Lise Tamm

Chefsåklagaren och Katerina Janouch är överens – det är krig i Rinkeby

I Studio ett intervjuades Lise Tamm, tillträdande Chefsåklagare på riksenheten mot organiserad och internationell brottslighet. Hon pratade snabbt, lät bestämd och verkade veta precis vad som skulle till för att lösa situationen i våra utsatta förorter. Genusanalys och kunskaper om klansamhällen var en del av receptet. Och så behövde Socialtjänsten få redskap att hantera de unga människor som polisen inte frihetsberövar. Sen var det – det där med kriget…

   Lise Tamm menade i intervjun att de flesta fall av misshandel och personrån begås av ungdomar. Det känns lite oroväckande att en tillträdande chefsåklagare har fel i en så pass viktig fråga.

   När det gäller just misshandel så är medelåldern på gärningspersoner betydligt lägre än vid många andra brott, men det är verkligen inte så att de flesta fall av misshandel har ungdomar som gärningspersoner.

   Brottsförebyggande rådet för årligen statistik över alla anmälda brott i Sverige. Enligt denna statistik rapporterades 39 972 misshandelsfall under 2016. Om vi definierar ungdomar som personer mellan 15-20 så blir det 7 776 misshandelsfall utförda av ungdomar.

   Skulle vi istället göra en mycket generös definition av ungdomsbegreppet där en individ räknas som ungdom upp till 25 års ålder så handlar det om 12 154 misshandelsfall med ungdomar som gärningspersoner.

   Ungdomar ligger alltså bakom antingen ungefär 20% av misshandelsfallen eller med den vidare definitionen ungefär 30%.

   Eftersom misshandelsbrott och personrån trots allt relativt ofta har unga gärningsmän så har Lise Tamm ändå en poäng i att Socialtjänstens arbete är särskilt viktigt. När det gäller polisens arbete så menade Lise Tamm i Studio ett att:

”Rinkeby är nästan som en krigszon. När polisen arbetar där jobbar de som försvaret skulle ha gjort.”

   Det är ett anmärkningsvärt uttalande men det stannar inte där:

”Och då tänkte jag: Hur har de gjort i Colombia när man avväpnat Farc-gerillan, hur har man gjort i El Salvador när kriget tog slut?”

   När Katerina Janouch blev intervjuad av tjeckisk TV så påstod hon att det fanns en massa No Go-zoner i Sverige – det vill säga platser där det råder undantagstillstånd. Det är givetvis en ren och skär lögn och hon blev därför med rätta starkt kritiserad.

   Nu säger Lise Tamm, tillträdande chefsåklagare på riksenheten mot organiserad brottslighet, i princip samma sak. Rinkeby är en krigszon och polisen agerar på samma sätt som försvaret skulle ha gjort.

    Jag är inte säker på att människor som bor i Rinkeby själva har förstått att det är krig där. Jag är inte säker på att de som har flytt till Sverige från krig fullt ut har förstått att Lise Tamm menar att de borde fly igen.

   Det finns stora problem med brottslighet i storstädernas förortsområden och en stor del av problemet handlar om att beslutsfattare har blundat för problemet med segregation och utanförskap. Man har då trott att lösningen handlar om polisiära insatser och politiker tävlar om att driva den mest batongvänliga politiken.

   I rättvisans namn tycks Tamm dela bilden av att problemet är större än att det kan lösas med enbart polisiära resurser. Den delen av analysen delar jag helt med henne. Men hon beskriver de svenska förorterna på ett sätt som inte är seriöst, vilket hotar att driva på den polisiära kapprustningen än mer.

   I diskussionen om särskilt utsatta områden får allt för ofta problemförnekare och problemfantiserare allt för stort utrymme. De senaste siffrorna visar att situationen i de utsatta områdena är alarmerande, men de visar inte att det är krigsliknande förhållanden.

  • 40% av ungdomarna i särskilt utsatta områden lämnar grundskolan utan gymnasiebehörighet.
  • 54% av alla invånare i mitt barndomsområde Hammarkullen nolltaxerar.
  • I Vivalla i Örebro handlar det om 70%.
  • 56% av alla invånare i Hallunda/Norsborg har en årsarbetsinkomst som understiger 100 000 kronor.

   Man löser inte problem med inkomster, jobb och gymnasiebehörighet med militära medel. Det förstod till och med major Björklund när han basade över skolan. Jag har sagt det förut och jag säger det igen: Utanförskapsområden skapas genom att man skapar innanförskapsområden – platser i samhället dit vissa sorters människor inte har tillträde.

 


   Andreas Magnusson är gymnasielärare i svenska, religion och etik. Han är också deltidsmusiker och har nyligen startat You Tube-kanalen Samtidsreflexen där tanken är att med pedagogiska reflektioner tränga djupare bakom människors reflexmässiga yttranden i samhällsfrågor. Andreas har idén om att en god journalist är pedagog och att en god pedagog också i någon mening borde vara journalist. Nu är Andreas även en av Para§rafs fasta krönikörer.

Publicerad

Prenumerera på Para§rafs nyhetsbrev 

Nyhetsbrevet skickas ut varje onsdag och lördag förmiddag.
I Nyhetsbrevet får du besked om det vi senast har publicerat och en del information om vad som är på gång. Därtill får du ibland extramaterial som inte publiceras på sajten.
Vi ingår inte i någon mediekoncern och lämnar inte ut prenumerantlistan till någon, så din mejladress hamnar inte på avvägar.
Du prenumererar utan kostnad. Du kan också överraska en vän genom att ge honom eller henne en prenumeration, om du skriver in i den personens mejladress.
OBS: Vi efterfrågar bara den mejladress du vill ha Nyhetsbrevet mejlat till, inget annat. Du prenumererar här.

Para§rafs artiklar, krönikor och debattartiklar kan kommenteras på vår Facebooksida.