Det här med biverkningar

Av Dick Sundevall 2021-05-14

Fick min första vaccinering mot Covid för några veckor sedan. Ska få nästa i den kommande veckan. Låt mig återkomma till det för nu ska det först handla om andra biverkningar. Som biverkningar av min medicin mot högt blodtryck och inte minst medicineringen mot min pågående Bältros. Tidigare hade den åkomman den mer passande benämningen – Helveteseld.

Högt blodtryck finns i släkten på pappas sida, så när jag för ett 20-tal år sedan fick reda på att nu var det dags för mig att medicinera mot det, blev jag inte direkt förvånad.

Bodde ute i Stockholms skärgård vid den tiden och min vårdcentral utgjordes av det mytomspunna gäng som gick under benämningen Skärgårdsdoktorn.

Jag behövde dock inte ta mig någonstans med båt för att klara av mina medicinska behov. De hade sin utgångspunkt från ett litet oansenligt hus på Djurö och jag bodde några hundra meter bort i en före detta fiskeby.

Det var något speciellt med de där läkarna och sjuksyrrorna. Vet inte om de blivit utbildade i något annat land – men de hade fått för sig att om man som patient blev inbokad en viss tid då man skulle komma, så kom man också in till sjuksyrran eller doktorn den tiden!

När min dåvarande doktor vi ett tillfälle öppnade dörren till sitt mottagningsrum, fyra minuter efter utsatt tid, och bad om ursäkt för att jag fått vänta – trodde jag att jag var utsatt för dolda kameran eller något liknande.

Ni vet hur det brukar vara på de flesta sjukhus och vårdcentraler. Man har fått en tid och sitter där och väntar. Det går 10-20-30-40 minuter men inget händer. Ingen kommer och säger att det blivit lite körigt idag, så man kommer att få vänta.

De tycks alltså ha uppfattningen att det är helt ok att man sitter där och väntar utan att få veta varför, trots att det är de som bestämt vilken tid man ska vara där. Det som i andra sammanhang benämns ”arrogans” tycks vara normaltillståndet inom stora delar av sjukvården.

OBS: Jag avser nu inte akutmottagningar. Där går naturligtvis de före som kommer in med ambulans och har livshotande skador. Därtill har man ju kommit till akuten utan att ha någon reserverad tid för när man ska kunna bli undersökt.

Nåväl, på Djurö behövde man alltså inte vänta. När min doktor förklarade att jag troligen resten av livet behövde medicineras mot mitt höga blodtryck, la han till:

– Du kan få biverkningar av den här medicinen.

– Ingen fara, sa jag och ryckte på axlarna. Jag brukar inte få några biverkningar av mediciner.

– Men det här är alltså blodtryckssänkande, sa han samtidigt som han höll upp långfingret och lät det långsamt liksom slakna och sjunka ner i handen.

Det tog mig några sekunder innan jag fattade vad han menade och varför han hade så roligt åt min reaktion när jag äntligen förstod. Kan tänka mig att mitt ansiktsuttryck kunde tolkas som, ”aj fan, så du menar alltså att…”

– Se där, nu fick jag dig att lyssna, sa han skrattande. Blir det problem byter vi sort, la han till.

Nu blev det inga sådana biverkningar. Alla lemmar fortsatte att fungera så som de gjort tidigare. Men jag vet andra män som i mogen ålder fått den här otrevliga biverkningen av blodtryckssänkande mediciner.

Många år senare, närmare bestämt för en dryg vecka sedan, åkte jag på det här med bältros. Som så många andra, skulle det visa sig, hade jag fått för mig att det kunde man inte få om man som barn hade haft vattkoppor.

Men som du som läser det här kanske känner till, är det precis tvärtom. Har man haft vattkoppor så ligger det här latent på lur i kroppen och kan blomma ut rätt som det är.

Och, som jag fått lära mig nu, är man 60+ så ska medicinen sättas in inom 72 timmar, annars kan det gå riktigt illa. Så medicin fick jag.

Trodde i min enfald att den skulle vara smärtdämpande. Att den skulle hjälpa mot den brännande smärtan i det cirka tre decimeter långa röda breda bandet med blåsor på ryggen och likaså det två decimeter långa på bröstkorgen. Det gjorde den inte alls.

Som sagt – tidigare benämndes den här åkomman ”Helveteseld”. Jag har under ett långt liv råkat ut för utslagna tänder, avslaget nyckelben, revbensbrott och lite andra frakturer. Det här var och är värre.

Och av medicinen fick jag en konstig väldigt stark huvudvärk som var koncentrerad till pannan. Då först läste jag bipacksedeln. Brukar sällan göra det. Även om man läser något så oskyldigt som till exempel bipacksedeln till Alvedon får man uppfattningen att man kan dö knall och fall när som helst – och det mår man ju inte direkt bättre av.

