Kriminalpolitiken och mediernas samspel

Av Sasha Matic 2021-02-19

Ju mer brottslighet uppmärksammas i media och av politiker, desto mer oroas människor av kriminalitet, vilket i sin tur gör att media och politiker lyfter fram brottslighet ännu mer.

Begreppet otrygghet används ofta för att beskriva allmänhetens rädsla och oro för brott. Det utgör ett vanligt ämne i den mediala uppmärksamheten i frågor som rör brott och straff och har kommit att bli en central utgångspunkt i den svenska kriminalpolitiska debatten.

Allmänhetens rädsla för brott används löpande för att motivera politiska initiativ mot brottslighet. Tyvärr hör det till vanligheten att initiativen är ogenomtänkta och överdrivna och de bidrar sällan till annat än att vedergällningstänkarna känner sig nöjda. Ett exempel på detta är de ständigt återkommande kraven på straffskärpningar.

Jag har svårt att tro att det finns många som skulle argumentera för att allmänhetens rädsla är något som bör vara styrande i den kriminalpolitiska utvecklingen.

Tvärtom borde kriminalpolitiken i första hand grundas på forskning, noggrann utredning och en respektfull debatt. Den förda linjen med fokus på hårdare straff minskar varken brottsligheten eller vår rädsla.

Ändå räcker inte denna krönika till för att räkna upp alla de brott där vi har sett en straffskärpning under de senaste 20 åren, ofta under löften om ett tryggare land.

Nära hälften av befolkningen oroar sig idag i stor utsträckning över brottsligheten och trenden är uppåtgående. Därtill har studier visat att det finns ett samband mellan när media och politiker uppmärksammar kriminalitet och beskriver den som allvarlig och då människor anser att brottsligheten är landets största problem.

Fenomenet är dessutom ömsesidigt förstärkande. Ju mer brottslighet uppmärksammas i media och av politiker, desto mer oroas människor av kriminalitet, vilket i sin tur gör att media och politiker lyfter fram brottslighet ännu mer.

Jag menar självklart inte att vi inte har någon brottslighet, men man måste se ironin i att ju mer allmänheten oroar sig för kriminalitet, desto större blir avsaknaden av evidensbaserad forskning i riksdagspartiernas straffrättspolitik. I och för sig är väl detta inte ett bekymmer i en tid då politisk handlingskraft går före det mesta.

Samtidigt fortsätter vi vara rädda och vi vill ha resultat. Så vi accepterar allt fler argument om ordning, kontroll och hårdare tag och går med på ytterligare straffskärpningar.

Släng gärna med några reformer som bidrar till att urholka rättssäkerheten och individens rättigheter. Sådant är ändå inte på modet idag. Det ska vara enklare att använda hemliga tvångsmedel, fler människor ska häktas och kameraövervakningen ska utökas. Omedelbarhetsprincipen i de svenska domstolarna är tydligen överspelad och dubbla straff för viss brottslighet är visst det enda rätta.

Det är oklart när vi kommer att nå slutdestinationen i denna spiral, men jag fortsätter att hoppas på att vi någonstans efter vägen kommer uppmärksamma att den förda kriminalpolitiken inte är effektiv. Varken mot brottsligheten eller mot vår rädsla.

Jag fortsätter även att hoppas på att vi någonstans efter vägen reagerar på att de flesta av åtgärderna utgör reaktioner på brott som redan har begåtts och inte är åtgärder som faktiskt motverkar förekomsten av brott.

Förhoppningsvis kommer vi en dag i stället rikta våra insatser mot kanske den tydligaste gemensamma nämnaren för människor som hamnar i kriminalitet, nämligen social och ekonomisk utsatthet. Fram till dess låter vi oss övertygas av politiska floskler om hur Sverige gör sitt yttersta.

 

Detta är en krönika. Analyser och ställningstaganden är skribentens.


   Sasha Matic arbetar som biträdande jurist på Advokatfirman De Basso. Han har dessförinnan under flera år arbetat inom domstolsvärlden, både på den allmänna och förvaltningsrättsliga sidan, och var senast verksam som assessor på Hovrätten för Nedre Norrland.

Publicerad

Prenumerera på Para§rafs nyhetsbrev 

Nyhetsbrevet skickas ut varje tisdag och fredag.
I Nyhetsbrevet får du besked om det vi senast har publicerat och en del information om vad som är på gång. Därtill får du ibland extramaterial som inte publiceras på sajten.
Vi ingår inte i någon mediekoncern och lämnar inte ut prenumerantlistan till någon, så din mejladress hamnar inte på avvägar.
Du prenumererar utan kostnad. Du kan också överraska en vän genom att ge honom eller henne en prenumeration, om du skriver in i den personens mejladress.
OBS: Vi efterfrågar bara den mejladress du vill ha Nyhetsbrevet mejlat till, inget annat. Du prenumererar här.

Para§rafs artiklar, krönikor och debattartiklar kan kommenteras på vår Facebooksida.