Andreas Magnusson

Hörde jag ”systemkollaps”?

Brottsligheten i Sverige mäts huvudsakligen på två sätt. Det enklaste är att mäta antalet anmälda brott. Antalet anmälda brott är ju inte exakt samma sak som antalet faktiska brott, men om det sker mycket brott i ett samhälle så borde rimligen fler brott anmälas än om det sker få brott.

   En svaghet med den mätmetoden är dock att anmälningsbenägenheten för en viss brottstyp kan öka i och med samhällsfokus på just den brottstypen. Om fler brott då anmäls än tidigare så kan det, åtminstone delvis, också bero på att människor medvetandegjorts om vikten av att anmäla brotten. Det behöver alltså egentligen inte vara fler brott bara för att statistiken tycks peka på det.

   Problemet kan också vara åt andra hållet. Människor upplever det som att det inte är någon idé att anmäla en viss typ av brott till polisen eftersom det känns som att man ändå inte får någon hjälp. Dessa brott har ju faktiskt ägt rum men de syns då inte alls i statistiken.

   Brottsförebyggande rådet (BRÅ) som sammanställer statistik över brottsanmälningar hanterar också det som kallas för den nationella trygghetsundersökningen (NTU). Här mäter man årligen hur många människor som under året säger sig ha blivit utsatta för olika brott. NTU är ett utmärkt komplement till mätningarna över brottsanmälningar.

   Nackdelen här är möjligen att människor i efterhand kan göra en höna av en fjäder. Ett gräl på en arbetsplats kanske i efterhand upplevs som trakasserier även om det aldrig skulle falla den utsatte in att anmäla in händelsen som ett brott. Brottsanmälningsstatistiken fångar alltså troligen upp för lite och NTU fångar troligen upp för mycket.

   Alldeles nyligen kom NTU 2017 där vi får siffrorna för 2016. Du kanske redan har läst domedagsprofeternas basunstötsliknande utfall i sociala medier. Aldrig sedan mätningarna startades har människor varit mer utsatta för brott, säger man. Så ser det ju ut. Svart på vitt.

   Joakim Lamotte och andra domedagsprofeter gnisslar tänder av förtjusning inför senaste NTU. Hanif Bali går igång. Och Katerina Janouch förstås. Och Tino Sanandaji. Hela skrämselligan vill få det till att brottsligheten har ökat som en konsekvens av ett ökat flyktingmottagande.

   Låt oss göra några statistiska nedslag i NTU. År 2016 menade 5,5% av svenskarna att de utsatts för trakasserier. När mätningarna startades år 2005 så var det 5,2%. En ökning på 0,3 procentenheter alltså över en 11-årsperiod. År 2007 menade sig 2,9% av svenskarna ha utsatts för misshandel. År 2016 är det 2,7% av svenskarna som säger samma sak. En minskning av misshandelsfall med 0,2 procentenheter alltså.

   Utsattheten för brott är sammantaget högst just nu men det handlar om marginella förändringar i de flesta fall. Personrån 1,1% år 2011 och 1,4% år 2016 till exempel. Tydligaste ökningen ser vi kring sexualbrott och bedrägeribrott.

  När det gäller sexualbrott så vet vi, inte minst genom #metoo-initiativet, att medvetenheten och anmälningsbenägenheten ökar. Det är därför svårt att säga om sexualbrotten egentligen har ökat eller om bara medvetenheten om vad som är ett sexualbrott har ökat. Bedrägeribrotten ökar däremot tveklöst och det handlar om en exploderande ökning av antalet nätbedrägerier.

   Om man bara skulle titta på statistiken skulle Saudi-Arabien vara ett föredömligt land vad gäller sexualbrottslighet och nätbedrägerierna i Nordkorea är närmast obefintliga. I ett samhälle där kvinnor saknar grundläggande rättigheter anmäls väldigt få övergrepp och i ett land där nästan ingen har internet sker inga nätbedrägerier.

   Så: För att få ner siffrorna effektivt kan man göra två saker: 1) Minska människors medvetenhet om sexuellt våld och 2) Bekämpa internet.

   Eller så kan vi tagga ner lite med domedagssnacket och istället se till att polisen får resurser att bekämpa bedrägeribrott och se till att vi skapar ett samhälle där oönskat sexuellt våld inte förekommer genom att vi män tar och skärper oss.

   Tittar vi istället för NTU på statistiken över anmälda brott i Sverige så säger den följande: Det har skett en marginell ökning av antalet anmälda brott och en markant ökning av antalet medborgare.

   Vi har alltså statistik som tycks påvisa en ökning av antalet brott per medborgare och annan statistik som tvärtom tycks visa en minskning. Alldeles oavsett så har vi ingen statistik som kan påvisa ett samband mellan ökad invandring och ökad brottslighet. Systemkollapsen verkar helt enkelt dröja. För Sverigedemokraterna och andra populister är det ändå viktigt att katastrofberättelsen hålls levande.

 


   Andreas Magnusson är gymnasielärare i svenska, religion och etik. Han är också deltidsmusiker och har nyligen startat You Tube-kanalen Samtidsreflexen där tanken är att med pedagogiska reflektioner tränga djupare bakom människors reflexmässiga yttranden i samhällsfrågor. Andreas har idén om att en god journalist är pedagog och att en god pedagog också i någon mening borde vara journalist. Nu är Andreas även en av Para§rafs krönikörer.

Publicerad

Prenumerera på Para§rafs nyhetsbrev 

Nyhetsbrevet skickas ut varje onsdag och lördag förmiddag.
I Nyhetsbrevet får du besked om det vi senast har publicerat och en del information om vad som är på gång. Därtill får du ibland extramaterial som inte publiceras på sajten.
Vi ingår inte i någon mediekoncern och lämnar inte ut prenumerantlistan till någon, så din mejladress hamnar inte på avvägar.
Du prenumererar utan kostnad. Du kan också överraska en vän genom att ge honom eller henne en prenumeration, om du skriver in i den personens mejladress.
OBS: Vi efterfrågar bara den mejladress du vill ha Nyhetsbrevet mejlat till, inget annat. Du prenumererar här.

Para§rafs artiklar, krönikor och debattartiklar kan kommenteras på vår Facebooksida.