Jag vet, de som tagit fram preparaten måste skriva in alla tänkbara biverkningar – vilket de gör. I det här fallet skulle jag ta två kapslar á 500 milligram, tre gånger om dagen. Alltså tre tusen milligram per dag. Kan inte komma på något tillfälle i livet då jag tidigare tagit så stor dos av någon medicin. ”Inte undra på att jag fått biverkningar”, tänkte jag.

Mycket riktigt var det vanligt att man fick huvudvärk av det. Och en bit längre ner i bipacksedeln kom det där som brukar ligga sist, eller först, i uppräkningen av tänkbara biverkningar:

”Kontakta din läkare eller gå till närmaste sjukhusmottagning omedelbart om du tror att du har någon av följande biverkningar”.

Och sedan räknar man upp det ena som är värre än det andra. Svullnader här och där. Andningssvårigheter. Blodtrycksfall som leder till kollaps. Inte kunna kissa. Kramper. Förändrad hjärnfunktion. Och inte minst – medvetslöshet.

Blev sittande och funderade på hur man kontaktar läkare eller tar sig snabbt till sjukhus om man blivit medvetslös och ingen annan är hemma och upptäcker det.

Efter några dagar ringde jag och ville ha något starkare smärtstillande än alla de Alvedon, Treo och Ipren som jag stoppade i mig allt för mycket av. Fick ut något – som dock inte gjorde någon större skillnad, så jag fortsatte att stoppa i mig allt det andra, plus medicinerna.

Nu kanske någon funderar på om jag inte därmed fick problem med magen? Jovisst fick jag det och har fortfarande. Men hellre det än den brännande smärtan.

Nu ska jag sluta gnälla om det. Det har börjat avta och jag överlever. Men har nu fått reda på att om man är 60+ kan man bli vaccinerad mot bältros. Det rekommenderas å det bestämdaste. Men borde man inte fått reda på det när man fyllde 60 år?

Men kom till saken, kanske någon nu tänker. Hur var det nu med vaccineringen mot Covid som du skulle återkomma till? Vilka vaccin fick du? Och vilka biverkningar fick du?

Jag fick Pfizer. Hörde mig för på telefon dagen innan att det inte skulle vara Astra Zeneca. Inget konstigt med det. När jag går och handlar mat så köper jag ju inte de tomater eller annan mat som jag tror kan vara lite sämre.

Några biverkningar av vaccineringen fick jag inte alls. Blev inte ens öm i axeln där jag fick sprutan. Nu finns det folk som säger att man kan få mer biverkningar av andra sprutan. Ja, mindre biverkningar än efter den första kan jag ju rimligen inte få.

Men vad vill jag då egentligen säga med allt det här? Vart vill jag komma? Kanske kan det enklast sammanfattas så här:

Man kan få biverkningar av än det ena och än det andra. Receptbelagt eller inte. Genom att vaccineras eller inte. Men huvudfrågan är väl rimligen vad som kan hända om man inte tar den ena eller andra medicinen? Liksom den ena eller andra vaccinationen…

 

Detta är en krönika. Analyser och ställningstaganden är skribentens.


    Dick Sundevall är Para§rafs chefredaktör och ansvariga utgivare men hans krönikor och debattartiklar är inga ledare, utan högst personliga tankar och funderingar.
I närmare 40 år har han arbetat med rätts- och kriminalfrågor. Det har blivit många tv-program och dokumentärfilmer. Åtta böcker och många tusen artiklar genom åren.
Dick är mångfalt prisbelönt som journalist och författare med utmärkelsen Guldspaden och annat. Mest stolt är han över Ordfronts Demokratipris, ”för då väljs man ut bland hela befolkningen”.
På frågan om vad han tycker är det bästa han har gjort, svarar han:
– Mina tre barn.

Publicerad

Prenumerera på Para§rafs nyhetsbrev 

Nyhetsbrevet skickas ut varje tisdag och fredag.
I Nyhetsbrevet får du besked om det vi senast har publicerat och en del information om vad som är på gång. Därtill får du ibland extramaterial som inte publiceras på sajten.
Vi ingår inte i någon mediekoncern och lämnar inte ut prenumerantlistan till någon, så din mejladress hamnar inte på avvägar.
Du prenumererar utan kostnad. Du kan också överraska en vän genom att ge honom eller henne en prenumeration, om du skriver in i den personens mejladress.
OBS: Vi efterfrågar bara den mejladress du vill ha Nyhetsbrevet mejlat till, inget annat. Du prenumererar här.

Para§rafs artiklar, krönikor och debattartiklar kan kommenteras på vår Facebooksida.