Plakatpolitik för att visa handlingskraft och styrka

Av Börje R P Carlsson 2021-08-25

Idag hörde jag justitieminister Morgan Johansson presentera nya straffskärpningar som någon grupp med Presidenten för Svea Hovrätt, Anders Perklev, värkt fram. Jag blir så i grunden trött och led på dagens politiker när ämnet handlar om kriminaliteten i Sverige.

Det finns tydligen inga gränser för hur hårda straffen kan bli eller hur länge de dömda ska kunna hållas inlåsta i fängelser. När straffet väl är avtjänat ska frigivning ändå inte ske förrän prognosen är hög för ett fortsatt ärligt leverne, om vissa får som de vill.

Här har politikerna plockat ut någon procent av alla grova brottslingar och projicerar allt på de få brottslingar som i slutändan döms.

De övriga 99 % kommer knappast att märka någon skillnad förrän några framsynta politiker kommer med ett förslag om att låsa in alla banditer antingen de är dömda eller ej.

Så länge polisen inte klarar upp brotten och kan lagföra de misstänkta är varje förslag om straffskärpning bara plakatpolitik för att visa handlingskraft och styrka.

Redan idag räcker straffskalan till för att ge polisen tillgång till den stora verktygslådan och redan idag räcker straffskalorna till för att på lång sikt låsa in dömda banditer. Verktygslådan innehåller allt som kan behövas för ett effektivt polisarbete men var finns de som skall använda verktygen?

Om samma politiker i stället granskade polisens organisation skulle mycket vara vunnet. Skulle sedan samma politiker besluta om en helt ny polisiär organisation där det framgår hur viktigt det är med polisiär närvaro i alla områden, där det brottsförebyggande och det brottsuppklarande prioriterades före allt annat så skulle snart nog brottskurvan vända.

Inte omgående eftersom den först skulle vända upp varefter nya brott upptäcktes och beivrades. Men på sikt skulle den nya påtagliga upptäcktsrisken vända kurvan neråt.

Inga banditer, utom just de få som åker fast, räds de allt högre straffsatserna. Men en högre upptäcktsrisk är påtaglig och skulle betyda mycket.

Svensk polis kan i längden inte rida på det som utländsk polis tar fram på krypterade sajter och ger fällande domar i Sverige. Svensk polis måste också klara upp brott själva utan hjälp från polis i andra länder.

När uppgifter från de nu pågående sajterna upphör så kommer svensk polis att stå med sin tvättade hals men i gengäld kunna säga att administrationen och mediakontakterna fungerar bra.

Jag vill ha en fungerande svensk polis med hög uppklarning och en brottsförebyggande verksamhet värd namnet. Med dagens mjukryggade chefer och politiker kommer detta inte att ske.

När rädslan att göra fel övertrumfar viljan att göra polisen effektiv kommer detta aldrig att inträffa och vi, medborgare, kommer förmodligen inte att få se någon förbättring förrän vi ser nästa generation politiker och då har väldigt många brott hunnit bli utförda – och resulterat i mycket lidande.

 

Detta är en krönika. Analyser och ställningstaganden är skribentens.


     Börje R P Carlsson har under nästan hela sin tid inom kriminalpolisen arbetat med företrädesvis de grövsta brotten. Under ett par år var han rotelchef för en rotel med ett 40-tal medarbetare. Från 1993-1997 rotelchef på spaningsroteln.
Vid omorganisationen 1997, till länsmyndighet, bad han att få återgå som utredare på länskriminalen. Under kriminalpolistiden har han varit handläggare och spaningschef för flera mord, grova våldtäkter och grova rån.
Börje har skrivit en mängd böcker om brott. Senast En gång snut – alltid snut. Hans böcker finns bland annat att ta del av här.

Publicerad

Prenumerera på Para§rafs nyhetsbrev 

Nyhetsbrevet skickas ut varje tisdag och fredag.
I Nyhetsbrevet får du besked om det vi senast har publicerat och en del information om vad som är på gång. Därtill får du ibland extramaterial som inte publiceras på sajten.
Vi ingår inte i någon mediekoncern och lämnar inte ut prenumerantlistan till någon, så din mejladress hamnar inte på avvägar.
Du prenumererar utan kostnad. Du kan också överraska en vän genom att ge honom eller henne en prenumeration, om du skriver in i den personens mejladress.
OBS: Vi efterfrågar bara den mejladress du vill ha Nyhetsbrevet mejlat till, inget annat. Du prenumererar här.

Para§rafs artiklar, krönikor och debattartiklar kan kommenteras på vår Facebooksida.