Det går att få vara anonym – om viljan finns

Våldet florerar i Sverige och ingen verkar kunna/vilja påverka detta. Idag vet tydligen ingen hur man ska komma tillrätta med våldet eller i varje fall verkar intresset svalt. Frågan är bara hur länge det ska få fortgå och när åtgärder ska vidtas. Eller har vi bara det samhälle vi förtjänar?

   Jag har ingen patentlösning men trots det vore en bra början att i alla fall göra något. Det ser ut som om varje våldsbrott engagerar ett gäng, eller i varje fall några eller någon, av myndighetens poliser men sker det någon sammanställning av de gangsters som styr brottsligheten?

   Eller har rom-registret gjort polisen handlingsförlamade när det gäller att kartlägga banditer och deras offer? Jag hoppas jag slår in öppna dörrar och att polisen verkligen gör allt de kan men jag är högst osäker. Jag vet dock hur kompetent och kunnig svensk polis är idag – om de bara inte låter sig toppstyras.

   Först måste våldet kartläggas och misstänkta gärningsmän och deras offer katalogiseras eftersom den som mördar idag ofta är offer i morgon.

   Idag är det inte politiskt korrekt att kartlägga misstänkta brottslingar men det struntar jag högaktningsfullt i. Ska någon åtgärd kunna vidtas så måste misstänkta brottslingar kartläggas för hur ska man annars kunna sätta in rätt åtgärder på rätt plats mot rätt klientel.

   Det går inte att blunda för att bland annat etnicitet, härkomst, nationalitet och blodsband kan ha betydelse. De avlidna är betydligt lättare att registrera eftersom hindret PUL bara omfattar levande fysiska personer.

   Jag bryr mig egentligen inte om var brottslingarna eller deras offer har sina rötter men för att kunna vidta de åtgärder som behövs måste detta klarläggas.

   Idag efterlyses möjligheten till anonyma vittnen/tipsare. Detta är inget nytt och att använda anonyma vittnesmål/tips har polisen gjort i alla tider. Att veta var och hur man ska titta kan ofta räcka för att polisen ska kunna lyfta fram den bevisning som behövs utan att för den skull behöva försöka locka fram namnuppgifter på vittnet/tipsaren.

   Ett anonymt tips är bättre än inget tips alls och värdering av uppgifterna gör polisen. Man behöver inte göra det svårare än vad det är. Det viktigaste som polis är, när tipset tas emot, att inte veta, verkligen inte veta, vem tipslämnaren är. Att tvingas avlägga någon vittnesed och få frågor om vittnet är inte roligt om denne lovats anonymitet trots att polisen i förtroende fått ett namn.

   Min uppfattning är att de flesta medborgarna i Sverige är hjärtligt trötta på alla dessa grova brott som sker och gärna vill hjälpa till. De vet dock hur vanskligt det kan vara att framträda som vittne och vad som kan drabba dem.

   Därför bör polisen kungöra att de har en nationell tipstelefon där tipsaren verkligen är anonym.

   Förr hade ofta polismyndigheterna en tipstelefon där tipsaren var anonym och där polisen aldrig någonsin försökte spåra uppringaren oavsett tipsets art. Visst, det förekom diskussioner om att ibland försöka spåra uppgiftslämnaren eftersom tipset var så hett. Dessa förslag förkastades varje gång eftersom blotta misstanken om att polisen inte höll sitt löfte skulle förstöra tipstelefonen för all framtid.

   Idag finns ofta notiser om att för att lämna tips ringa in till 114 14 eller så anges ett telefonnummer dit man kan ringa. Detta är inte vad jag kallar en tipstelefon dit jag anonymt kan ringa.

   Det ska finnas ett nationellt nummer där jag slipper ha någon mänsklig kontakt. Här ska man garanterat kunna vara anonym samt kanske också kunna välja bland flera språk. Här ska framgå att polisen aldrig någonsin kommer att försöka spåra uppringaren.

   Separera inte våldsutredningarna inom gängen i de olika orterna. Oftast finns det kopplingar mellan gängen i de olika städerna och att då ha ett antal grupper som arbetar parallellt skapar bara mertid utan att helheten syns. Även stora grupperingar är idag lätta att hålla ordning på med datorns hjälp.

   Med alla de tekniska hjälpmedel som finns i verktygslådan borde polisen kunna ha mycket bättre koll på gängen. Målsättningen måste naturligtvis vara att kunna förhindra framtida skjutningar men om inte detta är möjligt får målsättningen bli det näst bästa, att i efterhand gripa och lagföra. Även om de misstänkta inte är lösmynta så borde deras tystnad inte omöjliggöra en utredning.

   Det är klart att pratsamma banditer är lättare att ha att göra med men tystnaden får inte omöjliggöra utredningen.

   Jag är kanske naiv och kanske tystnaden är mer kompakt idag men att vara tyst är en metod som misstänkta använt sig av i alla tider. Trots det har brott klarats upp i minst samma omfattning som idag. Oaktat hur det är måste man göra ett allvarligt försök. Bättre att lyss till den sträng som brast än att aldrig spänna sin båge.

 


   Börje Carlsson har under nästan hela sin tid inom kriminalpolisen arbetat med företrädesvis de grövsta brotten. Under ett par år var han rotelchef för en rotel med ett 40-tal medarbetare. Från 1993-1997 rotelchef på spaningsroteln. Vid omorganisationen 1997, till länsmyndighet, bad han att få återgå som utredare på länskriminalen. Under kriminalpolistiden har han varit handläggare och spaningschef för flera mord, grova våldtäkter och grova rån.
Börje har skrivit en mängd böcker om brott. Senast En gång snut – alltid snut. Hans böcker finns bland annat att ta del av här.

Publicerad

Prenumerera på Para§rafs nyhetsbrev 

Nyhetsbrevet skickas ut varje onsdag och lördag förmiddag.
I Nyhetsbrevet får du besked om det vi senast har publicerat och en del information om vad som är på gång. Därtill får du ibland extramaterial som inte publiceras på sajten.
Vi ingår inte i någon mediekoncern och lämnar inte ut prenumerantlistan till någon, så din mejladress hamnar inte på avvägar.
Du prenumererar utan kostnad. Du kan också överraska en vän genom att ge honom eller henne en prenumeration, om du skriver in i den personens mejladress.
OBS: Vi efterfrågar bara den mejladress du vill ha Nyhetsbrevet mejlat till, inget annat. Du prenumererar här.

Para§rafs artiklar, krönikor och debattartiklar kan kommenteras på vår Facebooksida.