Ursäkta om jag raljerar lite

Av Börje R P Carlsson 2021-10-23

Det var inte så länge sedan som det var rena hysterin om hur många fler anställda och hur många fler poliser som skulle utbildas. Här överträffade partierna varandra och högst bjöd, om jag minns rätt, det mest försumbara partiet, Liberalerna.

Det är väl ganska givet att ligger man långt under de behövliga fyra procenten så kan man ju vara frikostig, eftersom man inte riskerar att behöva stå till svars för sina utfästelser.

Alla partier skulle satsa på polisen och sossarna gjorde stor sak över stora ekonomiska utfästelser som lovade mer pengar. Mer pengar än vad polisen äskade och behövde.

Högerblocket skulle satsa på polisens numerär som verkligen skulle öka.  De lovade också att satsa på kriminalvården genom att utlokalisera fängelser till grannländer och genom detta skapa en lika ”bra” men betydligt billigare vård i förslagsvis U-länder där
U-hjälpen kunde användas för att skapa arbetstillfällen.

Nåja, detta är historia nu och nu är melodin annorlunda. Nu är det hårdare straff som gäller tillsammans med åtföljande ekonomiska åtstramningar.

De hårdare straffen är lätta att ha synpunkter på eftersom få brott klaras upp. Om de i högerblocket får som de vill kommer de få som döms eller häktas att få sin vistelse förlagd till något U-land på U-hjälpens bekostnad. Rena win-win-situationen.

Att begränsa ekonomin är inte heller så besvärande, om det inte är valtider, eftersom det är lätt att spara på polisens uppgifter. Om poliserna slipper jobba kvällar och nätter sparas många kronor på olika lönetillägg som blir tillämpliga.

Men om man ska tro polisens talesmän beror den dåliga ekonomin på kostnaderna för alla nya polisaspiranter som anställts. Låter lite udda eftersom nästan lika många poliser slutar som det nyanställs. De som slutar tjänar förmodligen bättre än de nyanställda och borde således lösgöra lika mycket pengar som de nya aspiranterna kostar.

Inrikesminister Damberg säger för att påvisa regeringens krafttag ”varje halvår anställer vi 600 nya poliser” men han nämner inget om de dryga 500 som slutar varje halvår.

Talesmännens ekvation klingar falskt om de förhöjda lönekostnaderna inte beror på det stora antalet nya civilanställda. Men då beror det väl på dålig ekonomisk hushållning om man anställer folk som man inte har lönepengar till.

Mer pengar kan sparas genom att låta poliserna få arbeta på polisstationen. Då går det inte åt en massa drivmedel till ”herrarnas fria åkning”. Låt poliserna dessutom slippa åka på de få brott som inte har livstid i straffskalan och ännu mer pengar kan sparas.

Sätt polisen i receptioner så kan den ordinarie receptionspersonalen permitteras. Men det är klart att så skedde för några år sedan och då sparades inga pengar utan de civilanställda blev kvar för att kontrollera att polisen skötte ”sina nya” jobb.

Låt poliserna arbeta från bostaden så finns det säkerligen något statligt Covidstöd som kan skapa ytterligare en win-win-situation.

Redan idag går det åt flera tusen årsarbetskrafter på administrativa uppgifter där poliserna lika gärna kunde ha ersatts av civilanställda men eftersom det gäller att spara på lönekostnaderna är det ju bra att det ser ut som det gör.

Kanske är jag nu lite väl raljant men hur kan någon tro på att Polisen ska kunna utvecklas till något riktigt bra med dessa förutsättningar? Hur kan någon tro på en polisiär utveckling med denna kader av chefer, administratörer och godtyckare?

Och hur kommer Polisen att fungera i gränstrakterna där svenska medborgare ska få hjälp av högavlönade norska poliser medan norrmännen får hjälp av lågavlönade poliser från Sverige? I genomsnitt tjänar en norsk polis, i grundlön, 17 000 mer än en svensk polis. Per månad.

Vill man verkligen få till en fungerande Polis krävs mer pengar men också ett nytänkande där inte bara de följsammas råd följs utan också de riktiga polisernas råd.

Låt inte en enda polis utföra arbetsuppgifter som kan skötas av civila så skulle flera tusen poliser kunna lösgöras till polisiära uppgifter. Men verksamheten skulle inte bli billigare.

 

Detta är en krönika. Analyser och ställningstaganden är skribentens.


     Börje R P Carlsson har under nästan hela sin tid inom kriminalpolisen arbetat med företrädesvis de grövsta brotten. Under ett par år var han rotelchef för en rotel med ett 40-tal medarbetare. Från 1993-1997 rotelchef på spaningsroteln.
Vid omorganisationen 1997, till länsmyndighet, bad han att få återgå som utredare på länskriminalen. Under kriminalpolistiden har han varit handläggare och spaningschef för flera mord, grova våldtäkter och grova rån.
Börje har skrivit en mängd böcker om brott. Senast En gång snut – alltid snut. Hans böcker finns bland annat att ta del av här.

Publicerad

Prenumerera på Para§rafs nyhetsbrev 

Nyhetsbrevet skickas ut varje tisdag och fredag.
I Nyhetsbrevet får du besked om det vi senast har publicerat och en del information om vad som är på gång. Därtill får du ibland extramaterial som inte publiceras på sajten.
Vi ingår inte i någon mediekoncern och lämnar inte ut prenumerantlistan till någon, så din mejladress hamnar inte på avvägar.
Du prenumererar utan kostnad. Du kan också överraska en vän genom att ge honom eller henne en prenumeration, om du skriver in i den personens mejladress.
OBS: Vi efterfrågar bara den mejladress du vill ha Nyhetsbrevet mejlat till, inget annat. Du prenumererar här.

Para§rafs artiklar, krönikor och debattartiklar kan kommenteras på vår Facebooksida.