Dick Sundevall

Ett år av kaxighet

Nu har Para§raf varit igång i ett år och det finns närmare 900 artiklar och inlägg att välja på. Vi får allt fler läsare. Då och då hävdar någon att vi är väl kaxiga eftersom vi inte är jurister. Låt mig klargöra den bakomliggande hemligheten till denna kaxighet. 

Dick Sundevall är Para§rafs chefredaktör men hans krönikor är inga ledare, utan högst privata tankar och funderingar.

I drygt 30 år har han arbetat med rätts- och kriminalfrågor. Det har blivit många tv-program och dokumentärfilmer. Åtta böcker, senast Det farliga Sverige, och några tusen artiklar genom åren.

Dick är mångfalt prisbelönt som journalist och författare med Guldspaden och annat men är mest stolt över Ordfronts Demokratipris, ”för då tävlar man ju mot hela svenska folket”.
På frågan om vad han tycker är det bästa han har gjort, svarar han:
– Mina tre barn.

Ett färskt exempel är den stora kokainrättegången mot Jonas Oredsson Falk med flera. Wille Eriksson och jag har i blogginlägg, krönikor och artiklar gång på gång ifrågasatt vad som har pågått i den nio månader långa rättegången i Stockholms tingsrätts säkerhetssal. Jag ifrågasatte bland annat, i en krönika, om några av de dömda överhuvudtaget hade blivit dömda i något annat land, på den svaga indiciekedja som låg till grund för domarna.

   En del läsare har ifrågasatt vår kritik. Inte minst för att vi inte är jurister men ändå uttalat oss så säkert om det här. Men i förra veckan kom Svea hovrätt med sin oerhört hårda kritik mot vad som utspelat sig i tingsrätten. Där konstaterar man att det har varit så grova rättegångsfel att det kan ha påverkat utgången i målet. När man läser yttrandet framgår det att enda skälet till att inte hela förhandlingen i tingsrätten måste tas om från början, är att den varit så omfattande och lång.

   Om inte Wille och jag vore så på gränsen till självförnekande ödmjuka, skulle vi nu kunna säga:

– Vad var det vi sa?

   Wille och jag, liksom övriga som arbetar på Para§rafs redaktion, tror inte att vi är några gurus som vet och kan allt. Men vi har häckat till och från på den här rättegången. Alltid lika ensamma på pressläktaren. Para§rafs researchchef, Nina Silventoinen, har också suttit där några dagar. Vi har pratat med inblandade och läst högar av dokument. Och inte minst, vi har konsulterat några av landets mer framträdande jurister. Kort sagt, vi gräver – och sedan skriver vi.

   Vi är bara fem stycken i redaktionen, varav en är praktikant. Som gammal murvel har jag arbetat med många olika redaktioner genom åren – men aldrig med en så engagerad redaktion som den här. Och vi har sammanlagt 24 medarbetare som skriver artiklar och krönikor till och från. Några av dem är framträdande jurister som statsåklagaren Nils-Eric Schultz, advokaterna Peter Althin och Johan Eriksson, och inte att förglömma, professor Mårten Schultz. Vi har tre poliser som medarbetare, länspolismästaren Gunno Gunnmo, den legendariska brottsplatsutredaren Jan Olsson och ungdomspolisen Calle Paulsson. Två av våra författare är just nu inlåsta och kan rapportera inifrån fängelsevärlden. Lillemor Östlin som är häktad och kriminalvårdens högst utbildade, Ricard Nilsson, som är dömd till livstids fängelse. Därtill har samtliga övriga medarbetarna engagemang och olika former av teoretiska eller praktiska kunskaper som rör rätts- och kriminalfrågor.

   Ett annat färskt exempel på hur det fungerar på Para§raf, är när Peter Isaksson följde upp rånförsöket (vilket han var ensam om) som slutade med att en polis sköt en väldig massa skott in i ett gym i centrala Stockholm. Peter skrev på temat, Polisen vägrar betala för de kostnader det här har orsakat gymägarna. Några dagar senare följde Mårten Schultz upp artikeln med en krönika, Polisen skjuter och Rikspolisstyrelsen vimsar, där han redde ut den juridiska snårskogen och konstaterade att rikspolisstyrelsen var helt fel ute.

