Militär kukmätartävling

Av Andreas Magnusson 2022-02-16

Jag har planer på att samla ihop 16 000 lärare. Vi ska ställa oss mitt på ett torg och skrika jättehögt eftersom elever har skrikit jättehögt i våra klassrum. På det här sättet markerar vi vår närvaro och får eleverna att förstå att om de fortsätter att skrika så kommer vi att skrika ännu högre.

Tror du på metoden? Inte? Varför skulle den inte fungera i pedagogiska sammanhang om den är en framgångsrik väg till konfliktlösning i världspolitiska sammanhang.

Låt mig börja från början så att vi slipper de mest dumdryga kommentarerna. Jag är emot Rysslands annektering av Krim. Jag tycker att Putin är en oerhört obehaglig och farlig världsledare. Situationen i Ukraina är mycket oroande. Man kan inte lita på Ryssland.

Jag är också emot den militära upptrappning som just nu sker. NATO planerar till exempel att mitt i det här spända läget hålla sin största övning någonsin med över 16 000 soldater där även Sverige och andra partnerskapsländer ska medverka. Övningen går under namnet Cold response.

Den är alltså en respons, ett svar, på någonting och det är ganska lätt att förstå vad man vill markera mot. Det är också lätt att förstå varför responsen är kall och inte varm. Militära ingripanden är ju trots allt diplomatins raka motsats.

Inom pedagogiken pratar man om något som kallas för lågaffektivt bemötande. Det innebär inte att man ser mellan fingrarna när någon är utåtagerande, men det innebär att man själv undviker att vara med och eskalera situationen.

Bästa sättet att hantera en elev som skriker och ställer till oreda i klassrummet är sällan att skrika tillbaka själv.

De som föreslår diplomatiska lösningar på Ukrainakonflikten och höjer ett varningens finger mot militära kukmätartävlingar hånas för att vara Putin-kramare och för att sprida rysk propaganda. Det är svårt att förstå logiken.

Det går väl alldeles utmärkt att fördöma Rysslands agerande och ta hotet på allvar utan att för den sakens skull tro att världen blir en bättre plats om fler människor klär sig i gröna kläder och bär vapen.

På samma sätt kan man faktiskt vara emot kriminalitet utan att förespråka dödsstraff, livstidsinspärrningar, stegling och avhuggna händer.

Det går till och med att tro att kriminalitet bäst bekämpas med förebyggande åtgärder på samma sätt som krig bäst undviks genom goda internationella samarbeten och klok diplomati.

 

Detta är en krönika. Analyser och ställningstaganden är skribentens.


    Andreas Magnusson är gymnasielärare i svenska, religionskunskap och etik. Han sysslar också med musik och driver YouTube-kanalen Samtidsreflexen där tanken är att tränga djupare bakom människors reflexmässiga yttranden i samhällsfrågor.
Andreas har idén om att en god journalist är pedagog och att en god pedagog också i någon mening borde vara journalist. Han har också skrivit en del för DN Kultur och nominerades 2019 till årets opinionsbildare vid Faktumgalan.
Andreas är en av Para§rafs fasta krönikörer.

Publicerad

Prenumerera på Para§rafs nyhetsbrev 

Nyhetsbrevet skickas ut varje måndag och torsdag kväll 22.00.
I Nyhetsbrevet får du besked om det vi senast har publicerat och en del information om vad som är på gång. Därtill får du ibland extramaterial som inte publiceras på sajten.
Vi ingår inte i någon mediekoncern och lämnar inte ut prenumerantlistan till någon, så din mejladress hamnar inte på avvägar.
Du prenumererar utan kostnad. Du kan också överraska en vän genom att ge honom eller henne en prenumeration, om du skriver in i den personens mejladress.
OBS: Vi efterfrågar bara den mejladress du vill ha Nyhetsbrevet mejlat till, inget annat. Du prenumererar här.

Para§rafs artiklar, krönikor och debattartiklar kan kommenteras på vår Facebooksida.