Foto: Fredrik Sandberg / TT

Vem kunde tro att nazisterna skulle bli en del av borgerligheten?

Av Andreas Magnusson 2021-10-12

1994 vällde det upp nazister från den underjordiska spårvagnshållplatsen i Hammarkullen. Med rakade skallar, fanor och slagord tog de sig ut på torget och in på Folkets hus som de hade lyckats hyra under falsk flagg. Under falsk flagg bedriver en del av de här människorna numer istället rikspolitik tillsammans med Moderaterna, Kristdemokraterna och Liberalerna.

Anledningen till att nazisterna 1994 ville hålla sin tillställning i just Hammarkullen var för att de flesta av oss som bodde där då inte såg några som helst problem med mångkultur och invandring. Lyckad integration har alltid provocerat ytterkantshögern.

Gissningsvis hade flera av de närvarande nazisterna kopplingar till Sverigedemokraterna som vid den här tiden organiserade många av landets rashetsare.

Idag skriver de istället debattartiklar tillsammans med liberaler, moderater och kristdemokrater. En sådan artikel kom i söndags och handlar om tjugo punkter för hur vi ska komma till rätta med gängkriminaliteten i förorterna.

Om någon hade sagt till mig att de där skinnskallarna som stod och skrek sig hesa bakom en mur av kravallpoliser sexton år senare skulle ta sig in i riksdagen och 27 år senare skulle samarbeta med borgerliga partier om förortens framtid så hade jag skrattat. Det hela hade verkat så osannolikt.

Den som efter valet 1991 såg Bengt Westerberg resa sig upp ur soffan i TV-studion som en markering mot högerpopulistiska Ny Demokrati skulle väl aldrig tro att samma partis Nyamko Sabuni med sådan lätthet skulle dyka in i organiserat samarbete med företrädare för ett betydligt mer extremt parti.

Men vi befinner oss på ett sluttande plan mot den ideologiska avgrunden och numer är hela borgerligheten förutom Centern villig att gå precis hur långt som helst för att komma till makten. Därför skäms de inte ens över sin uppvisning.

Och precis som 1994 handlar en del av uppvisningen om att spotta förortens människor i ansiktet. Man vill till exempel göra min barndoms Hammarkullen till en visitationszon där polisen även utan brottsmisstanke ska få lov att visitera medborgare.

Så ska polisen givetvis inte få lov att göra i Hovås, Billdal och Särö där ”de fina människorna” bor. Ja, man vill ju inte stöta sig med de som är så fina att de har råd att hålla igång den kriminella narkotikahandeln med sin kokainkonsumtion.

En svaghet när före detta nazister bedriver kriminalpolitik är att de inte förstår någon annan förebyggande politik än den som handlar om att övervaka, spärra in och slänga ut. Därför handlar inget av det blåbruna blockets tjugo förslag om hur vi ska få människor att välja en annan livsbana än den kriminella.

Men det är inte heller det de vill. Ett fascistiskt samhälle fungerar genom stark toppstyrning där olydiga medborgare hålls på mattan med hjälp av övervakning, angiveri och repressalier.

 

Detta är en krönika. Analyser och ställningstaganden är skribentens.


   Andreas Magnusson är gymnasielärare i svenska, religionskunskap och etik. Han sysslar också med musik och driver YouTube-kanalen Samtidsreflexen där tanken är att tränga djupare bakom människors reflexmässiga yttranden i samhällsfrågor.
Andreas har idén om att en god journalist är pedagog och att en god pedagog också i någon mening borde vara journalist. Han har också skrivit en del för DN Kultur och nominerades 2019 till årets opinionsbildare vid Faktumgalan.
Andreas är en av Para§rafs fasta krönikörer.

Publicerad

Prenumerera på Para§rafs nyhetsbrev 

Nyhetsbrevet skickas ut varje tisdag och fredag.
I Nyhetsbrevet får du besked om det vi senast har publicerat och en del information om vad som är på gång. Därtill får du ibland extramaterial som inte publiceras på sajten.
Vi ingår inte i någon mediekoncern och lämnar inte ut prenumerantlistan till någon, så din mejladress hamnar inte på avvägar.
Du prenumererar utan kostnad. Du kan också överraska en vän genom att ge honom eller henne en prenumeration, om du skriver in i den personens mejladress.
OBS: Vi efterfrågar bara den mejladress du vill ha Nyhetsbrevet mejlat till, inget annat. Du prenumererar här.

Para§rafs artiklar, krönikor och debattartiklar kan kommenteras på vår Facebooksida.