Rasismens återtåg

Av Andreas Magnusson 2022-04-22

Den främlingsfientliga högerpopulismen firade segertåg under andra halvan av 10-talet. Ett förskjutet debattklimat innebar att så gott som alla politiska samtal hade kommit att handla om två saker: Invandring och brottslighet.

Så kom en pandemi och med den sattes högerpopulisternas planer på en framgångsrik valrörelse i pausläge. Visst försökte de på olika sätt att knuffa in Covid-19 i ”systemkollapsmallen”, men det bet inte riktigt.

Ebba Busch, som omstöpt sitt borgerliga mjukisparti till ett hårdkokt kravparti, gjorde till exempel ett rejält försök när hon i en debattartikel i Aftonbladet 2 april 2020 menade att en allt för hög invandring var orsaken bakom ökad dödlighet i Corona.

Samtidigt kändes ju det där inte riktigt trovärdigt. Viruset slog blint även mot medborgare i länder med låg invandring och döden drabbade även människor med ljus hy och lätthittade släktarkiv.

Vreden kom gradvis att allt mer att rikta sig mot Folkhälsomyndigheten och den påstått bristfälliga styrningen från regeringen. Varje felaktig prognos av Anders Tegnell kom att uppfattas som ett sviket vallöfte från Socialdemokraterna.

Om högern hade varit i regeringsställning istället så hade vi minsann haft munskyddstvång även om effekten av munskydd är liten, massvaccineringar innan det fanns vaccin att tillgå och minimal dödlighet på vårdhem i borgerligt styrda regioner. Sådan såg, lite tillspetsat, den desperata retoriken ut.

Det kan kännas som att de grep efter halmstrån men de jobbade verkligen i motvind för den boll som satts i rullning befann sig inte längre på den populistiska planhalvan.

När pandemin äntligen tycktes förlora sitt starka grepp över oss och samhällsdebatten kom nästa smäll för dem som ju inget annat ville än att få visa sig modiga med sin högerpopulistiska cape och sitt invandringskritiska svärd: Rysslands invasion av Ukraina.

Nu kändes plötsligt alla Facebookinlägg från Björn Ranelid om kriget i Sverige en smula överdrivna. I jämförelse med skräckbilderna från Mariupol tycktes äppellunden i Kivik ändå relativt trygg.

För Sverigedemokraterna blev det extra jobbigt att förhålla sig till alla Kreml-vänliga uttalanden och att ha en partiledare som några dagar innan kriget inte klarat av att välja mellan Biden och Putin.

Det blev också konstigt att försvara den ljushyade flyktinginvandringens fördelar framför den mörkhyade med skenargumentet om närhetsprincip. 2000 kilometer till Mariupol och drygt 3000 till Syrien. Visst är det närmare, men hur förklarar man logiken i att dra gränsen just där?

Sverigedemokraterna och hela den högerradikala rörelsen har verkligen kämpat i motvind, men så kom då svaret på deras böner i form av tillståndsgiven koranbränning mitt under den muslimska fastemånaden ramadan.

Kravaller med stenkastningar mot polis och allmän skadegörelse var precis vad som krävdes för att få igång en nygammal samhällsdebatt igen.

Nu pratas det åter om att stoppa islams framväxt, om hårdare tag från Polisen och att minska invandringen från muslimska länder.

Den moderata lagstiftaren Hanif Bali twittrade omedelbart om att de som deltagit i kravallerna i samband med koranbränningarna borde isoleras och utvisas på livstid. På frågan vad man då ska göra med andra generationens invandrare svarade han:

”Isolera så pass länge att de ej ynglar av sig. Du kan inte ha social ärftlighet utan arvingar.”

Sådan låter den oförvanskade rasismen när den nu åter tar plats i samhällsdebatten.

 

Detta är en krönika. Analyser och ställningstaganden är skribentens.


   Andreas Magnusson är gymnasielärare i svenska och religionskunskap. Han sysslar också med musik både som soloartist och med bandet Oblomov. Andreas har skrivit en del för DN Kultur och nominerades 2019 till årets opinionsbildare vid Faktumgalan.
År 2022 debuterade han med boken ”När humanismens fördämningar brister – personerna och partierna som drogs med”.
Andreas är en av Para§rafs fasta krönikörer.

Publicerad

Prenumerera på Para§rafs nyhetsbrev 

Nyhetsbrevet skickas ut varje måndag och torsdag kväll 22.00.
I Nyhetsbrevet får du besked om det vi senast har publicerat och en del information om vad som är på gång. Därtill får du ibland extramaterial som inte publiceras på sajten.
Vi ingår inte i någon mediekoncern och lämnar inte ut prenumerantlistan till någon, så din mejladress hamnar inte på avvägar.
Du prenumererar utan kostnad. Du kan också överraska en vän genom att ge honom eller henne en prenumeration, om du skriver in i den personens mejladress.
OBS: Vi efterfrågar bara den mejladress du vill ha Nyhetsbrevet mejlat till, inget annat. Du prenumererar här.

Para§rafs artiklar, krönikor och debattartiklar kan kommenteras på vår Facebooksida.