Svenska ord

Av Michael Pålsson 2021-01-05

”Lesserwisser” är enligt 2020 års nyordslista en person som är mindre vetande men som trots detta förklarar ett fenomen för någon som vet mer. Ungefär som när nämndemännen ska tala om för högutbildade domare hur lagen ska tolkas.

Eller som när SD-Åkesson och andra som förnekar klimatkrisen föraktfullt kallar Greta Thunberg för outbildad tonåring, men vägrar lyssna på att allt hon gör är att hänvisa till vetenskapen.

Ett annat sådant nytt ord är ”hobbyepidemiolog”, vilket anspelar på en person som utan expertkunskaper i epidemiologi tvärsäkert uttalar sig om coronapandemin.

Ungefär som när KD-Busch anklagar regeringen för att med berått mod låta äldre dö, men själv går ut och festar med fina folket i kungliga huvudstaden.

Ett fenomen som emellertid inte tycks uppmärksammas lika mycket är när tidigare definitioner av välkända ord plötsligt ändras. Ordet ansvar har exempelvis fram tills alldeles nyligen betytt att en person gjort sin plikt, rett ut fel som uppstått eller tagit sitt straff. Numera tycks ansvar betyda en sak när man talar till oss i folket, och en helt annan när man ska göra det själv.

Som när Stefan Löfven och Morgan Johansson uppmanar oss att ta ansvar i pandemin och undvika köpcenter, men tydligen själva kan vistas i sådana tempel för virusspridning.

Som om de är lite bättre än oss andra. Härligt för dem kanske, men det kan knappast anses vara att ta ansvar enligt ordets betydelse.

Andra begrepp som på sistone tycks ha fått helt nya innebörder är orden ”rättsstat” och ”rättssäkerhet”.

Enligt Sveriges belevade motsvarighet till Fox News, högerorganet ”Bulletin”, går det tydligen att återupprätta rättsstaten genom att domare, åklagare och domare börjar bära ämbetsdräkt https://bulletin.nu/kronikorer/all/lat-kriminella-stallas-infor-domare-i-ambetsdrakt

För egen del har jag istället förknippat begreppet rättsstat med oberoende domare, en fri advokatkår, en professionell och objektiv åklagarkår, förbud mot retroaktiv lagstiftning, demokratiskt beslutade lagar. Tydligen hade jag fel. Tydligen sitter rättsstatens grundpelare i kläderna.

Paulina Brandberg, åklagare vid Riksenheten för internationell och organiserad brottslighet, är för sin del frustrerad över ett för ensidigt fokus på rättssäkerheten i våra domstolar https://www.expressen.se/ledare/ledarsnack/manniskor-litar-inte-pa-att-staten-kan-skydda-dem/

Hon menar bland annat att den så kallade omedelbarhetsprincipen ska avskaffas så att mer vikt läggs vid tidiga polisförhör med misstänkta, brottsoffer och vittnen, istället för vad som framkommer vid huvudförhandlingen. Hon uttrycker också missnöje över att behöva ta hänsyn till FN:s barnkonvention så att hon hindras från att frihetsberöva barn.

Hon ifrågasätter, utan att ge ett enda faktiskt exempel, domarnas objektivitet och menar att de tar parti med advokaterna. Och det mest sensationella av allt, citat: ”Jag kan känna att vi i Sverige har blivit för enkelspåriga när vi bara fokuserar på att inga oskyldiga ska dömas.”

Hon fortsätter med ”Jag såg på Twitter en domare som skrev att varje ogillat åtal är en påminnelse om att rättssystemet fungerar, och då tycker jag att man har tappat vad rättssystemet går ut på. Om det bara går ut på att ingen oskyldig ska bli dömd då kan vi ju lägga ner hela rättsväsendet.”

Hon ifrågasätter alltså en grundpelare i begreppet rättssäkerhet till och med enligt åklagarmyndigheten själv, enligt vad som framgår av myndighetens hemsida;

”allmänt brukar begreppet betyda att ett land har en lagstiftning och ett system i övrigt som innebär att den enskilda medborgaren har ett skydd för godtyckliga ingrepp från samhället självt, t.ex. att inte åtalas eller dömas utan tillräcklig bevisning, att inte dömas utan att det finns stöd i lag för det och att alla medborgare oavsett samhällsställning eller ursprung bedöms på ett likartat sätt.”https://www.aklagare.se/ordlista/r/rattssakerhet/

Har åklagarmyndigheten numera vänt på begreppen och menar att domstolen hellre ska fälla än fria? Bevara oss alla från den typen av ihärdiga ämbetsmän om så skulle vara fallet.

Ett annat begrepp som synes ha ändrat betydelse är det att vara kristen. Jag har förvisso själv aldrig varit troende, men är ändå uppväxt med en bild av att kristna människor hellre vänder andra sidan till än ger igen, att de är generösa mot de fattiga, att de inte vill vara den som kastar första stenen.

