Dags att förbjuda heltäckande slöja i våra skolor

2018-03-13

I Österrike råkade man kriminalisera halsduken. Polisen vevade för glatta livet in personer som försökte klara sig undan den stränga vinterkylan genom att täcka sitt ansikte med tyg. Anledningen var att lagen i landet förbjuder bruk av ansiktstäckande klädsel i offentlig miljö.

   Det var muslimerna man ville åt i det allt mer främlingsfientliga landet men kylan visste inga religiösa gränser. Det hela fick lösas genom tillfälliga lättnader i lagen. Så fort värmen kom åter kunde lagstiftningen tas i bruk för att enligt avsikten göra just muslimer kriminella.

   Det är problematiskt med religiösa symboler och det är problematiskt med klädsel. På en del skolor förbjuder man elever att bära keps på skolfoto med argumentet att det inte ser bra ut. På andra skolor förbjuder man dem att bära keps på lektioner med argumentet att man inte har keps inomhus.

   Men det har man ju visst. Och om det ser bra ut eller inte kanske inte ska avgöras utifrån Dressman-estetiska bevekelsegrunder eller en Gudrun Sjödén-norm.

   Vi hamnar väldigt snett när medelålders människor definierar vad som är lämplig klädsel. Se bara på melodifestivalen så förstår du vad jag menar.

   Om en lärare bär ett kors runt halsen så signalerar läraren för sina elever att hon är kristen. Om en lärare bär en halvmåne runt halsen signalerar hon att hon är muslim. Likadant om hon bär hijab, det vill säga vanlig slöja.

   En lärare som bär ett halsband med fiskarnas tecken signalerar, i viss mån i alla fall, att hon följer horoskop. Ibland är det lite mer subtilt men ändå tydligt. Vi vet alla hur den typiska vänsterläraren ser ut och hur den typiska borgliga läraren ser ut. Några av oss var smarta nog att ha det i åtanke när vi gick i skolan.

   Med kläder och symboler berättar vi vilka vi är och den berättelsen är egentligen inte det minsta farlig. Den är dessutom omöjlig att undvika så länge alla inte har likadana kläder.

   Lagstiftningen i Sverige har ändå identifierat nazistiska symboler som olämpliga. Vi får gå runt i smaklösa skepparkavajer, men en stilig armbindel med en särskild grafiskt elegant symbol i svart mot röd bakgrund accepterar inte samhället.

   Det kanske är bra så. Viss typ av klädsel uttrycker inget annat än hets, hat och intolerans. Det finns inga offentliga frizoner där dessa symboler inte riskerar att såra och kränka människor.

   En del icke-muslimer har problem med att muslimska kvinnor bär slöja. Argumentet brukar handla om att de inte har valt själva och att slöjan symboliserar kvinnoförtryck. Det argumentet är ungefär lika begåvat som att säga att keps inte ser bra ut och att kepsbäraren inte valt själv utan låtit sig påverkas av någon för tillfället trendig och ytterst omoralisk You-tuber som kränker människor på nätet och beter sig allmänt löjligt.

   Mängder av kvinnor bär av egen fri vilja slöja och den som vill göra inskränkningar i det fria valet borde kanske även fundera på att förbjuda korsetter, högklackade skor eller annat som likväl skulle kunna uppfattas som kvinnoförtryckande av en annan betraktare. Vem f-n går liksom frivilligt i skor som deformerar fötterna och gör det omöjligt att ens småspringa till bussen? 

   Kanske borde man också lägga mer tid på att gnälla på mäns kläder och mindre på att gnälla på hur kvinnor ser ut.

   I länder som Frankrike och Belgien har man gått så långt som att förbjuda heltäckande slöja på allmän plats och tillåta förbud av vanlig slöja på arbetsplatser även då det saknas rationell anledning till förbud. I skolor är slöjan helt förbjuden.

   I Sverige tillåts hijab på de flesta arbetsplatser. Det är till och med förbjudet enligt våra diskrimineringslagar att vägra en kvinna med slöja jobb eller utbildningsplats om det inte handlar om en verksamhet där slöja av någon anledning är helt omöjlig att bära.

   Kvinnor som jobbar som poliser, militärer, lärare, vårdpersonal och med andra yrken inom offentlig regi har full rätt att i yrket bära sin slöja. Inom vården är dock långärmad klädsel oftast förbjuden av hygienskäl men i ett par nyligen avklarade diskrimineringsdomar har det fastslagits att det inte finns några rationella skäl att förbjuda bruket av plastärmar för engångsbruk.

