Debatt

Vill Sverigedemokraterna ha ett klanvälde?

Publicerad 2022-04-28

I syfte att förhindra parallella samhällen och förebygga brottslighet presenterade Sverigedemokraterna förslag om att hela familjer ska kunna utvisas om en familjemedlem begått ett brott och att “asocialitet” ska vara en grund för utvisning. Ironiskt nog innebär förslagen att avsteg görs från de principer som präglar det svenska samhällssystemet, rättsstatens principer och individualism, till förmån för ett klanvälde.

Det svenska samhällssystemet med en rättsstat och individuell frihet är inte det normala. Tvärtom så präglas många samhällen, idag och historiskt, av helt andra egenskaper. Där staten inte är en garant för välfärd och rättvisa kliver i stället släkten, ätten eller klanen fram.

Då är det inte fråga om att pröva individens skuld i en rättvis rättegång utan det är de berörda släkterna som gör upp mellan varandra. Det är inte nödvändigt att gärningsmannen som individ får ett rättvist straff, skulden är släktens.

Innan rättsstaten fick sitt genomslag präglades även Sverige av denna form av rättskipning. Nu verkar Sverigedemokraterna vilja återgå till det.

Sverigedemokraterna föreslår att hela familjer ska kunna utvisas om en familjemedlem begår brott. En kollektiv bestraffning för en individs skuld. Det utgör ett brott mot en av rättsstatens grundläggande principer – att var och en ska straffas utifrån vad som ligger denne till last. Ingen skuld, inget straff.

Sverigedemokraterna föreslår även att asocialitet ska utgöra en grund för utvisning. Förslaget är mer allvarligt än det först låter. Asocialitet är ett odefinierbart begrepp som kan fyllas med det mesta, i sin kommunikation nämner partiet att någon har en kriminell livsstil eller tar avstånd från samhället.

Genom denna utformning kringgås principen om att frågan om skuld ska prövas i en rättvis rättegång där det för fällande dom krävs att det är ställt utom rimligt tvivel att den anklagade har begått brottet, och att utvisning för brott först därefter kan komma i fråga.

Enligt förslaget ska det, oavsett fällande dom eller ej, vara möjligt att utvisa någon på grund av antagen eller misstänkt kriminalitet. 

Att det finns de som inte känner sig som en del av majoritetssamhället är ett misslyckande. Det utgör en grogrund för kriminalitet och social utsatthet. För att komma till rätta med detta är det viktigt att alla invånare, oavsett var de bor, upplever att staten och dess lagar är legitima.

En del i det är att öka förtroendet för rättsstaten hos de som idag känner ett utanförskap. Sverigedemokraternas förslag riskerar att ge motsatt effekt.

Att ge hela familjer skulden för en individs handlingar, utgör en återgång mot ett klansamhälle, och skulle sannolikt öka upplevelsen av orättvisa och därmed minska förtroende för rättsstaten.  

De här förslagen presenteras inte i ett socialt vakuum. Tvärtom så är de en del av en större våg med förslag av typen “hårdast tag”. Politiker som ser att människor är oroade över samhällsutvecklingen tävlar med varandra om att framstå som mest handlingskraftiga.

Detta genom att presentera allt mer radikala förslag. Det viktigaste verkar inte vara att förslagen ska vara effektiva utan istället att maximera antalet väljare.

Det är viktigt att vi som ser de hårda tagens negativa effekter använder våra röster för att säga ifrån. Vi har inte råd att låta rättsstaten offras på populismens altare.

Av Johan Gynnhammar

Detta är en debattartikel. Analyser och ställningstaganden är skribentens.
Artikel har även publicerats på Dagens Juridik.


    Johan Gynnhammar är biträdande jurist på advokatbyrån Lewis Langley & Partners. Där han främst arbetar med brottmål, socialrätt, migration och arbetsrätt. Vid sidan av juridiken har han även studerat sociologi och kriminologi och han deltar aktivt i diskussioner om demokrati, rättssäkerhet och kriminalpolitik.
Johan är genom sina privata plattformar aktiv på sociala medier, framförallt på Twitter och Instagram, där han delar med sig av sitt perspektiv på samhällsutvecklingen och juridiken.

Publicerad

Prenumerera på Para§rafs nyhetsbrev 

Nyhetsbrevet skickas ut varje måndag och torsdag kväll 22.00.
I Nyhetsbrevet får du besked om det vi senast har publicerat och en del information om vad som är på gång. Därtill får du ibland extramaterial som inte publiceras på sajten.
Vi ingår inte i någon mediekoncern och lämnar inte ut prenumerantlistan till någon, så din mejladress hamnar inte på avvägar.
Du prenumererar utan kostnad. Du kan också överraska en vän genom att ge honom eller henne en prenumeration, om du skriver in i den personens mejladress.
OBS: Vi efterfrågar bara den mejladress du vill ha Nyhetsbrevet mejlat till, inget annat. Du prenumererar här.

Para§rafs artiklar, krönikor och debattartiklar kan kommenteras på vår Facebooksida.