Tänk om Sverigevännerna räddar hela världen

2018-03-31

Vi kan kalla dem Sverigevänner, caps lock-högern, systemkollaps-minoriteten eller undergångsonanisterna. Det finns fler namn än så men ni vet vilka jag menar. Jag pratar om dem som allt som oftast beskrivs som hatande egoister av oss anti-rasister. Men tänk om vi har fel. Tänk om de i själva verket är högst empatiska och på god väg att nå den yttersta godhetens tillstånd.

   ”Rädda gärna världen”, skrev etikdoktorn Ann Heberlein i en krönika på Göteborgs-Posten i slutet av förra året, ”men se till att ta hand om det som är ditt största ansvar först. Ta hand om dina barn, dina föräldrar, din partner och dina vänner.” Och så avslutade hon med orden: ”Det är vad en människa som är god på riktigt gör.”

   Sedan dess har hon hunnit upprepa samma mantra åtskilliga gånger både i tal och i skrift. Budskapet är att ta hand om de egna först och att inte skämmas för att låta andras behov stå åt sidan. Den positivt inställda läser det som en påminnelse om att bry sig om sin familj och sina vänner och den negativt inställda läser det som en slags lovsång till känslan av likgiltighet inför mänsklighetens lidande.

   Många av Heberleins kritiker skulle säga att hon predikar för de redan frälsta. De menar att det stora problemet i världen inte är att människor bryr sig för lite om sina egna barn utan att de har slutat att bry sig om andras.

   Utilitaristens ”största möjliga lycka för största möjliga antal” ekar tomt på varje föräldramöte, vid varje lönerevision eller inför varje politiskt val. ”Hur får jag mest i plånboken?” är frågan som besvaras i fyrfärgsgrafik i varje tidning inför valet, inte ”hur skapar vi tillsammans en bättre värld?”

   Ensamstående medelinkomsttagare med två barn och hyreslägenhet i storstad? Då ska du rösta på… Pensionär med hus på landet? Då ska du rösta på… Gift höginkomsttagare med villa vid havet och hemmaboende tonårsbarn? Då ska du rösta på…

   Rädda gärna världen, säger Ann Heberlein, men först ska du ta hand om dig själv och dina närstående. Det är lite som de där andningsmaskerna som faller ner från takpanelen på flygplanet vid ”den osannolika händelsen av förlorat kabintryck”. Se först till att du själv får luft innan du ger dig på att försöka hjälpa andra. Var och en ansvarar för sina egna andetag.

   Det är många på den yttersta högerkanten som tror att de håller med Heberlein i sak men i själva verket gör de det inte alls. I samma ögonblick som de yttrar sitt invandringskritiska mantra om att ”vi måste ta hand om våra egna först”, så visar de att de faktiskt tycks omfatta någon sorts empatisk solidaritetstanke som för länge sedan tagit steget bort från familjen och de närmaste till att gälla miljontals okända människor.

  I stort sett varenda invandringskritisk, misogyn eller icke-PK svensk med tendens till medial karriär har fått en Stå upp-grupp på Facebook. I en grupp står de upp för Martin Timell, i en annan står de upp för Katerina Janouch. Marcus Birro har fått sin grupp och Joakim Lamotte har fått sin. Ironiskt nog stöttas även Ann Heberlein i en grupp som heter Ann Heberlein Fan Club. Viljan att stå upp för individer som man i många fall aldrig ens har träffat är imponerande.

   Sveriges största Facebookgrupp för rasism och främlingsfientlighet samlar nästan 170 000 medlemmar och heter Stå upp för Sverige. Den startade som en stödgrupp för en polisman från Örebro som var väldigt intresserad av namnetymologi, men blev till sist en stödgrupp för en hel nation.

   Av missriktad omtänksamhet om Sverige postas där inlägg om hur fruktansvärda muslimer är, hur hemsk Stefan Löfven är, hur vänstermaffian tvingade bort Leif GW från SVT och hur bra allt hade varit om Sverigedemokraterna bara fått chansen att slänga ut alla med annan hudfärg än den egna.

   Det går att se Stå upp-människornas inställning till medmänniskor som högst osolidarisk men det går också att se det som att empatin och omsorgen omfattar miljontals infödda svenskar. Det visar på en närmast otrolig förmåga till medmänsklighet.

   För kan man ta steget från omsorg om sig själv till omsorg om familjen och från omsorg om familjen till omsorg om enskilda individer som man inte ens känner och från omsorg om dessa främlingar till omsorg om hela nationen – så är steget faktiskt inte långt till altruistisk kärlek till hela mänskligheten oavsett individernas ras, kultur, kön, religion eller sexuella läggning.

   Tänk om det är så att många av de människor vi tror står längst ifrån att känna empati med till exempel ensamkommande flyktingbarn eller diskriminerade muslimer i själva verket är på väg att ta sig dit. Tänk om de har tagit både första och andra, och i vissa fall tredje, steget på Ann Heberleins etiska stege. Det skulle i så fall innebära att de med stormsteg rör sig mot den position varifrån hela världen kommer att kunna räddas.

 

Detta är en krönika. Analyser och ställningstaganden är skribentens.

 


   Andreas Magnusson är gymnasielärare i svenska, religion och etik. Han är också deltidsmusiker och har nyligen startat You Tube-kanalen Samtidsreflexen där tanken är att med pedagogiska reflektioner tränga djupare bakom människors reflexmässiga yttranden i samhällsfrågor. Andreas har idén om att en god journalist är pedagog och att en god pedagog också i någon mening borde vara journalist. Han medarbetar emellanåt på DN Kultur. Andreas är en av Para§rafs fasta krönikörer.

Publicerad

Prenumerera på Para§rafs nyhetsbrev 

Nyhetsbrevet skickas ut varje tisdag och fredag.
I Nyhetsbrevet får du besked om det vi senast har publicerat och en del information om vad som är på gång. Därtill får du ibland extramaterial som inte publiceras på sajten.
Vi ingår inte i någon mediekoncern och lämnar inte ut prenumerantlistan till någon, så din mejladress hamnar inte på avvägar.
Du prenumererar utan kostnad. Du kan också överraska en vän genom att ge honom eller henne en prenumeration, om du skriver in i den personens mejladress.
OBS: Vi efterfrågar bara den mejladress du vill ha Nyhetsbrevet mejlat till, inget annat. Du prenumererar här.

Para§rafs artiklar, krönikor och debattartiklar kan kommenteras på vår Facebooksida.