   Själv har jag arbetat i mer än 30 år som rättsjournalist och har naturligtvis under dessa år byggt upp ett stort kontaktnät. Det innebär att det mer eller mindre dagligen blir flera informella möten eller mejl och telefonsamtal som håller mig uppdaterad. Mycket av det här kommer inte ut, då jag liksom övriga i redaktionen noga skiljer mellan samtal och intervjuer. Uttryckt mer formellt, de vi har kontakt med på det här sättet har källskydd. Men vi blir informerade och kan gå vidare med vad vi fått reda på. I veckan åt jag lunch med en av landets mer framträdande domare, och i förra veckan fikade jag med en före detta rånare. Det här pågår vecka efter vecka för mig och för många andra av Para§rafs 24 medarbetare.

   Så vår eventuella kaxighet har en stabil grund. Vi kunde som alltför många andra journalister, nöja oss med ett enda telefonsamtal, och kanske i värsta fall prata med en polistalesman. Alltså en andrahandskälla. Och sedan skriva garderat med en massa kanske, möjligen, troligen, förmodligen och så vidare. Men vi tar istället reda på så mycket som möjligt. Och – kontrollerar det som är kontrollerbart. För att därefter om möjligt kunna skriva: Så här är det. Om vi därmed får pikar för att vi är kaxiga, så får vi ta det.

   Ja, vi är kaxiga. Vi är stolta över vad vi åstadkommit under det här året. Vi citeras i de stora drakarna och till och från hänvisar till exempel DN i en ledare eller i en DN-debattartikel till någon artikel på Para§raf. Visst stjäl vissa medier våra artiklar rakt av ibland, utan att hänvisa till oss, men sånt får man räkna med.

   Vi blir förvånade och glada när vi ser att en halvårsgammal artikel helt plötsligt poppar upp på vår topplista över ”Mest lästa förra veckan”. Förklaringen är rimligen att någon ny läsare hittat den artikeln och via sociala medier uppmärksammat andra på den. Ofta sitter vi på redaktionsmöten och frågar oss hur det egentligen går till? Hur kan en sådan spridning så snabbt bli så stor, att en gammal artikel kommer upp på den listan, bland nya artiklar som kan ha tiotusentals läsare?

   Fördelarna med en sajt i jämförelse med en tidning är framförallt att:

  • Vi snabbt kan komma ut med nyheter.
  • Vi får löpande kommentarer på artiklar, eller mejl direkt till skribenten, som vi ofta har nytta av antingen de är positiva eller negativa.
  • Våra läsare har tillgång till äldre artiklar, krönikor och blogginlägg.
  • Vi kan snabbt se vad som intresserar våra läsare.

   Men det innebär inte att vi i första hand strävar efter den gamla mediedevisen, att ge läsarna vad läsarna vill ha. Om möjligt vill vi istället ge våra läsare vad de inte visste att de ville ha. Något nytt. Något de inte kände till. Något som vräkte omkull gamla vedertagna ”sanningar”. Något som satte fart på hjärncellerna. Något som kanske ger dig som läsare en aha-upplevelse.

   Det finns 344 artiklar 90 krönikor och 434 blogginlägg på Para§raf. Rota gärna runt. Ämnesorden i mittenkolumnen är en bra väg. Vill man läsa mer av en speciell skribent, så finns namnet på skribenten där. Vinjetterna under loggan är en annan sökväg.

   När jag ibland går in i vårt system och tittar på en gammal artikel, krönika eller blogg så förvånas jag över att det alltid är läsare som varit inne och läst den under de senaste två veckorna. Ibland bara 20-30 stycken men oftast betydligt fler. Jag har faktiskt inte hittat en enda artikel där inte någon varit inne och läst vad som står där under de senaste veckorna. Den rimliga förklaringen till det här är naturligtvis att vi hela tiden får nya läsare. Och att många av dem uppskattar vad de läser och därmed börjar de rota runt bland Para§rafs alla artiklar.

   Man kan bli glad, stolt – och kaxig – för mindre.

 

Prenumerera på Para§rafs nyhetbrev

Där får du besked om det vi senast har publicerat och en del information om vad som är på gång. Därtill ibland extramaterial som inte publiceras på sajten. Vi ingår inte i någon mediekoncern och lämnar inte ut prenumerantlistan till någon, så din mejladress hamnar inte på avvägar.

Du prenumererar utan kostnad. Du kan också överraska en vän genom att ge honom eller henne en prenumeration, om du skriver in i den personens mejladress.

OBS: Vi efterfrågar inte ditt namn eller adress och än mindre ditt personnummer. Utan bara den mejladress du vill ha Nyhetsbrevet mejlat till. Du prenumererar här.

Bifogade filer:
JohanEriksson.MP3
Publicerad

Para§rafs artiklar, krönikor och debattartiklar kan kommenteras på vår Facebooksida.