   Men så var det då det där med burka eller niqab. I Sverige räknar man med att några hundratal kvinnor bär heltäckande slöja av detta slag. Burkan som är konstruerad så att inte ens ögonen syns är ytterst ovanlig. Niqaben är svart och täcker hela kroppen med undantag för en liten springa för ögonen. Den är vanligare men fortfarande ganska ovanlig.

   Svensk lagstiftning tillåter denna klädsel både i det offentliga rummet och på till exempel skolor. Det står enskilda arbetsgivare fritt att neka det som lämplig arbetsklädsel och de flesta arbetsgivare skulle utan tvekan göra det. Men i skolor är det alltså tillåtet för elever att bära niqab eller burka.

   Förbud av ansiktstäckande klädsel i det offentliga rummet skulle leda till samma typ av dumhet som i Österrike, Frankrike eller Belgien. Hur folk ser ut på stan måste de få bestämma själva.

   På arbetsplatser är det heller inget problem eftersom klädseln självregleras. Det finns väldigt få yrken där man kan utföra sitt jobb utan att visa vem man är och den som bär heltäckande slöja hänvisas i de flesta fall till dessa eller till arbetslöshet.

   Återstår gör då skolorna där det än så länge är tillåtet med burka och niqab. Skolverket motiverar det så här:

Klädsel är något som normalt bestäms av individen själv. Utgångspunkten för skolan är att visa respekt för enskilda elevers val av klädsel och liknande, särskilt när det är fråga om religiösa uttryck.

   Man förtydligar att diskrimineringslagarna som infördes 2006 inte ger stöd för generellt förbud men att eleven i vissa situationer kan nekas att bära heltäckande slöja. Det kan handla om fall då det:

  • Väsentligt skulle försvåra kontakten mellan lärare och elever, eller
  • Skulle medföra särskilda risker vid laborationer, eller
  • I vissa fall kan begränsas på grund av hygienregler.

   Rektorer eller lärare har alltså ingen laglig rätt att ifrågasätta eller kritisera en elev som valt att komma till skolan i niqab eller burka. En lärare eller rektor kan kräva identifikation inför ett prov och förbjuda heltäckande klädsel vid vissa praktiska moment. Det är allt.

   Religionsfriheten är grundlagsskyddad. Men är bruket av burka eller niqab verkligen en fråga om religionsfrihet?

   Många religionsvetare skulle hålla med om att bruket av heltäckande slöja snarare är en kulturell yttring än en religiös och vi har religionsfrihet men inte kulturfrihet. Ett land med religionsfrihet kan och ska därför inte förbjuda hijab men borde rimligen kunna förbjuda niqab och burka på vissa platser där denna kultur inte accepteras.

   Det finns ett par goda argument för att förbjuda heltäckande klädsel i skolan och ett par goda argument för att inte förbjuda det.

   Bruket av niqab och burka förekommer bara bland muslimer som har en ytterst fundamentalistisk tolkning av sin religion. De har inget eller väldigt begränsat stöd för denna tolkning i sin heliga text. Det kanske förvånar många men det står extremt lite om slöja i koranen. Det finns bara ett väldigt kort passage som talar om kvinnors klädsel. I sin helhet ser det ut så här:

Säg till de troende männen att de bör sänka blicken och lägga band på sin sinnlighet; det leder till större renhet i deras liv. Gud är underrättad om vad de gör.

Och säg till de troende kvinnorna att de bör sänka blicken och lägga band på sin sinnlighet och inte visa mer av sina behag än vad som anständigtviskan var synligt; låt dem därför fästa slöjan så att den täcker barmen.

   Det här är allt. Det står inte ens att de måste bära slöja utan bara hur de ska fästa sin slöja. På 600-talet på den arabiska halvön, då koranen skrevs, bar kvinnor slöja, precis som de gjorde i det kristna Sverige långt in på 1900-talet. Frågan om slöjans vara eller icke-vara var alltså en icke-fråga.

   Hoppet från koranens budskap om män och kvinnor som beter sig anständigt (eller löjligt kyskt beroende på hur man ser det) och klär sig på ett icke-utmanande sätt till dagens heltäckande fundamentalistskrudar är gigantiskt. Koranen känns lite småborgligt Magdalena Ribbing-aktig men det är liksom en annan sak.

   Den som söker stöd för bruket av niqab måste vända sig bort från den heliga texten till uttolkare som av olika anledningar i ännu större utsträckning än grundtexten velat kontrollera och begränsa kvinnors uttrycksfrihet och livsfrihet.

   Koranens mer liberala uppmaning om vad människor bör göra har ersatts av strikta idéer om vad kvinnor måste göra. Minst hud vinner bäst plats i paradiset. Som ett slags omvänt Paradise Hotel.

