Att helga sina föräldrar

Jag tror inte det finns någon som inte har en något komplicerad relation till sina föräldrar. Detta oavsett om man helgar eller hatar dem.

William ”Wille” Eriksson är före detta elitspelare i tennis. Eller som vi i redaktionen brukar uttrycka det: ”Ett avdankat tennisproffs”.

Nu pluggar han juridik när han inte skriver för Para§raf. När han började hos oss föryngrade han redaktionen betydligt med sina 20 år. Då var han lite tillbakadragen och tystlåten – men det var då det.

En del läsare har blivit provocerade av hans blogginlägg på temat: Jag är helt fantastisk. Andra har uppskattat ironin. Om det blir liknande reaktioner på hans krönikor återstår att se.

Willes krönikor kommer att publiceras varje måndag. Hans blogginlägg finns att läsa här.

Ända sedan jag blev tillräckligt gammal för att minnas har jag tyckt väldigt bra om mina föräldrar. De har alltid funnits där. De har hämtat, lämnat, skjutsat, lagat mat, älskat och varit precis så som man vill att de skall vara.

I brist på bättre vetande är man som barn ofta väldigt okritisk. Det är därför inte så konstigt att man har denna bild av sina föräldrar under en längre tid av sin barndom. När man växer och blir mer kritiskt lagd är det därför inte särskilt konstigt om man börjar ifrågasätta sina föräldrars agerande.

Idoliserade dem aldrig

För mig har det varit precis tvärtom. Som liten tyckte jag väldigt bra om mina föräldrar. Men jag idoliserade dem aldrig som så många andra gjorde med sina. Jag tyckte de var som folk är mest. Men sedan några år tillbaka så är det tvärtom.

Det är först nu som jag börjat idolisera mina föräldrar på riktigt. Ju äldre jag blir desto mindre kritisk blir jag. Inte för att jag tycker att allt de gör är fantastiskt men jag ifrågasätter väldigt sällan deras agerande. För jag tycker, säkerligen precis som många andra – att mina föräldrar är världens bästa. Det är bara det att jag är över tjugo år gammal som förbryllar mig.

Kommer illusionen att raseras?

Kommer det en dag då illusionen om mina underbara föräldrar skall raseras? Kommer det en dag då min pappa inte längre är någon att se upp till? Då min mamma inte lärt mig så mycket som jag har föreställt mig. När det visar sig att min barndom egentligen varit kaotisk och kanske till och med traumatisk. Troligtvis gör det aldrig det. I sådant fall är jag troligen en av världens mest naiva människor som inte märkt något förrän då.

Till dess att den dagen kommer skall jag fortsätta att besinningslöst och helt utan kritiska ögon helga mina föräldrar. Jag skall sprida min gospel om deras fantastiska föräldraskap till alla som vill. Min största förhoppning är att jag en dag skall kunna bli en lika bra förälder själv. Jag vet inte om det är möjligt men jag skall göra mitt bästa för att komma så nära som möjligt.


Publicerad

Para§rafs artiklar, krönikor och debattartiklar kan kommenteras på vår Facebooksida.