Den bilden tycker jag också de tidigare partiledarna Alf Svensson och i någon mån Göran Hägglund förmedlade. Annat är det nu. De kristnas fanbärare, KD-Busch och KD-Skyttedal har inga problem med att kasta första stenen. Som när KD-Busch skamlöst anklagar regeringen för att med berått mod låta människor dö.

Eller skicka dömda att avtjäna sina straff där inga mänskliga rättigheter erkänns. Eller utan skam ljuga om antalet våldtäkter i Sverige. Mycket kan man säga om det nya KD, men medmänskligt är det inte. Hade jag inte vetat bättre hade jag lätt kunnat missta det nya KD för hin håle själv.

Slutligen har jag, liksom flera andra, också noterat att begreppet konservativ numera tycks ha en helt annan innebörd än tidigare. Konservatism kommer enligt Wikipedia av latinets conservare, det vill säga bevara.

Konservatismen har fram tills nyligen betonat politisk ordning, kontinuitet, stabilitet och en allmän vilja att bevara sakers tillstånd som de är. Kort sagt, att vara konservativ innebär att man betonar hållbarhet och stabilitet.

På något sätt har SD, KD och M lyckats kapa begreppet ”konservativ”. Journalister använder ideligen beteckningen ”konservativt block” eller möjligen ”nationalkonservativt block” som ett samlingsnamn på de tre partierna. Men hur är detta möjligt?

Inget av de tre partierna tar över huvud taget klimatkrisen på allvar, utan låter snarare tydliga klimatkrisförnekare som Moderaternas Lars Beckman, KD;s Sara Skyttedal eller SD-Åkesson ta tonen och håna inte bara Greta Thunberg utan kalla också alla andra som är oroliga för ”alarmister”, och påstå att uppenbara klimatförändringar kan förklaras som ”väder”.

KD-Skyttedal, nykristendomens flaggskepp, uppmanar oss med religiös logik till och med att flyga mer. Menar hon att Jesus ska rädda oss? Eller vill hon framkalla domedagen?

Detta förhållningssätt till klimatförändringarna är knappast konservativt. Istället är det extremt radikalt att med öppna ögon köra världen rakt in i en klimatkris som kommer medföra helt förändrade livsbetingelser för framtida generationer, stora flyktingströmmar och risk för att Sölvesborg trillar ner i havet.

Samma sak med en mängd andra åtgärder de tre partierna vill åstadkomma vid makten, såsom att drastiskt ändra förutsättningarna för public service, minska kunskapsnivån hos våra unga genom att ersätta kunskapsinlärning med vinster för riskkapitalister, sluta lyssna på experter och upphöra med en 300-årig tradition av respekt för självständiga ämbetsverk, strypa möjligheterna till familjeåterförening.

Att SD dessutom ifrågasätter yttrandefriheten för journalister, offentlighetsprincipen, asylrätten med mera, alltså väsentliga delar av våra grundlagar, kan knappast heller anses som konservativt. Snarare ett extremt radikalt systemskifte. Därför kallar jag, och flera med mig, det nya blocket för nationalradikalt. För konservativt – det är det inte.

Människan förändras och språket med den. Tiderna förändras och språket med den. Nya ord, nya begrepp, nya betydelser. Det är möjligen inte lönt att streta emot. Däremot bör var och en hålla fast vid sin egen inre moraliska kompass. I annat fall riskerar hela landet att hamna i brun-blå sörja.

 

Detta är en krönika. Analyser och ställningstaganden är skribentens.


    Michael Pålsson är advokat på Juhlin & Partners, med expertis inom avtalsrätt och arbetsrätt. Han har ett stort intresse för rättsfilosofi och är bland annat författare till boken ”Om frihet i vår tid”.
Läs mer på www.michaelpalsson.se
Michael är en av Para§rafs fasta krönikörer.

Publicerad

Prenumerera på Para§rafs nyhetsbrev 

Nyhetsbrevet skickas ut varje tisdag och fredag.
I Nyhetsbrevet får du besked om det vi senast har publicerat och en del information om vad som är på gång. Därtill får du ibland extramaterial som inte publiceras på sajten.
Vi ingår inte i någon mediekoncern och lämnar inte ut prenumerantlistan till någon, så din mejladress hamnar inte på avvägar.
Du prenumererar utan kostnad. Du kan också överraska en vän genom att ge honom eller henne en prenumeration, om du skriver in i den personens mejladress.
OBS: Vi efterfrågar bara den mejladress du vill ha Nyhetsbrevet mejlat till, inget annat. Du prenumererar här.

Para§rafs artiklar, krönikor och debattartiklar kan kommenteras på vår Facebooksida.