Är det dags att stänga ner SVT och SR?

Av Michael Pålsson 2020-09-11

Har Public service, det vill säga Sveriges television (SVT), Sveriges radio (SR) och Utbildningsradion (UR), något egentligt värde för oss medborgare? Politiker från SD och M har föreslagit att vi ska lägga ner hela paketet.

Moderaterna, KD och SD hoppade dessutom av diskussionerna om att grundlagsskydda Public service oberoende från politikerna.

KD-Busch, menskonstens främsta bekämpare och utlandsfängelsernas förkämpe, har för sin del varit tydlig med att hon anser att public service-bolagens uppdrag bör vara smalare och att inget ”krimskrams” ska förekomma.

Företrädare för det nya nationalradikala blocket har dessutom återkommande anklagat journalister på SR och SVT för vänstervridning. SD-Bylund har uttryckt att journalister inom Public service som är partiska ska kunna straffas.

Förutom den av de nationalradikala partierna upplevda vänstervridningen, anses det också snedvrida konkurrensen att låta SR och SVT konkurrera med nyheter på internet eller med underhållningsprogram som till exempel ”På spåret”.

KD och M anser dessutom att SVT och SR inte ska sända sport, utan överlåta detta till de privata bolagen. Samtidigt är förtroendet för SVT, SR och UR högt hos väljarna, även om förtroendet tycks minska ju längre högerut väljarna befinner sig.

För egen del har jag lite svårt att förstå kritiken och är rädd att om det nationalradikala blocket kommer till makten så kommer de att slå sönder en del av vår infrastruktur lika lättvindigt som politiker av varierande kulör slog sönder värnpliktssystemet, beredskapslagarna, polisutbildningen och dessutom privatiserade delar av skolan och förstörde skolsystemet vilket medfört ökade klyftor i samhället till liten eller ingen nytta.

Det kan möjligen låta väl dramatiskt att påstå att SVT och SR är en del av vår infrastruktur. Men faktum är att ett samhälle som vårt som tidvis är så oerhört beroende av att få ut korrekt information, då är Public service en del av vår infrastruktur.

Det räcker att hänvisa till den pågående pandemin och vilket oerhört genomslag den svenska strategin fått hos de flesta av oss. Är det någon som tror att samma sak hade varit möjlig utan Public service?

Jo, kan någon tycka, det är väl i och för sig rätt, men det betyder ju inte att Public service måste lägga pengar på exempelvis ”Allsång på Skansen”, sport och annat krimskrams – det kan väl i alla fall de kommersiella kanalerna ta hand om?

Jaha, så alla låginkomsttagare och fattigpensionärer ska vara uteslutna att se sport om de inte kan betala svindyra sportpaket på de kommersiella kanalerna?

Är det något som kan samla folket framför TV:n och stärka den svenska samhörigheten, förutom en pandemi, så är det väl landskamper. Och finns det över huvud taget någon som skulle sätta på SVT om det enda som sändes var hyperseriösa program och kanske lite helgmålsringning på lördagen?

Men problemet är betydligt större än krimskrams. Utvecklingen i Polen och Ungern utgör varnande exempel för vad vi kan förvänta oss om det nationalradikala blocket kommer till makten. Mer politisk styrning, mindre resurser för att förse oss medborgare med viktiga nyheter och underhållning.

Skyddet för Public service oberoende är idag nästan obefintligt i Sverige. Detta har emellertid tidigare inte varit något problem eftersom vi, oavsett vilka som suttit i regering, haft en bred samsyn om vikten av att bevara Public service-bolagens oberoende. Kanske skapade samsynen en falsk trygghet?

Denna tid av samsyn synes nu under alla förhållanden vara slut, eftersom det inte blir något beslut att grundlagsfästa Public service. Det nationalradikala blocket vill strypa resurserna för Public service-bolagen, smalna av och bestämma inriktningen på utbudet. Idag finns heller inga lagliga hinder för detta.

Det hade krävts en stor politiskt uppslutning för att stärka grundlagsskyddet för Public service. Istället valde det nationalradikala blocket att med luddiga påståenden om vänstervridning och krimskrams, hoppa av diskussionerna, likt tre tjuriga barn i en sandlåda.

Regeringen och dess samarbetspartiers tystnad och passivitet i frågan är synnerligen märklig. Ska SR och SVT i dess nuvarande form upplösas lika lättvindigt som värnplikten och statens ansvar för skolan? Utan kamp?

Det går väldigt fort att riva ned oberoende, yttrandefrihet och fri åsiktsbildning. Det tar betydligt längre tid att bygga upp dem igen.

 

Detta är en krönika. Analyser och ställningstaganden är skribentens.


   Michael Pålsson är advokat på Juhlin & Partners, med expertis inom avtalsrätt och arbetsrätt. Han har ett stort intresse för rättsfilosofi och är bland annat författare till boken ”Om frihet i vår tid”.
Läs mer på www.michaelpalsson.se
Michael är en av Para§rafs fasta krönikörer.

Publicerad

Prenumerera på Para§rafs nyhetsbrev 

Nyhetsbrevet skickas ut varje tisdag och fredag.
I Nyhetsbrevet får du besked om det vi senast har publicerat och en del information om vad som är på gång. Därtill får du ibland extramaterial som inte publiceras på sajten.
Vi ingår inte i någon mediekoncern och lämnar inte ut prenumerantlistan till någon, så din mejladress hamnar inte på avvägar.
Du prenumererar utan kostnad. Du kan också överraska en vän genom att ge honom eller henne en prenumeration, om du skriver in i den personens mejladress.
OBS: Vi efterfrågar bara den mejladress du vill ha Nyhetsbrevet mejlat till, inget annat. Du prenumererar här.

Para§rafs artiklar, krönikor och debattartiklar kan kommenteras på vår Facebooksida.