Nysvenskarna som kostar oss mest

2018-02-12

Moderaternas Elisabeth Svantesson tyckte att det talas för lite om kostnaderna för invandring och hävdade samtidigt att invandringen beräknas kosta 40 miljarder under 2018. Kanske har Svantesson rätt i att det talas för lite om nysvenskarnas kostnader. Låt oss därför göra det.

   Sverige får nya medborgare på två sätt. Antingen så föds man i Sverige av svenska föräldrar eller så invandrar man till Sverige. Utan befolkningstillväxt skulle Sverige stanna.

   Det behövs nya människor som kan försörja en befolkning där allt fler når icke-arbetsför ålder. Pensionärer kostar oss förresten en hel del men det tycker jag att vi kan bjuda på eftersom de slitit och släpat i många år med att hålla det ekonomiska hjulet snurrande.

   Låt oss nöja oss med att prata om vad nya svenskar kostar oss. Om vi struntar i intäkterna för invandring i form av vad dessa människor sedan genererar på sikt så har vi alltså enligt Moderaterna en prognostiserad kostnad på 40 miljarder under detta år. Den beräkningen är kanske rimlig eller så är den orimlig. Allt beror på vad man tar med i kalkylen.

   Intäkterna över tid är rysligt svåra att räkna på men en del ekonomer menar till och med att inkomsterna för invandring överstiger de sammanlagda utgifterna.

   Arena idé kom för några år sedan med en rapport som visade att invandringen faktiskt är ekonomiskt lönsam. Andra uträkningar föreslår motsatsen. Det är helt enkelt väldigt svårt att beräkna och vad man väljer att ta med i uträkningen är inte sällan beroende av hur man i slutänden vill att siffrorna ska se ut.

   Så strunt i det där för en stund. Inkomster är en sak, utgifter en annan. Och nu snackar vi kostnader. Låt oss därför vältra oss i kostnader.

   Invandringen varierar lite mellan olika år. 2015 var ett rekordår som utmärker sig markant i statistiken. Då hade vi en invandring på 103 662 personer. Eftersom en del människor också utvandrar så hade vi ändå en nettoinvandring på 78 410 personer. En massa nya människor som till en början kostar oss en massa pengar.

   Fotbollslag betalar för nya spelare. De där spelarna hjälper sen till att spela in pengar men först är de otvetydigt en ren kostnad. På samma sätt är det med nya människor i ett land. 40 miljarder varje år för invandrare. Det är ju som 40 Ronaldo om året.

   Ett företag som nyanställer för att kunna expandera måste initialt öka sina utgifter. Det kostar att växa. En företagare som inte förstår det betraktas som en idiot eftersom hon eller han snart kommer att vara utkonkurrerad.

   Det föds varje år cirka 115 000-120 000 barn i Sverige. Dessa barn är en ren utgift fram till dess att de kommer i arbete. Föräldrarna tar en viss del av smällen men den största kostnaden står samhället för. Vi tvingas bygga skolor, fritidshem, förskolor och särskilda vårdavdelningar. Vi tvingas avlöna lärare, fritidsledare, kuratorer och till och med studie- och yrkesvägledare.

   Bara grundskolorna i Sverige kostade förra året 107 miljarder kronor att hålla igång. Olika familjerelaterade bidrag kostar oss årligen över 70 miljarder. Det handlar då om föräldrapenning, graviditetspenning, barnbidrag och vårdbidrag med mera. Enbart VAB-kostnaden är fyra miljarder om året för samhället.

   Man brukar säga att ett barn under sin uppväxt kostar föräldrarna ungefär en miljon. Vi som är så dumma att vi sätter nya människor till världen får kanske skylla oss själva. För varje barn man skaffar sig hade man ju kunnat skaffa sig en schyst Tesla. Den årliga kostnaden för ett eget barn utslaget på 18 år blir 55 555 kronor.

   Men det där är ju självvalt. Ingen tvingar oss att skaffa barn. Samtidigt behöver vi nya människor i landet, annars dör Sverige. Eller som Björn Ranelid uttryckte saken: Om kvinnan motstår mannens säd i femtio år kommer mänskligheten att dö ut.

   De dyraste nysvenskarna är de vi producerar genom inhemska samlag. Det beror på att det tar så fasligt lång tid innan vi kan dra nytta av dem.

   En ensamkommande sjuttonåring kan på bara några år bli en del av den närande befolkningen, men en nyfödd bebis behöver gödas, fostras, institutionaliseras och utbildas i ungefär 20 års tid innan vi kan använda dem till något vettigt. Barn som föds idag är en samhällsekonomisk belastning fram till år 2038 eller så.

   Precis som med andra produkter är Made in Sweden dyrast och kvalitén allt sämre – se bara på skolans Pisa-mätningar. Och vi har inte ens möjlighet att ställa befogade frågor som ”hur många svenskproducerade barn har vi egentligen råd med?” eller att välja ut de familjer vi tror har bäst förutsättningar att föda barn som lättast anpassar sig efter samhällets normer och kulturella ideal.

   Du kanske vänder dig mot att barn ses som produkter och att människors nytta räknas i pengar. Det gör jag också. Samtidigt är det den dörren Moderaterna öppnar när de med risk för varumärkesstöld från Sverigedemokraterna vill prata mer om vad människor kostar oss.

   Det ligger rysligt nära till hands att börja räkna på vad cancersjuka, funktionshindrade och svagbegåvade människor egentligen tillför vårt land och vi vet alla var det ideologiska tåget har sin slutstation.

 


   Andreas Magnusson är gymnasielärare i svenska, religion och etik. Han är också deltidsmusiker och har nyligen startat You Tube-kanalen Samtidsreflexen där tanken är att med pedagogiska reflektioner tränga djupare bakom människors reflexmässiga yttranden i samhällsfrågor. Andreas har idén om att en god journalist är pedagog och att en god pedagog också i någon mening borde vara journalist. Han medarbetar emellanåt på DN Kultur. Andreas är en av Para§rafs fasta krönikörer.

Publicerad

Prenumerera på Para§rafs nyhetsbrev 

Nyhetsbrevet skickas ut varje tisdag och fredag.
I Nyhetsbrevet får du besked om det vi senast har publicerat och en del information om vad som är på gång. Därtill får du ibland extramaterial som inte publiceras på sajten.
Vi ingår inte i någon mediekoncern och lämnar inte ut prenumerantlistan till någon, så din mejladress hamnar inte på avvägar.
Du prenumererar utan kostnad. Du kan också överraska en vän genom att ge honom eller henne en prenumeration, om du skriver in i den personens mejladress.
OBS: Vi efterfrågar bara den mejladress du vill ha Nyhetsbrevet mejlat till, inget annat. Du prenumererar här.

Para§rafs artiklar, krönikor och debattartiklar kan kommenteras på vår Facebooksida.