Ulf Kristersson. Foto: Stina Stjernkvist / TT

Har Ulf Kristersson blivit sosse?

Av Andreas Magnusson 2020-03-17

Människor med socialliberala, socialdemokratiska, socialistiska och ekologistiska värderingar har brukat hävda ett par grundläggande saker som den yttersta högern alltid har fnyst åt. Så här i Corona-tider är det tätare mellan nysningarna än fnysningarna.

En sak de har brukat säga är att hela samhället tjänar på att klyftorna mellan rika och fattiga inte blir för stora. Då kan inte marknaden ges fritt spelrum. Andra värden än de rent ekonomiska måste ibland få styra. Kanske behöver vi till exempel ha lite mer resurser inom offentlig sektor än vad som för stunden mest kostnadseffektivt.

Vi behöver ta ansvar för planeten. Flygresor bör bara göras om de är absolut nödvändiga. Närproducerat är bättre än att varor fraktas jättelångt. Det blir lite dyrare, men det är bättre för miljön.

Den här sortens tankar har framförts från socialliberala, ekologister och vänstermänniskor i alla tider. Det är synd att det skulle behövas ett antal allvarliga samhällskriser för att också nyliberala och konservativa plötsligt skulle låtsas hålla med.

Den stora torkan sommaren 2018, skogsbränderna och Corona-pandemin har visat varför den näst intill oreglerade kapitalismen och den isolationistiska nationalismen inte fungerar.

Det är därför man nu plötsligt kan höra Ulf Kristersson föreslå att staten borde ha ordentliga läkemedelslager, det vill säga det statliga apotek han själv var med och avreglerade.

Det är därför nyliberala Macron kan hålla ett brandtal där han säger att vissa saker faktiskt inte kan underkasta sig den strikta marknadsekonomins lagar och att Corona-pandemin tydligt visar detta.

Nyliberala och konservativa börjar allt mer låta som klassiska socialdemokrater. De förlitar sig helt till att väljarnas långtidsminne är utslaget och att de kommer undan med att låtsas som att de aldrig någonsin tyckt något annat.

Nu vill de plötsligt ha inhemsk produktion även av varor som görs billigare på annat håll, statliga inköp, statliga regleringar, statliga begränsningar av den fria rörligheten och statliga sjukvårdsinsatser.

Ingen tror att Corona-viruset bäst bekämpas via den smidiga KRY-appen och huvudvärkstabletter i mataffären. Nu är det staten som ska lösa allt. Den minimala staten ska plötsligt vara maximal.

Alldeles uppenbart är den högerpopulistiska linjen med förbudspolitik helt ur fas med världsläget. Trelleborgs handskakningskrav fungerar inte som bäst i Corona-tider. Samma sak kan sägas om maskeringsförbud som hindrar såväl muslimska klädedräkter som andningsmasker.

Men det är fler saker än så som visar att den yttersta högerns verklighetsuppfattning är direkt skadlig för vårt samhälle och har visat sig oanvändbar när det verkligen gäller.

Corona-viruset tros ha uppkommit som en direkt följd av dålig djurhållning. Det visar hur farligt det blir när avkastning är viktigare än omtanken om djuren. Även om kött blir dyrare för konsumenter måste djur ha ordentliga ytor att röra sig på. Marknaden kan inte själv reglera detta. Omtanken om miljön måste överordnas den ekonomiska tillväxten vid de tillfällen intressena kolliderar.

I länder där den allmänna sjukvården inte fungerar blir Corona-viruset svårare att bekämpa. Om det kostar pengar att testa sig för sjukdomen kommer mörkertalen att bli gigantiska. Som exempel har USA i skrivande stund ungefär dubbelt så många Coronafall som Sverige men 40 gånger så hög dödlighet. En rimlig misstanke är att det handlar om att mörkertalet är större. Det finns nog fog för misstanken om att Covid-19 kommer att slå extra hårt i USA.

Människor som har låg lön och saknar sjukförsäkring har inte råd att vara hemma även om de är sjuka. Det gör att virussjukdomar sprids mer i ett land med karensdagar och dålig sjukpenning.

Ett land med en väl utbyggd offentlig sektor har en buffert även för krissituationer. Sverige har år efter år allt mer slimmat den offentliga sektorn för att göra den effektiv och konkurrenskraftig helt i enighet med nyliberalismens lagar. Då finns det ingen reserv att ta till i kris.

Då finns det inga stora lager med sjukvårdsutrustning, ingen ordentlig buffert av tomma intensivvårdsplatser, inget väl tilltaget förråd med respiratorer (eftersom det normalt sett inte behövs så många).

I ett lågskattesamhälle betalar var och en för sig själv i högre utsträckning. Om det inte finns några lediga respiratorer så spelar det ingen roll hur mycket man än kan tänka sig att öppna sin plånbok. Om munskydden och handspriten är slut hjälper inga pengar i världen.

Det går att förstå finessen med rot- och rutavdrag men det är ännu lättare att förstå finessen med att människor betalar skatt som räcker till bra utbildning för alla, bra sjukvård för alla och lagrade resurser för kommande kriser.

Årets nyordsraket är utan tvekan ”coronabunkra”. Det här bunkrandet sker både på individnivå och mellan stater. Alla som tänker rationellt och nyktert på saken inser att det allra bästa hade varit om resurserna fanns där de för stunden behövs bäst, inte hos den som bunkrar bäst.

Kollektivets bästa blir individens bästa men individen har genom årtionden tränats till att se sig själv som viktigare än vår planet. Denna individcentrering slår paradoxalt nog tillbaka mot individen själv.

På statsnivå har nationalismen samma funktion. Stängda gränser hjälper lika lite när viruset väl finns i landet som trojanerna hade nytta av en stängd stadsport i legenden om den trojanska hästen.

Mer än någonsin behöver politiker samarbeta konstruktivt och lyssna på vetenskapen istället för att plocka billiga politiska poäng. Mer än någonsin behövs samarbeten över nationsgränser. Mer än någonsin behöver vi inse att den enes död också är den andres död.

 

Detta är en krönika. Analyser och ställningstaganden är skribentens.


   Andreas Magnusson är gymnasielärare i svenska, religionskunskap och etik. Han sysslar också med musik och driver You Tube-kanalen Samtidsreflexen där tanken är att tränga djupare bakom människors reflexmässiga yttranden i samhällsfrågor.
Andreas har idén om att en god journalist är pedagog och att en god pedagog också i någon mening borde vara journalist. Han har också skrivit en del för DN Kultur och nominerades 2019 till årets opinionsbildare vid Faktumgalan.
Andreas är en av Para§rafs fasta krönikörer.

Publicerad

Prenumerera på Para§rafs nyhetsbrev 

Nyhetsbrevet skickas ut varje tisdag och fredag.
I Nyhetsbrevet får du besked om det vi senast har publicerat och en del information om vad som är på gång. Därtill får du ibland extramaterial som inte publiceras på sajten.
Vi ingår inte i någon mediekoncern och lämnar inte ut prenumerantlistan till någon, så din mejladress hamnar inte på avvägar.
Du prenumererar utan kostnad. Du kan också överraska en vän genom att ge honom eller henne en prenumeration, om du skriver in i den personens mejladress.
OBS: Vi efterfrågar bara den mejladress du vill ha Nyhetsbrevet mejlat till, inget annat. Du prenumererar här.

Para§rafs artiklar, krönikor och debattartiklar kan kommenteras på vår Facebooksida.