Ska vi skärpa straffen eller ska människor skärpa sig?

Av Andreas Magnusson 2020-08-11

När det gäller frågan om hur vi ska komma till rätta med kriminaliteten i samhället finns det i grunden två förhållningssätt. Antingen tror man att lösningen ligger i att skärpa straffen eller att den ligger i att få människor att skärpa sig.

De som vill skärpa straffen har inget riktigt tak för när det räcker. Samma recept om och om igen.

Ett år till i fängelse. Döm fler. Döm för mindre. Ett år till. Kriminalisera mer. Spärra in. Lås fast. Hårda tag. Hårdare. Inget mjäk. Hårdare. Släng ut. Hårdare. Ett år till.

De som vill att människor ska skärpa sig jobbar bredare. De fokuserar på människan som social varelse.

Om vi skapar ett gott samhälle där individer känner sig delaktiga och fostras in i goda värderingar, så kommer fler att vilja göra gott mot sina medmänniskor.

I den kriminalpolitiska debatten har straffskärpningsmänniskorna gapat högst nu i åtminstone trettio års tid. Det är uppenbart att deras väg inte har varit framgångsrik.

 

Detta är en krönika. Analyser och ställningstaganden är skribentens.


    Andreas Magnusson är gymnasielärare i svenska, religionskunskap och etik. Han sysslar också med musik och driver You Tube-kanalen Samtidsreflexen där tanken är att tränga djupare bakom människors reflexmässiga yttranden i samhällsfrågor.
Andreas har idén om att en god journalist är pedagog och att en god pedagog också i någon mening borde vara journalist. Han har också skrivit en del för DN Kultur och nominerades 2019 till årets opinionsbildare vid Faktumgalan.
Andreas är en av Para§rafs fasta krönikörer.

Publicerad

Prenumerera på Para§rafs nyhetsbrev 

Nyhetsbrevet skickas ut varje tisdag och fredag.
I Nyhetsbrevet får du besked om det vi senast har publicerat och en del information om vad som är på gång. Därtill får du ibland extramaterial som inte publiceras på sajten.
Vi ingår inte i någon mediekoncern och lämnar inte ut prenumerantlistan till någon, så din mejladress hamnar inte på avvägar.
Du prenumererar utan kostnad. Du kan också överraska en vän genom att ge honom eller henne en prenumeration, om du skriver in i den personens mejladress.
OBS: Vi efterfrågar bara den mejladress du vill ha Nyhetsbrevet mejlat till, inget annat. Du prenumererar här.

Para§rafs artiklar, krönikor och debattartiklar kan kommenteras på vår Facebooksida.