Inte ens hälften av landets poliser arbetar ute på fältet

Av Dick Sundevall 2020-12-17

Hur stor del av landets poliser som verkligen finns ute på fältet, ute bland allmänheten för att skydda medborgarna, har polisledningen gång på gång vägrat att uppge. Men nu har det bakvägen framkommit att de som direkt möter kriminaliteten utgör mindre än hälften av poliskåren.

Genom riksdagsbeslut har 360 miljoner kronor öronmärkts för att höja polislönerna. Den del som avser årets löneförhöjningar, ska uteslutande gå till poliser i yttre tjänst och de som arbetar i kriminaljourverksamheten, har polisledningen beslutat.

Det innebär att de poliser som arbetar i frontlinjen mot brottsligheten får 3000 i månaden i höjd lön. Och även får det retroaktivt ett år tillbaka. Det här har mötts av protester från en del av alla de tusentals poliser som tillbringar sin tid bakom skrivbord.

Låt mig här klargöra att jag inte har några som helst invändningar mot att poliser får höjda löner. Inte heller har jag något emot att de som direkt ska möta den grova brottsligheten får en extra löneförhöjning. I övrigt lägger jag mig inte i lönediskussionerna inom polisen.

Men genom det här beslutet, och ifrågasättandet av det, har det nu framkommit att den här gruppen som direkt möter brottsligheten ute på fältet och gör vad de kan för att skydda hederliga medborgare – utgör mindre än hälften av landets poliser.

Det är alltså nu bekräftat, vad som många av oss misstänkt, att av landets alla poliser så är en majoritet placerade bakom skrivbord.

Lägg därtill alla civilanställda utredare och administratörer, för att inte tala om alla informatörer, så torde det landa i att cirka en tredjedel av de som är anställda inom polisväsendet är ute på fältet!

När det talas vitt och brett om att Sverige behöver fler poliser och det pågår en tävling bland riksdagspartierna om vem som kan föreslå flest antal tusen nya poliser, så avser de rimligen – förhoppningsvis – antalet poliser ute bland allmänheten. Poliser som arbetar i de mest utsatta positionerna. Poliser som ska förebygga och förhindra brott.

Naturligtvis behövs det poliser och polisanställda som leder, samordnar och utreder, och därmed inte är ute bland allmänheten, men rimligen ska det väl inte behövas två sådana på varje polis ute på fältet?

Till saken hör att det har blivit allt svårare för allmänheten att komma i kontakt med polisen. Allt för många ger upp sina försök att polisanmäla efter att ha väntat i telefonköer i 30-40 minuter eller mer. Samtidigt är en del polisstationer på mindre orter bara bemannade någon timme eller två – då och då.

Kort sagt, något är väldigt fel med den nuvarande uppbyggnaden av svensk polis. Att det som skulle bli en polis närmare medborgarna har blivit det direkt motsatta, har allt för många av oss märkt av.

Nu har vi också fått det bekräftat i svart på vitt. Kan kanske en rimlig målsättning vara att åtminstone hälften av de som är anställda inom polisväsendet arbetar ute på fältet – till att börja med?

 

Detta är en krönika. Analyser och ställningstaganden är skribentens.


    Dick Sundevall är Para§rafs chefredaktör men hans krönikor och debattartiklar är inga ledare, utan högst personliga tankar och funderingar.
I närmare 40 år har han arbetat med rätts- och kriminalfrågor. Det har blivit många tv-program och dokumentärfilmer. Åtta böcker, senast Det farliga Sverige, och många tusen artiklar genom åren.
Dick är mångfalt prisbelönt som journalist och författare med utmärkelsen Guldspaden och annat. Mest stolt är han över Ordfronts Demokratipris, ”för då väljs man ut bland hela befolkningen”.
På frågan om vad han tycker är det bästa han har gjort, svarar han:
– Mina tre barn.

Publicerad

Prenumerera på Para§rafs nyhetsbrev 

Nyhetsbrevet skickas ut varje tisdag och fredag.
I Nyhetsbrevet får du besked om det vi senast har publicerat och en del information om vad som är på gång. Därtill får du ibland extramaterial som inte publiceras på sajten.
Vi ingår inte i någon mediekoncern och lämnar inte ut prenumerantlistan till någon, så din mejladress hamnar inte på avvägar.
Du prenumererar utan kostnad. Du kan också överraska en vän genom att ge honom eller henne en prenumeration, om du skriver in i den personens mejladress.
OBS: Vi efterfrågar bara den mejladress du vill ha Nyhetsbrevet mejlat till, inget annat. Du prenumererar här.

Para§rafs artiklar, krönikor och debattartiklar kan kommenteras på vår Facebooksida.