Domen mot den olydiga mamman

Av Michael Pålsson 2022-02-15

Tingsrättens dom mot småbarnsmamman Tatjana blev dessvärre ingen kioskvältare. Tingsrätten gjorde vad tingsrätten ska göra, nämligen meddela en dom i enlighet med lag och tidigare rättspraxis. Den som vill ha något nyskapande får hoppas på att Tatjanas fall får vandra vidare till de högre juridiska sfärerna i hovrätten och Högsta domstolen. Chanserna för detta torde dock inte vara överdrivet stora hur mycket någon än skulle vilja.

Måndagen den 14 februari 2022 kom så Malmö tingsrätts dom (B 12818-21) mot småbarnsmamman och klimataktivisten Tatjana som jag tidigare skrivit om.

Eftersom Tatjana dömdes till böter och tingsrätten såvitt jag kan bedöma följde lag och gällande praxis krävs prövningstillstånd för att skånska hovrätten ska ta upp fallet.

Det är därför sannolikt ingen vild gissning att prövningstillstånd inte kommer att meddelas även om åklagaren eller Tatjana skulle välja att överklaga, vilket är lite synd.

Tingsrätten slår i sina domskäl fast att Tatjana deltagit i en folksamling, Extinction Rebellion, på Bergsgatan i Malmö som stört den allmänna ordningen genom att hindra trafiken.

Trots att Polisen uppmanat Tatjana och övriga deltagare att lämna gatan har detta inte skett, varför Polisen nödgades avlägsna henne från platsen.

Tatjana har därför enligt tingsrätten agerat i strid mot Brottsbalken 16 kap 3 § och döms för ohörsamhet mot ordningsmakten till böter.

Beträffande Tatjanas invändning om nöd, som redogjordes för den 14 februari, anför tingsrätten följande:

”När det gäller skydd för allmänna intressen, såsom klimatet och miljön, ankommer det i första hand på samhällsorgan att avväga dessa intressen mot eventuella motstående intressen.
Detta innebär att vissa risker kan komma att godtas från samhällets sida, vilket medför att den enskilda medborgaren också blir underkastad en skyldighet att finna sig i att bli utsatt för dessa risker.
Som utgångspunkt är därför utrymmet väldigt begränsat för enskilda att med stöd av nödreglerna legitimera lagbrott för att vederbörande gör en annan riskbedömning än den som kommit till uttryck i lagstiftning eller annan grundlagsenlig normgivning (se bl.a. rättsfallen NJA 1982 s 621 och NJA 2000 s 302).
Med denna bedömning står det klart att det inte förelegat en nödsituation i lagens mening ”.

I såväl NJA 1982 s 621 som gällde en protest mot provborrning för slutförvaring av kärnavfall, alltså en högaktuell fråga, som i NJA 2000 s 302 som gällde människor som försökte hindra skogsavverkning, slog Högsta domstolen fast att det som våra politiker i demokratisk ordning bestämt, även om det kan innebära vissa risker för den enskilde, måste accepteras och kan inte göras gällande som nöd. I annat fall riskerar det att bli ett hot mot demokratin.

Slutsatsen är därför att innan en nödinvändning kan bli ett relevant argument för klimatprotester som strider mot lag torde det krävas att åtminstone Turning Torsos första tre våningar står under vatten. Fram till dess torde de olydiga klimataktivisterna, i vart fall i Sverige, tvingas ta sitt straff.

Detta är en krönika. Analyser och ställningstaganden är skribentens.

En tidigare artikel om fallet finns att ta del av här:

Småbarnsmamman som var olydig


    Michael Pålsson är advokat på Juhlin & Partners, med expertis inom avtalsrätt och arbetsrätt. Han har ett stort intresse för rättsfilosofi och är bland annat författare till boken ”Om frihet i vår tid”.
Läs mer på www.michaelpalsson.se
Michael är en av Para§rafs fasta krönikörer.

Publicerad

Prenumerera på Para§rafs nyhetsbrev 

Nyhetsbrevet skickas ut varje måndag och torsdag kväll 22.00.
I Nyhetsbrevet får du besked om det vi senast har publicerat och en del information om vad som är på gång. Därtill får du ibland extramaterial som inte publiceras på sajten.
Vi ingår inte i någon mediekoncern och lämnar inte ut prenumerantlistan till någon, så din mejladress hamnar inte på avvägar.
Du prenumererar utan kostnad. Du kan också överraska en vän genom att ge honom eller henne en prenumeration, om du skriver in i den personens mejladress.
OBS: Vi efterfrågar bara den mejladress du vill ha Nyhetsbrevet mejlat till, inget annat. Du prenumererar här.

Para§rafs artiklar, krönikor och debattartiklar kan kommenteras på vår Facebooksida.