Julen – en mångkulturell högtid som alltmer islamiseras

2017-12-23

För många firas julen till minne av att en judisk flyktingkille från Mellanöstern föddes på ett tillfälligt boende. Men julen är så mycket mer än bara berättelsen om Guds son som i egenskap av ensamkommande flykting från evigheten behandlades först ganska bra av mänskligheten och sedan lagom till påsk – riktigt dåligt.

   Kristendomen spred sig till Sverige genom att vi började lyssna till berättelser och budskap från utlänningar. Hela den där Jesus-grejen måste till en början ha framstått som ytterst märklig för oss polyteistiska nordbor.

   Här trodde vi på tomtar, offrade till gudar som Tor och Freja och framförallt så blotade vi vid midvintersolståndet. Lite finurligt lyckades man placera den utländska religionens stora födelsedag och Lucia vid den tid då svenskarna ändå festade loss. Den gamla religionen skulle rensas bort men tomtarna behölls.

   Nu för tiden är julen en smältdegel av traditioner, budskap och perspektiv – en multikulturell häxbrygd av kommersialism, anti-kommersialism, religion, politik och Kalle Anka. Vi fyller våra hus med granar enligt tysk tradition, firar Lucia enligt italienskt manér och fyller våra hem med österländska influenser.

   Dofterna och smakerna som vi förknippar med julen hämtar vi från en massa exotiska länder. Det land som exporterar mest saffran i världen är Iran. Äldsta skriftliga beskrivning av saffran är förresten från assyriskt 600-tal före Kristus.

   Pepparkakor är otänkbart utan ingefära – därav det engelska namnet gingerbread. Ingefära tros komma från Kina från början men spriddes tidigt över hela Asien och Afrika. Hyacinterna i våra hus är ofta framdrivna i växthus av holländska lökodlare men ursprungligen kommer de från trakterna kring Syrien och Turkiet.

   Julen utvecklas och förändras ständigt och framförallt förändras den genom spännande mångkulturella möten. Lussekatten dök upp i Sverige ungefär vid 1900-talets inträde. Traditionen lånades in från Tyskland. I år säljs det kokt korv med lussebulle som bröd på 7-eleven och en pizzeria i Karlstad har skapat den självklara hybriden mellan en lussekatt och en kebab. Den sägs vara extra god med mild kebabsås.

   Julen, som vi känner den, hade inte funnits i Sverige utan vår mångkulturella inställning. Något som i alla tider har präglat vårt land är en stor öppenhet för att låta andra kulturella element och influenser få förfina vår egen kultur. I Sverige har vi aldrig trott på stängda gränser och hjärtan – ja fram till nyligen då.

   I sitt jultal sa Ulf Kristerson att vi pratar svenska i Sverige. Det har han alldeles rätt i men han glömde romani chib, Meänkieli, finska, jiddisch, samiska, finlandssvenska, teckenspråk och mer än 200 invandrarspråk.

   Han glömde också att de flesta av oss pratar engelska riktigt bra och att många av oss kan tyska, franska och spanska och en hel del ord på våra grannspråk. I ord och handling är vi svenskar verkliga kosmopoliter.

   Allt oftare stöter man på muslimer i Sverige som har tagit till sig av våra jultraditioner och gjort julen till sin. De väljer bort julskinka, julevangelium och en massa andra detaljer men ser det som ett tillfälle att samlas med nära och kära, äta god mat och ge bort presenter.

   Kanske kommer vi snart se ett större utbyte åt andra hållet också – att julen alltmer islamiseras. Än så länge hör dock Aladdinaskens namn, tillsammans med kryddorna, fortfarande till de mest påtagliga influenserna från den muslimska kultursfären.

   I Tage Danielssons underbara Karl Bertil Jonssons julafton från 1975 säger byrådirektör H.K. Bergdahl:

– Det var förbanne mig det finaste jag har hört sedan jag konfirmerades. Vill du ha ett fikon?

   De där orden hade aldrig uttalats om inte muslimerna så generöst hade delat med sig av denna mullbärsväxt till spanjorerna på 700-talet.

 


   Andreas Magnusson är gymnasielärare i svenska, religion och etik. Han är också deltidsmusiker och har nyligen startat You Tube-kanalen Samtidsreflexen där tanken är att med pedagogiska reflektioner tränga djupare bakom människors reflexmässiga yttranden i samhällsfrågor. Andreas har idén om att en god journalist är pedagog och att en god pedagog också i någon mening borde vara journalist. Nu är Andreas även en av Para§rafs fasta krönikörer.

Publicerad

Prenumerera på Para§rafs nyhetsbrev 

Nyhetsbrevet skickas ut varje måndag, onsdag och fredag.
I Nyhetsbrevet får du besked om det vi senast har publicerat och en del information om vad som är på gång. Därtill får du ibland extramaterial som inte publiceras på sajten.
Vi ingår inte i någon mediekoncern och lämnar inte ut prenumerantlistan till någon, så din mejladress hamnar inte på avvägar.
Du prenumererar utan kostnad. Du kan också överraska en vän genom att ge honom eller henne en prenumeration, om du skriver in i den personens mejladress.
OBS: Vi efterfrågar bara den mejladress du vill ha Nyhetsbrevet mejlat till, inget annat. Du prenumererar här.

Para§rafs artiklar, krönikor och debattartiklar kan kommenteras på vår Facebooksida.