Foto Dick Sundevall

Det dödliga våldet – nya redovisade siffror

Av Maria Robsahm 2020-04-03

Varje år i slutet av mars presenterar Brå statistiken över hur många som har utsatts för dödligt våld året innan. I mer än fem år har jag redovisat dessa siffror. Den graf som visar utvecklingen i Sverige sedan 1970 väckte uppståndelse när jag första gången la ut den för flera år sedan. Då var det vanligt med rena fantasier om hur morden i Sverige hade ökat ständigt de senaste decennierna.

Men som jag kunde visa var det dödliga våldet i Sverige som högst 1989. Sedan dess har det minskat fram till 2015 då det steg till en något högre nivå än åren innan. Men fortfarande ligger vi långt under den höga nivån för 30 år sedan.

Under dessa år har jag ägnat åtskillig tid och energi åt att påvisa lögner och falska rykten. Frågan om brottsligheten i allmänhet och det dödliga våldet i synnerhet har ju som bekant legat högst upp på den politiska agendan i flera år.

Men i dessa coronatider gav rapporten från Brå som kom i tisdags knappast en enda rubrik. Och på de sedvanliga sajterna var det tyst.

Fakta är dock fakta. Här är vad vi nu vet om det dödliga våldet under 2010-talet – och därmed kan vi också summera de senaste femtio åren:

Det dödliga våldet har minskat kraftigt sedan 1980-talet. 1989 – då det låg som allra högst – var det dödliga våldet 1,49 per 100 000 invånare (127). Den andra halvan av 2010-talet ligger i genomsnitt på 1,09 per 100 000 invånare. Den högsta noteringen per capita var 2015 med 1,14 per 100 000 invånare (112) och i faktiska antal år 2017 med 113, varav fem människor dog i terrorattentatet på Drottninggatan.
Klicka gärna på grafen nedan får att få den större.

Andra halvan av 2010-talet ligger alltså högre än åren strax innan, men ligger fortfarande långt under de högsta nivåerna för 30 år sedan – även i faktiska antal.

Genomsnittet för de senaste fem åren på 1,09 ligger faktiskt under genomsnittet för hela perioden 1970 – 2019 (1,12).

Vi har alltså haft färre mord i Sverige än för 30 år sedan – ändå finns det en vida spridd bild att detta inte är sant. Vad beror det på? Givetvis finns det ett politiskt intresse av att blåsa uppå oron kring brottsligheten. Men det räcker inte som förklaring.

Här går det inte att undvika medias roll.

Låt oss titta på utvecklingen de senaste fem åren i de tre storstadsregionerna. Antalet människor som fallit offer för dödligt våld i polisregionerna Stockholm, Väst och Syd har varierat mellan 71 och 85. Den lägsta siffran var förra året.
Det går att klicka på grafen nedan för att få den större.

Samtidigt kan vi se att siffrorna har varierat mellan dessa tre regioner. 2015 var antalet högst i Väst och lägst i Syd och 2016 var det omvänt flest i Syd och lägst i Väst. 2017 rasade antalet i höjden i Stockholm och just det året var det relativt få i Syd och Väst.

Media har en tendens att uppmärksamma ökningar men inte minskningar – och en enkel sökning visar att det var stora rubriker i samband med Stockholm 2017 men knappast några alls när siffran halverades året därpå.

Genom denna medialogik skapas bilden av att det dödliga våldet i storstäderna ständigt ökar – trots att den samlade bilden av de senaste fem åren är att det faktiskt har minskat i de tre storstadsregionerna.

 

Detta är en krönika. Analyser och ställningstaganden är skribentens.


   Maria Robsahm är prisbelönad journalist – Stora Journalistpriset 1996 för hennes bevakning av hanteringen av Estoniaolyckan – och hon har arbetat på redaktioner som Dagens Nyheter, Rapport och TV4.
Hon har också ett förflutet som universitetslärare i teoretisk filosofi och Europaparlamentariker.
Idag ser hon sig som folkbildare framför allt när det gäller brottsligheten i Sverige. Hennes grafer delas flitigt på Facebook.
Maria är en av Magasinet Para§rafs fasta krönikörer.

Publicerad

Prenumerera på Para§rafs nyhetsbrev 

Nyhetsbrevet skickas ut varje tisdag och fredag.
I Nyhetsbrevet får du besked om det vi senast har publicerat och en del information om vad som är på gång. Därtill får du ibland extramaterial som inte publiceras på sajten.
Vi ingår inte i någon mediekoncern och lämnar inte ut prenumerantlistan till någon, så din mejladress hamnar inte på avvägar.
Du prenumererar utan kostnad. Du kan också överraska en vän genom att ge honom eller henne en prenumeration, om du skriver in i den personens mejladress.
OBS: Vi efterfrågar bara den mejladress du vill ha Nyhetsbrevet mejlat till, inget annat. Du prenumererar här.

Para§rafs artiklar, krönikor och debattartiklar kan kommenteras på vår Facebooksida.