Foto: Johan Nilsson / TT

Vad hände egentligen när Lars Vilks och de två livvakterna dog?

Av Börje R P Carlsson 2021-10-05

I söndags kom ett av polisens skyddsfordon över på fel sida av en vägbana och krockade med en mötande lastbil. Detta trots vajerräcken som skiljer körfälten åt. Efter kollisionen fattade båda fordonen eld och alla de tre som färdades i skyddsfordonet omkom. Lastbilsföraren blev svårt skadad. Frågorna hopas om vad som egentligen hände?

I skyddsfordonet färdades två livvaktspoliser samt konstnären Lars Vilks. Lars Vilks är kanske en av de mest hotade personerna i västvärlden.

Det följefordon som fanns som backup hade av någon anledning kommit på efterkälken och har inga synintryck förrän vid sin ankomst och då står fordonen i brand med mycket rök och höga lågor.

E4:n stängs av i båda riktningarna och förblir så det närmaste dygnet, eller i varje fall näst intill.

Polisen uppger att det inte finns några indikationer på något annat än olyckshändelse.

Vilks är en av västvärldens mest hotade personer. Han färdas tillsammans med sina livvakter i näst intill bepansrat fordon. Fordonet är näst intill oförstörbart för normala händelser och hantering och väger 4,5 ton.

Trions fordon kör igenom ett vajerräcke som normalt, i de flesta fall, också stoppar en lastbil. Fordonen krockar och fattar eld.

Följefordonet ligger så långt bakom att de inte kan se händelsen och frågan blir då varför? Följefordonets backupförmåga torde vara minimal så långt efter.

  1. Lars Vilks omkommer trots personskydd.
  2. En bil far igenom vajerräcket trots att dessa vajers enda funktion är att förhindra att fordon kommer på kollisionskurs. Hur ofta far ett fordon genom dessa vajers?
  3. Fordonen fattar fort eld och brinner med höga lågor när backupen anländer. Hur ofta händer det att fordonen tar eld?
  4. E4:n stängs av i nästan ett helt dygn. Hur ofta inträffar detta efter en till synes ”vanlig” trafikolycka?
  5. Ett antal meter före olyckan har däcksrester anträffats. Skyddsfordonen hade punkteringssäkra däck så hur ofta inträffar punkteringar och hur ofta söker polisen ”sanningen” flera hundra meter före en olycksplats?
  6. Varför har backupen kommit så långt på efterkälken?

Här staplas frågor och udda omständigheter på varandra och det finns säkert fler frågetecken där bland annat polisinsatsen är ett.

Strax innan denna olycka dog tre ungdomar i en kollision i Småland men här blev det inte alls samma uppställ med tekniska undersökningar och avstängningar.

Det ska bli intressant att se vad denna händelse slutligen ändar i – men i mina ögon har slumpen en alldeles för stor roll vid denna händelse.

 

Detta är en krönika. Analyser och ställningstaganden är skribentens.


     Börje R P Carlsson har under nästan hela sin tid inom kriminalpolisen arbetat med företrädesvis de grövsta brotten. Under ett par år var han rotelchef för en rotel med ett 40-tal medarbetare. Från 1993-1997 rotelchef på spaningsroteln.
Vid omorganisationen 1997, till länsmyndighet, bad han att få återgå som utredare på länskriminalen. Under kriminalpolistiden har han varit handläggare och spaningschef för flera mord, grova våldtäkter och grova rån.
Börje har skrivit en mängd böcker om brott. Senast En gång snut – alltid snut. Hans böcker finns bland annat att ta del av här.

Publicerad

Prenumerera på Para§rafs nyhetsbrev 

Nyhetsbrevet skickas ut varje tisdag och fredag.
I Nyhetsbrevet får du besked om det vi senast har publicerat och en del information om vad som är på gång. Därtill får du ibland extramaterial som inte publiceras på sajten.
Vi ingår inte i någon mediekoncern och lämnar inte ut prenumerantlistan till någon, så din mejladress hamnar inte på avvägar.
Du prenumererar utan kostnad. Du kan också överraska en vän genom att ge honom eller henne en prenumeration, om du skriver in i den personens mejladress.
OBS: Vi efterfrågar bara den mejladress du vill ha Nyhetsbrevet mejlat till, inget annat. Du prenumererar här.

Para§rafs artiklar, krönikor och debattartiklar kan kommenteras på vår Facebooksida.