtjänst. När den mördades anhöriga presenterade misstankar och bevis för polisen var det som att köra huvudet i väggen:

– Det här fallet är ju nedlagt av oss på polisen. Det här är ett naturligt dödsfall, sa de.

– Om man skulle dra igång en mordutredning varje gång en anhörig tyckte det var skumt skulle det inte fungera, säger en polis som intervjuas om fallet.

   Här skulle man ju kunna fundera på vem som sitter inne med mest kunskap om den avlidne? De för stunden tillkallade poliserna eller den dödes anhöriga?

   Leif GW lyckades på några få veckor presentera tre, av polisen avskrivna, ”naturliga” dödsfall som mord och som därefter återupptogs och om jag inte minns fel dömdes också någon (detta kan var ett minnesfel). Härav hävdar jag att antalet fall av dödligt våld som polisen skriver av som ej brott är betydande.

 

Detta är en krönika. Analyser och ställningstaganden är skribentens.

 


   Börje Carlsson har under nästan hela sin tid inom kriminalpolisen arbetat med företrädesvis de grövsta brotten. Under ett par år var han rotelchef för en rotel med ett 40-tal medarbetare. Från 1993-1997 rotelchef på spaningsroteln.
Vid omorganisationen 1997, till länsmyndighet, bad han att få återgå som utredare på länskriminalen. Under kriminalpolistiden har han varit handläggare och spaningschef för flera mord, grova våldtäkter och grova rån.
Börje har skrivit en mängd böcker om brott. Senast En gång snut – alltid snut. Hans böcker finns bland annat att ta del av här.

Publicerad

Prenumerera på Para§rafs nyhetsbrev 

Nyhetsbrevet skickas ut varje tisdag och fredag.
I Nyhetsbrevet får du besked om det vi senast har publicerat och en del information om vad som är på gång. Därtill får du ibland extramaterial som inte publiceras på sajten.
Vi ingår inte i någon mediekoncern och lämnar inte ut prenumerantlistan till någon, så din mejladress hamnar inte på avvägar.
Du prenumererar utan kostnad. Du kan också överraska en vän genom att ge honom eller henne en prenumeration, om du skriver in i den personens mejladress.
OBS: Vi efterfrågar bara den mejladress du vill ha Nyhetsbrevet mejlat till, inget annat. Du prenumererar här.

Para§rafs artiklar, krönikor och debattartiklar kan kommenteras på vår Facebooksida.