Dick Sundevall

Kommer Quick/Bergwall-cirkusen att sopas under mattan?

Så går då historien med Quick/Bergwall in i nästa skede. Det som har hänt ska utredas. Men kommer det att bli någon egentlig utredning av alltihop, eller kommer man att sopa centrala frågor under mattan? Och hur länge är det rimligt att Bergwall är kvar på rättspsyket i Säter?

Dick Sundevall är Para§rafs chefredaktör men hans krönikor är inga ledare, utan högst privata tankar och funderingar.

I drygt 30 år har han arbetat med rätts- och kriminalfrågor. Det har blivit många tv-program och dokumentärfilmer. Åtta böcker, senast Det farliga Sverige, och några tusen artiklar genom åren.

Dick är mångfalt prisbelönt som journalist och författare med Guldspaden och annat men är mest stolt över Ordfronts Demokratipris, ”för då tävlar man ju mot hela svenska folket”.
På frågan om vad han tycker är det bästa han har gjort, svarar han:
– Mina tre barn.

Om Bergwall ska släppas fri eller inte, har egentligen inte med de här åtta morden att göra. Utan det handlar om att bedöma om han är allvarligt psykiskt störd eller inte. Det finns många patienter på landets rättspsyken som suttit inlåsta betydligt längre än Bergwall utan att vara dömda, eller ens misstänkta, för ett enda mord.

   Men samtidigt är det naturligtvis helt orimligt att han fortfarande är placerad på Säters rättspsyke, efter vad som utspelat sig. Oavsett hur man ser på den här historien så torde man kunna vara överens om att han snarast bör flyttas över till någon annan av landets rättspsykiatriska klinker och få genomgå en ny fristående rättspsykiatrisk undersökning. För att man därefter ska kunna ta ställning till om han ska släppas ut eller inte. Det avgörandet handlar både om Bergwalls rättssäkerhet och övriga medborgares rättstrygghet. Varje dag Bergwall är kvar på Säter utgör en skandal i sig.

   Vad är det som ska undersökas i övrigt? Det går att göra en hel lista på det:

  • Polisens och åklagarens arbete vad gäller förhör, rekonstruktioner och övrigt förundersökningsarbete.
  • Redovisningen av det arbetet i sina olika turer.
  • Psykologers och psykiatrikers deltagande i polisarbetet.
  • På vilka grunder Quick/Bergwall dömdes i de sex domstolarna. Många har hävdat att domstolarna är oskyldiga till vad som hänt, då de blivit manipulerade av polis och åklagare. Men så enkelt är det inte. I två av fallen har åklagaren inte haft något lik och ingen teknisk bevisning, utan bara ett erkännande av en person som var betraktad som gravt psykiskt störd. Jag hävdar att i 99 av 100 fall i Sverige så blir det då ingen fällande dom. Varför blev det fällande domar i de här fallen?
  • Den legendariska brottsplatsutredaren, kommissarien vid rikskriminalen Jan Olsson, meddelade muntligt dåvarande rikskriminalchefen och via brev åklagaren Christer van der Kwast att han inte längre kunde delta i utredningarna om Quicks påstådda mord, efter att han på plats hade sett hur det gick till. Därmed ska det brevet vara registrerat hos Riksåklagaren. Vad Jan Olsson framförde var att han inte kunde se något som bekräftade att Quick skulle vara skyldig. Hur agerade chefen för rikskrim och dåvarande riksåklagaren på det? Undersökte man hur utredningarna mot Quick gick till och tyckte att allt var i sin ordning? Eller ryckte man bara på axlarna åt att en av landets främsta brottsplatsutredare vägrade att fortsätta med utredningen? Något han aldrig tidigare gjort med något enda fall.
  • JK:s granskning av de åtta fällande domarna. Hur gick den granskningen till?
  • Hur gick frikännandeprocessen till? Och varför tillsatte man just den åklagare, av landets alla åklagare, som är inofficiell svensk mästare i att lägga ner åtal, för att leda den processen? Varför frontades inte Quick/Bergwall med de punkter som domstolarna dömt honom på? Alltså det som domstolarna sett som bevis, eller i varje fall starka indicier. Varför ville man inte veta av och ta del av de norska utredningarna om morden i Norge? Där hade ju fallen undersökts på rikskrim- och riksåklagarnivå. Och var det verkligen inte en enda av de åtta morddomarna som hade kunnat resultera i en ny rättegång?

   Nu står vi här: Quick/Bergwall har dömts för åtta mord i sex domstolar. Men inte en enda domare har frikänt honom. Utan det har skett i en pappersprocess av ett antal åklagare. Många, troligen de flesta, tycks vara övertygade om att Quick/Bergwall är oskyldigt dömd för åtta mord. Andra är inte alls lika övertygade.

   I det skedet är naturligtvis en ordentlig och omfattande utredning av alltihop absolut nödvändig. En utredning som inte i första hand försöker skydda tjänstemän av olika slag, antingen där är psykiatriker, psykologer, jurister på olika poster eller poliser. Och det även om det kan leda till åtal för tjänstefel. Någon som tror att det blir så? Det tror inte jag – inte en sekund tror jag det.

 

Prenumerera på Para§rafs nyhetsbrev

Där får du besked om det vi senast har publicerat och en del information om vad som är på gång. Därtill ibland extramaterial som inte publiceras på sajten. Vi ingår inte i någon mediekoncern och lämnar inte ut prenumerantlistan till någon, så din mejladress hamnar inte på avvägar.

Du prenumererar utan kostnad. Du kan också överraska en vän genom att ge honom eller henne en prenumeration, om du skriver in i den personens mejladress.

OBS: Vi efterfrågar inte ditt namn eller adress och än mindre ditt personnummer. Utan bara den mejladress du vill ha Nyhetsbrevet mejlat till. Du prenumererar här.

 

 


Publicerad

Para§rafs artiklar, krönikor och debattartiklar kan kommenteras på vår Facebooksida.