Ricard Nilsson

Sänk straffen för mord och dråp

Dödsskjutningarna avlöser varandra i den mediala rapporteringen, det verkar som att antalet mord ligger på en sällan skådad toppnivå, men detta stämmer inte alls. Faktum är att antalet fall av dödligt våld minskar. Ett faktum som borde leda till att straffen för mord och dråp sänks.

Ricard A R Nilsson har varit med från Para§rafs första dag, som skribent och bloggare. Han är dömd till livstids fängelse för mord och är inne på sitt femtonde år bakom murarna.

Under de här åren har han hunnit beta av ett antal fil kand och fil mag, och är idag kriminalvårdens högst utbildade, generaldirektören inräknad.

Därtill har han skrivit två deckare ihop med författarkollegan Pierre Larancuent, Män utan nåd och Med döden som skugga. I februari släppte han boken En livstidsdömds dagbok, där han berättar om det hårda livet i fängelse.

Han bloggar numer här:
www.nilsson-larancuent.com

Ett av Para§rafs honnörsord är inifrån. Vi ska så långt det är möjligt rapportera inifrån. Komma in under ytan. Ricard A R Nilsson skriver sina krönikor inifrån fängelsevärlden.

Statistik från Brottsförebyggande rådet visar att 87 personer utsattes för dödligt våld 2014. Motsvarande siffra för 2013 är exakt densamma. Ser man tillbaka på det senaste decenniet, så har antalet avlidna pendlat mellan 68 och 111 stycken.

   Vad kan man då dra för slutsatser av dessa otvetydiga fakta? Det mest uppenbara är att samhället inte har blivit en dödligare plats, risken att mördas är minimal. Alla kriminalpolitiska utspel som handlar om att hårdare straff krävs för att stävja det dödliga våldet är alltså inget annat än lögner.

   Att livstidsstraffet har en avskräckande effekt, något som så väl politiker som en del vanliga medborgare hävdar, stämmer inte heller. Skulle så vara fallet hade väl antalet mord under de senaste tio åren rimligen minskat i takt med att antalet år som ett livstidsstraff kan omvandlas till blivit allt längre, vilket alltså inte har skett.

   Nu kan man förstås tycka att jag med hänsyn till min egen tidsobestämda verkställighet, talar i egen sak. Visst, det kan finnas en poäng i det, men mina slutsatser utifrån Brottsförebyggande rådets statistik blir inte mindre korrekta bara för att jag själv kan anses partisk. Fakta är fakta oavsett vem som redovisar den.

   Det får mig att undra varför fängelse på livstid ens ska kunna dömas ut. Flera länder har bara tidsbestämda straff, exempelvis våra närmaste västliga grannar. I Norge kan man inte få mer än 21 år, dock kan verkställigheten förlängas ifall samhällsskyddet kräver det, alltså ifall en fånge anses utgöra en fara för omgivningen. Sverige skulle kunna införa liknande regler.

   Det dödliga våldets jämna nivå skulle således kunna användas som en grund för att debattera och i längden sänka straffskalorna för bland annat mord och dråp. Tyvärr är de flesta politiker alldeles för fega för att initiera en sådan offentlig diskussion. Hos majoriteten av landets högsta makthavare är inte fakta något att ta hänsyn till. Det enda som räknas är folkopinionen och de flesta medborgare lever i villfarelsen om att hårdare straff gör nytta. I verkligheten är det precis tvärtom. Allt för långa fängelsevistelser är kontraproduktiva och gör mer skada än nytta, något som den kriminologiska forskningen tydligt visar.

   Det är hög tid för både politiker och det svenska folket att ta till sig av statistisk fakta och beprövad vetenskaplig kunskap. Dags att sluta låta känslorna styra över den kriminalpolitiska agendan.

 

Prenumerera på Para§rafs nyhetsbrev

Där får du besked om det vi senast har publicerat och en del information om vad som är på gång. Därtill ibland extramaterial som inte publiceras på sajten. Vi ingår inte i någon mediekoncern och lämnar inte ut prenumerantlistan till någon, så din mejladress hamnar inte på avvägar.

Du prenumererar utan kostnad. Du kan också överraska en vän genom att ge honom eller henne en prenumeration, om du skriver in i den personens mejladress.

OBS: Vi efterfrågar inte ditt namn eller adress och än mindre ditt personnummer. Utan bara den mejladress du vill ha Nyhetsbrevet mejlat till. Du prenumererar här.

 

Publicerad

Para§rafs artiklar, krönikor och debattartiklar kan kommenteras på vår Facebooksida.