Ta barns rättigheter på allvar – gör barnkonventionen till svensk lag!

2013-10-20

Just nu sitter en ensamstående trebarnsmamma i Kosovo och kämpar för sin sons liv. Den 12-åriga CP-skadade pojken Nis Beqiri har kanske några veckor kvar att leva. Migrationsverket har utvisat honom till Kosovo efter fyra år i Sverige. Hans sondmat tar slut om sju veckor och Hälsoministeriet i Kosovo har bekräftat att det saknas förutsättningar för att behandla Nis i landet. 

Isabel Sommerfeld studerar juridik på Stockholms universitet och driver människorättsnätverket Info Belarus. Belaruskännare och frilansjournalist. Brinner för mänskliga rättigheter och frihet. Deltog 2012 och 2013 i Uppdrag Gransknings program om TeliaSonera-skandalerna och deras arbete i diktaturer. Läs mer på www.isabelsommerfeld.com.

Nu är Isabel också en av Para§rafs krönikörer.

Före utvisningen har Migrationsverket bland annat mottagit ett intyg från en svensk läkare i Kosovo som också meddelat att pojkens vårdsbehov inte skulle kunna tillgodoses om han utvisades. Läkaren som mötte familjen på flygplatsen i Pristina för att bedöma pojkens tillstånd valde av samma anledning att inte skriva under ankomstdokumentet.

   Härom dagen talade jag med den svenske statsvetaren och tidigare riksdagsmannen Avni Dervishi, som varit och besökt Nis och hans familj i Kosovo. Han vittnar själv om det kritiska läget;

– Som svensk skäms jag över att systemet går före barns hälsa. När Nis mat tar slut finns ingen lösning i sikte. Pojken kommer inte att leva länge till om han inte får komma tillbaka till Sverige.

   Dervishi berättar också att situationen i allmänhet är mycket svår för CP-skadade barn i Kosovo. De är isolerade, har ingen möjlighet att gå ut och får ingen utbildning. Även Handikos, en organisation för rörelsehindrade i Kosovo bekräftar detta.

   Medan svenska myndigheter leker paragrafryttare skrivs alltså barns dödsdomar. Ja, det är vad jag vill jämföra denna utvisning med. Men det kanske är fel att kalla dem paragrafryttare, för sådana borde rimligtvis följa även Barnkonventionen, som Sverige har ratificerat? Nis fall är som ni förstår bara ett fall i mängden. Hur många barn dör varje år på grund av att svenska myndigheter inte tar barns rättigheter på allvar?

   12-åriga Nis måste få komma tillbaka till Sverige och få den vård han behöver för att överleva. Det måste också en gång för alla bli ändring på detta agerande i Sverige.  Trots att Sverige förbundit sig att följa barnkonventionen finns brister i både lagstiftning och praxis. Både FN:s barnrättskommitté och UNICEF anser att Sverige måste förbättra sig på ett flertal områden för att leva upp till barnkonventionens bestämmelser, bland annat genom att konventionen får ställning som svensk lag.

   Så länge barnkonventionen inte är svensk lag, har jag anledning att tro att Sverige kommer att begå samma misstag gång på gång. Idag kan ju myndigheter och domstolar enkelt avfärda konventionen. Detta får konsekvenser för beslut som rör barn och deras liv står många gånger på spel, som i Nis fall.

   Barnkonventionen har bland annat inkorporerats i norsk rätt och gjordes till norsk lag redan år 2003. Enligt en utvärdering av norsk lag och praxis i förhållande till barnkonventionen så har barnkonventionen där generellt sett stärkt barnets rättsliga ställning. Barnkonventionen tas även på större allvar och kan användas som rättskälla.

   Regeringen utreder just nu om barnkonventionen kan göras till svensk lag och utredningen ska presenteras år 2015. Sverige bör följa Norges exempel så att barnkonventionen får företräde vid konflikt med andra lagar. Det får vara nog nu. Hur länge till ska vi behöva skämmas för att våra myndigheter inte tar barnens rättigheter på tillräckligt stort allvar?

   Gör barnkonventionen till svensk lag och sluta utvisa barn som behöver svensk vård för att överleva!

 

Prenumerera på Para§rafs nyhetsbrev

Där får du besked om det vi senast har publicerat och en del information om vad som är på gång. Därtill ibland extramaterial som inte publiceras på sajten. Vi ingår inte i någon mediekoncern och lämnar inte ut prenumerantlistan till någon, så din mejladress hamnar inte på avvägar.

Du prenumererar utan kostnad. Du kan också överraska en vän genom att ge honom eller henne en prenumeration, om du skriver in i den personens mejladress.

OBS: Vi efterfrågar inte ditt namn eller adress och än mindre ditt personnummer. Utan bara den mejladress du vill ha Nyhetsbrevet mejlat till. Du prenumererar här.

 


Publicerad

Para§rafs artiklar, krönikor och debattartiklar kan kommenteras på vår Facebooksida.