Hamnarbetaren som var för gay

Förbannade statyer

Statyer kan ses som harmlösa beläten från det förgångna, men även till synes helt oskyldiga konstverk har eller har haft förmågan att göra den så kallade allmänheten arg. Här är några av de statyer som skapat folkstormar och indignation.

Hamnarbetaren (Le Debardeur): Konstnär Constantin Meunier, tillkomstår 1890. Statyn står nu relativt obemärkt i parken bakom Norra Latin, fängslad bakom parkarbetarnas galler. Se bilden ovan.

Arbetaren3Den fanns en gång placerad i den stora ljusgården inne i dåvarande Folkets hus. Bilden till vänster.

När den restes 1907 väckte den starka reaktioner i Stockholms arbetarkommun som inte ansåg den feminint poserande statyn representativ för stadens hamnarbetare. När Folkets hus revs i slutet av 1950-talet flyttades statyn ut på trottoaren framför den nya byggnaden 1960, men förpassades i början av 2000-talet till den lilla planteringen bakom gamla skolbyggnaden Norra Latin.

 

Statyn Eva. Konstnär Annie Wiberg, tillkomstår okänt, troligen rest i samband med Ekensbergs pensionärshems färdigställande 1957. Statyn står i en liten park som en gång tillhörde pensionärshemmet, och föreställer en naken knäböjande flicka.

Eva, som numer fått en huvudbonad
Eva, som numer fått en huvudbonad

I början av 1960-talet bodde här Ingvar Löfgren som visade stort intresse för statyn. När han greps 1963, i huset snett bakom Evas rygg, för mord och våldtäkt på två minderåriga flickor var han en av vårt lands mest hatade personer, en position han behöll länge, och det kan inte uteslutas att denna staty spelat en viss roll i den sinnessjuke Löfgrens fantasi, och därmed även i de handlingar som följde.

 

Statyn Farfadern: Konstnär Per Hasselberg, tillkomstår 1886. Statyn står i Humlegården bredvid Kungliga biblioteket, och restes 1896 till minne av konstnären Per Hasselberg. Idag väcker den ingen större uppmärksamhet, men när den restes skapade den en folkstorm av indignation då den ansågs anspela på pedofili och incest eftersom den avbildar en naken gubbe med en lika naken och skrevande liten pojke i famnen.

Staty

Trots omfattande protester blev den emellertid kvar, och är nu i det närmaste bortglömd. Liksom sin skapare Per Hasselberg, som sedan länge var död när bråket om hans staty rasade.

 

Karl XIV Johan: Konstnär Bengt Erland Fogelberg, tillkomstår 1854. Statyn restes av Karl XIV Johans son Oscar I till minne av sin egen pappa, och sattes upp på Södermalm i den lilla parken mellan dåvarande fisksaluhallen och slusskanalen. Den porträtterar Napoleons fältmarskalk segerrikt tågande in i Stockholm med höjd marskalksstav.

Karl XIV Johan, Gamla Stan
Karl XIV Johan, Gamla Stan

När slussen revs och ersattes av den nuvarande trafikkarusellen 1935 flyttades statyn till Gamla stan på andra sidan den likaledes flyttade slussgraven, och kom att vändas åt andra hållet så att kungen nu, en smula symboliskt, istället rider ut ur staden.

 

Svea och den fallne karolinen (Poltavamonumentet): Konstnär Johan Teodor Lundberg, tillkomstår 1902-1904. Statyn skapades ursprungligen för ett gravmonument på det gamla slagfältet vid Poltava, nu i Ukraina, då i Ryssland, men när den var färdig hade den politiska situationen satt käppar i hjulet. I Ryssland, som 1904 var i krig med Japan, härskade starkt nationalistiska stämningar, och man ville inte längre höra talas om en grav över soldater som varit deras fiender, varför Moder Svea istället placerades mitt på Artillerigården i Stockholm.

Poltavamonumentet, Artillerigården
Poltavamonumentet, Artillerigården

När Armémuseum behövde fler parkeringsplatser 1957 togs statyn, som nu inte längre ansågs politiskt korrekt, ned från sin sockel och flyttades i skymundan mellan träd och gamla kanoner. Idag finns den inte ens upptagen i Stockholms kulturförvaltnings lista på offentliga konstverk, även det ett tecken på hur tider och åsikter ändras.

 

Non Serviam: Konstnär Ernst Nordin, tillkomstår 1980. Statyn föreställer en liten flicka, Erika, som sitter på knä bland de strängt opersonliga kontorskolosser som under 1960-och 70-talen ersatte innerstadsbebyggelsen och tvingade människor som Erika ut i förorternas sovstäder.

Non Serviam, malmskillnadsgatan
Non Serviam, malmskillnadsgatan

Bredvid flickan står några strofer ur Gunnar Ekelöfs dikt som givit statyn dess namn: ”Jag är en främling i detta land, men detta land är ingen främling i mig, jag är inte hemma i detta land, men detta land beter sig som hemma i mig”. Non serviam är latin, och betyder ”(jag) tjänar inte”. Att barnet sitter på just Malmskillnadsgatan, en adress som sedan 1970-talet varit starkt förknippad med gatuprostitution är troligen ingen slump.

 

   Petter Inedahl medarbetar på Para§raf med bland annat historiska artiklar. Han har även en egen sajt, Skarn, som förutom historiska bitar även innehåller en del om det hemsökta Stockholm och mycket annat. Skarn betyder, träck, orenlighet och smuts etc. Du hittar Petters sajt här: Skarn.

Publicerad

Prenumerera på Para§rafs nyhetsbrev 

Nyhetsbrevet skickas ut varje onsdag och söndag förmiddag.
I Nyhetsbrevet får du besked om det vi senast har publicerat och en del information om vad som är på gång. Därtill får du ibland extramaterial som inte publiceras på sajten.
Vi ingår inte i någon mediekoncern och lämnar inte ut prenumerantlistan till någon, så din mejladress hamnar inte på avvägar.
Du prenumererar utan kostnad. Du kan också överraska en vän genom att ge honom eller henne en prenumeration, om du skriver in i den personens mejladress.
OBS: Vi efterfrågar bara den mejladress du vill ha Nyhetsbrevet mejlat till, inget annat. Du prenumererar här.

Para§rafs artiklar, krönikor och debattartiklar kan kommenteras på vår Facebooksida.