När de inte kan svenska är de chanslösa

Jag minns när Lars Leijonborg talade om svenskaprov för de som invandrade till Sverige. Vem minns inte det? Kritiken mot Leijonborg lät inte vänta på sig. Den blev massiv och karln utpekades som rasist. Detta långt innan man ens trodde att ett parti som Sverigedemokraterna skulle kunna ta sig in i riksdagen. 

Carlos Paulsson är polis i Helsingborg.

Han presenterar sig så här: Adopterad från Colombia vid ett års ålder. Uppväxt i olika delar av Sverige. Bloggar, twittrar och föreläser.

Calle är en dedikerad ungdomspolis som tillsammans med en kollega startade upp Områdes & ungdomsgruppen i Helsingborg, vilket är en ungdomsgrupp som jobbar förebyggande i utsatta områden och med ungdomar på individnivå.

– Det var hard work från dag ett. Men om man ser till hur gruppen utvecklats till vad den är idag så blir man stolt och tacksam, säger han.

Carlos extraknäcker som skådis och kan bland annat ses som knarklangare i några av Johan Falk-filmerna.

En av hans tidigare krönikor lästes av 123 000 personer.

Men när jag tänker på det, så kanske är det just därför som Sd fortsatt går framåt. För Leijonborgs förslag var inte dumt, tvärtom, det var genialiskt. Leijonborg som då var för globalisering och säkert är det fortfarande menade att språket är nyckeln för att klara integreringen av invandrare. Jag fattar ärligt talat inte varför Lars Leijonborg fick utså så ofantligt mycket kritik.  Resultatet gjorde andra politiker rädda för att lyfta i det obekväma och istället drivs dessa frågor av ett parti med klar främlingsfientlig ideologi. Leijonborg sa:

– Kravlöshet är ett uttryck för uppgivenhet och ointresse.

   Det skriver jag under på. När vi pratar om de fina orden integration & segregation så känns ämnet just uppgivet och intresset lågt. När man inte kan kommunicera i det land man bor i hamnar man utanför det samhälle vi andra lever i. Jag har mött alldeles för många vuxna som jag inte når fram till på ett bra sätt. Vuxna till barn som är aktuella för polisen. Ser det som ett stort problem. Inte bara för den vuxne utan även för ungdomen.

För mig är det ett bevis på att någonting gått snett på vägen. Att samhället inte ställer krav, eller ens bryr sig. Språket bör ses som en självklar del av integrationen. Hur ska en förälder som inte talar svenska kunna göra sig hörd på ett föräldramöte, kunna ta kampen för sin ungdom på glid, ta snacket med myndighetspersoner, stå upp i debatterna kring främlingsfientlighet

   Varje gång jag stått i en hall hemma hos en ungdom vars föräldrar jag inte kan kommunicera med, så har jag tänkt. ”Vi lever inte i samma verklighet”. Ungdomen kan ha begått ett brott som är allvarligt. Där står vi och kommer ingen vart. Ungdomen talar modersmålet med sina föräldrar, som jag givetvis inte förstår. Föräldrarna är givetvis besvikna, förbannade över att deras ungdom står i hallen med polisen. På knackig svenska ursäktar de sitt barn.

– Forlåt eh, inte bra.

   Ungefär lika knackig borde min svenska låta i deras öron, när jag försöker förklara vad som hänt och hur allvarlig situationen är.

   Samhället måste ställa krav, alltså hjälpa dessa föräldrar att lära sig språket. Som det ser ut idag gör kravlösheten dessa päron en björntjänst. Jag har fått rapporter om att SFI-utbildningen fungerar dåligt på sina håll. Få platser och få kompetenta lärare. Förödande. Resultatet av föräldrar som inte kan det svenska språket känns självklar. De är chanslösa. Och just nu – är dessa föräldrar oroligt många.

 

Prenumerera på Para§rafs nyhetsbrev

Där får du besked om det vi senast har publicerat och en del information om vad som är på gång. Därtill ibland extramaterial som inte publiceras på sajten. Vi ingår inte i någon mediekoncern och lämnar inte ut prenumerantlistan till någon, så din mejladress hamnar inte på avvägar.

Du prenumererar utan kostnad. Du kan också överraska en vän genom att ge honom eller henne en prenumeration, om du skriver in i den personens mejladress.

OBS: Vi efterfrågar inte ditt namn eller adress och än mindre ditt personnummer. Utan bara den mejladress du vill ha Nyhetsbrevet mejlat till. Du prenumererar här.

 

Publicerad

Para§rafs artiklar, krönikor och debattartiklar kan kommenteras på vår Facebooksida.