   Ett problem med att tillåta heltäckande klädsel i skolan är att en del av dessa elever kontrolleras av män och samhället visar att kontrollerandet accepteras.

   En ung kvinna kan förbjudas av sin pappa eller andra män att visa annat än sina ögon och samhället signalerar för dem och flickan i fråga att detta är helt i sin ordning.

   Ett annat problem är att många unga människor idag har flytt hit ifrån extremistiska miljöer där till exempel terrorister kan ha agerat och smugglat in vapen till terrordåd genom att klä ut sig i heltäckande slöja. Jag har hört den här berättelsen många gånger från unga människor med bakgrund i Afghanistan. De har sökt en fristad här och måste få känna sig trygga i Sverige.

   Heltäckande slöja signalerar för många människor hot, våld och förtryck på samma sätt som nazistsymboler gör det. Förbjuder man det ena borde man kanske förbjuda det andra.

    Ett tredje problem som många elever eller lärare som har interagerat med elever i denna klädsel troligen känner igen sig i är att det är väldigt svårt att läsa av en människa som bara visar ögonen. Det är faktiskt till och med svårt att läsa av blicken. Det begränsar kommunikationsakten och väldigt mycket i skolan handlar om just kommunikation.

   Vilka problem finns det då med att förbjuda heltäckande slöja i skolan? Ett problem är att det går att tolka det som att en sådan lag står i konflikt med religionsfriheten som ju är grundlagsskyddad. Det finns goda argument för att se bruket av burka och niqab som kulturella yttringar snarare än religiösa men det finns också argument för en motsatt uppfattning.

   Ett annat problem är att en del av de kvinnor som idag spärras in bakom tyg även skulle komma att spärras in rumsligt. Den pappa eller man som idag tvingar sin artonåriga dotter eller fru att gå till gymnasiet i niqab skulle mycket väl kunna tvinga henne att skriva ut sig från skolan och istället spärra in henne i hemmet.

   I skolan kan elever stärkas i demokratiska värderingar, få samtalsstöd och få en social arena som gör att livet blir uthärdligt. En lag mot heltäckande slöja i skolan skulle i dessa fall kunna tvinga bort eleven från en positiv miljö.

   Samtidigt skulle en lagstiftning mot heltäckande slöja kunna verka åt andra hållet. Skolplikten på grundskolan skulle ändå göra att samhället tvingar eleven till skolan och många av de elever som idag av fri vilja, eller andras vilja, väljer heltäckande klädsel skulle då avstå.

   Det här är ingen lätt fråga. Det finns inget självklart svar. Bör lagstiftare ens lägga sig i människors val av klädsel? Är förbud verkligen rätt väg att gå om man vill bekämpa extremism?

   I grunden tror jag mer på att sprida positiva ideal än att bekämpa negativa, men för att hindra att fler tjejer drabbas och för alla de människors skull som flytt hit från religiöst och politiskt förtryck måste vi nog sätta ner foten och säga: Bär heltäckande slöja på din fritid om du vill, men när du går till skolan så får du lämna den hemma.

 

Detta är en krönika. Analyser och ställningstaganden är skribentens.

 


   Andreas Magnusson är gymnasielärare i svenska, religion och etik. Han är också deltidsmusiker och har nyligen startat You Tube-kanalen Samtidsreflexen där tanken är att med pedagogiska reflektioner tränga djupare bakom människors reflexmässiga yttranden i samhällsfrågor. Andreas har idén om att en god journalist är pedagog och att en god pedagog också i någon mening borde vara journalist. Han medarbetar emellanåt på DN Kultur. Andreas är en av Para§rafs fasta krönikörer.

Publicerad

Prenumerera på Para§rafs nyhetsbrev 

Nyhetsbrevet skickas ut varje måndag, onsdag och fredag.
I Nyhetsbrevet får du besked om det vi senast har publicerat och en del information om vad som är på gång. Därtill får du ibland extramaterial som inte publiceras på sajten.
Vi ingår inte i någon mediekoncern och lämnar inte ut prenumerantlistan till någon, så din mejladress hamnar inte på avvägar.
Du prenumererar utan kostnad. Du kan också överraska en vän genom att ge honom eller henne en prenumeration, om du skriver in i den personens mejladress.
OBS: Vi efterfrågar bara den mejladress du vill ha Nyhetsbrevet mejlat till, inget annat. Du prenumererar här.

Para§rafs artiklar, krönikor och debattartiklar kan kommenteras på vår Facebooksida.