Tiggeriförbud leder till ökad brottslighet

Eftersom en del politiker vill införa tiggeriförbud i Sverige så kan det vara bra att lära av vårt grannland. Effekten av förbudslagen i Danmark är att mycket färre personer tigger synligt på gatorna. Istället sysslar allt fler med kriminell verksamhet.

   Forskarna tror att tiggeriförbudet har lett till ett minskat inresande av fattiga men laglydiga medborgare och ett ökat inresande av fattiga människor som är beredda att begå andra brott.

   I den utförliga rapporten When poverty meets affluence – Migrants from Romania on the streets of the Scandinavian capitals går de fyra författarna noga igenom hur situationen ser ut för rumänska tiggare i Stockholm, Köpenhamn och Oslo. Utifrån det omfattande observationsmaterialet drar forskarna slutsatsen att tiggeriet i Skandinavien i väldigt liten utsträckning är organiserat.

   De konstaterar att det handlar om fattiga människor i stort behov av pengar och att de blygsamma inkomsterna från tiggeriet för många ändå gör stor skillnad i livskvalité.

   Eftersom tiggeri är tillåtet i Stockholm men olagligt i Köpenhamn så har det fått den uppenbara konsekvensen att tiggeriet i Köpenhamn är mindre synligt. En annan konsekvens är att tiggarna delvis utgör ett annat klientel än i Stockholm. Den tydligaste skillnaden handlar om könsaspekten. I Köpenhamn är det i betydligt högre utsträckning män som tigger medan det i Stockholm är ganska jämnt fördelat mellan könen.

   Studien visar att över 95% av de rumänska tiggarna skulle föredragit vanligt arbete framför att tigga och att en stor majoritet av dem tycker att tiggeri är en förnedrande syssla.

   Det är uppenbart att tiggarna själva inte vill tigga – så varför gör de det då? Svaret är enkelt. Det är av precis samma anledning som du och jag går till jobbet: För pengarna.

   Den genomsnittliga dagliga inkomsten för en tiggare i Stockholm är enligt rapporten ungefär 15 euro och de dagliga omkostnaderna hamnar på runt 6 euro. I de nordiska grannhuvudstäderna är såväl inkomster som utgifter något högre, men även där handlar det om småsummor. Trots detta är inkomsten från tiggeri betydligt bättre än rumänskt socialbidrag som ger 270 kronor i månaden – en summa som går att få ihop på två dagars tiggande i Stockholm.

   Arbetslösheten bland romer i Rumänien är över 50%. Det handlar om att det är en grupp människor där många har låg utbildning och diskrimineringen är stor. Rumänien måste givetvis ta ansvar för sina egna medborgare – men EU:s regler om fri rörlighet ger vem som helst rätten att söka sig till en annan plats i Europa för sin försörjning.

   Om en tiggerilag införs kommer polisen tvingas att skära ner på resurser för övrig brottsbekämpning. Det ter sig ytterst olyckligt mot bakgrund av i dessa dagar framkomna berättelser om nedprioriterade utredningar gällande våldtäkt mot barn.

   Men om polisen får rätten att bötfälla tiggande EU-migranter så sker detta rimligen genom att de vittjar pappmuggar eftersom tiggarna saknar fast adress och inkomst. Genom sådana tillslag kan polisen om det sker sent på dagen kanske inkassera närmare 150 kronor per ärende.

   Den paradoxala situationen uppstår då att myten besannas. Människor tigger och det finns en liga som tar hand om pengarna. Denna liga kallas staten och indrivarna kallas poliser.

 

   Andreas Magnusson är gymnasielärare i svenska, religion och etik. Han är också deltidsmusiker och har nyligen startat You Tube-kanalen Samtidsreflexen där tanken är att med pedagogiska reflektioner tränga djupare bakom människors reflexmässiga yttranden i samhällsfrågor. Andreas har idén om att en god journalist är pedagog och att en god pedagog också i någon mening borde vara journalist. Nu är Andreas även en av Para§rafs krönikörer.

Publicerad

Prenumerera på Para§rafs nyhetsbrev 

Nyhetsbrevet skickas ut varje onsdag och lördag förmiddag.
I Nyhetsbrevet får du besked om det vi senast har publicerat och en del information om vad som är på gång. Därtill får du ibland extramaterial som inte publiceras på sajten.
Vi ingår inte i någon mediekoncern och lämnar inte ut prenumerantlistan till någon, så din mejladress hamnar inte på avvägar.
Du prenumererar utan kostnad. Du kan också överraska en vän genom att ge honom eller henne en prenumeration, om du skriver in i den personens mejladress.
OBS: Vi efterfrågar bara den mejladress du vill ha Nyhetsbrevet mejlat till, inget annat. Du prenumererar här.

Para§rafs artiklar, krönikor och debattartiklar kan kommenteras på vår Facebooksida.