Bankvärlden ger girigheten ett ansikte

2018-10-23

Innan Sverige gick in i industrisamhället var fattigdomen i det gamla bondesamhället utbredd. Utvecklingen in i industrisamhället stoppades dock upp. Regeringen försökte styra samhällets olika sektioner till att bilda sparbanker och kooperativ, syftade till att genom inlåning och utlåning skapa en ekonomisk buffert. Överskottet på denna verksamhet skulle gynna samhällsnyttig verksamhet. Än idag delar sparbanker ut miljoner i bidrag till olika behövande.

   Sparbankerna följdes av banker/affärsbanker vars enda syfta tycktes vara att tjäna pengar. Inte bara på in- och utlåningar utan genom att ta betalt för varje pekuniär tjänst som var möjlig.

   Hade inte armbandsuren funnits hade de nog tagit betalt till och med för att berätta vad klockan är.

   Bankväsendet växte över hela jorden och överallt var syftet detsamma, att tjäna pengar åt de redan rika och försöka pungslå de redan utarmade.

   Trots denna girighet inträffade ekonomiska nedgångar som de redan pungslagna skattebetalarna fick hjälpa banker och penninginrättningar att komma över.

   Efter den senaste bankkrisen blommade plötsligt bankverksamheten upp igen och i takt med de ekonomiska framgångarna ökade girigheten. Här glömde en bank väldigt fort vilken hand som fött dem och hjälpt dem. Utan att darra på manschetten lämnade de Sverige för att finna lyckan i ett land där förhoppningsvis kontrollen var sämre.

   Nu fanns det inte längre några gränser för vad som kunde göras för att öka intäkterna. Snart nog uppstod rykten om att den utflyttade banken varit med och tvättat svarta/kolsvarta gangsterpengar till vita användbara pengar.

   Finansinspektionen uppdrog åt bankerna att förhindra penningtvätt och detta skedde också med järnhand när allmänheten efter någon försäljning, vinst eller arv försökte sätta in sina pengar på ett bankkonto.

   Det krävdes förklaringar, verifikat och klarlägganden för att kunden på nåder skulle få sätta in sina surt förvärvade slantar. Bankerna var ett under av effektivitet för att hindra den lilla medborgaren från att omskapa en misstänkt svart krona till en vit.

   Å andra sidan ville bankerna vara med och tjäna de stora pengarna åt de stora bedragarna och de internationella gangstrarna. Till de banditer som inte räknade sina pengar utan för enkelhetens skull vägde dem, gärna pallvis.

   Här finns inga gränser för bankernas hjälpsamhet och eftersom avgift stavas i procent omvandlades svarta pengar till vita och här fick bankerna sin beskärda del för sin insats.

   Bankerna inte bara omvandlade svart till vitt utan hjälpte också sina kunder, inte alla, inte dig och mig, utan gangsterkunder att göra skatteplanering för att undandra beskattning av olika verksamhetsgrenar som inte var kolsvarta utan ibland bara grådaskiga.

   Det talas om många miljarder svarta pengar som omvandlats. Och det uppskattas att skatteverken i flera länder blåsts på minst 70 miljarder kronor, kanske ända uppemot 500 miljarder kronor.

   Jag har skrivit det förr men aldrig fått svar. Vad är det som styr människors girighet? Här går hela jorden mot en säker undergång men alla dessa girigbukar lever som om de trodde att just de ska få evigt liv.

   Alla dessa miljarder som de roffat åt sig skulle kunna göra skillnad för världens överlevnad och omställning till miljösmarta lösningar som skulle kunna skjuta fram domedagen. Men tydligen har de hellre många miljarder i madrassen på en snart obeboelig jord – än ett liv i armod med ”bara” några miljoner i madrassen på en beboelig jord.

 

Detta är en krönika. Analyser och ställningstaganden är skribentens.

 


    Börje Carlsson har under nästan hela sin tid inom kriminalpolisen arbetat med företrädesvis de grövsta brotten. Under ett par år var han rotelchef för en rotel med ett 40-tal medarbetare. Från 1993-1997 rotelchef på spaningsroteln. Vid omorganisationen 1997, till länsmyndighet, bad han att få återgå som utredare på länskriminalen. Under kriminalpolistiden har han varit handläggare och spaningschef för flera mord, grova våldtäkter och grova rån.
Börje har skrivit en mängd böcker om brott. Senast En gång snut – alltid snut. Hans böcker finns bland annat att ta del av här.

Publicerad

Prenumerera på Para§rafs nyhetsbrev 

Nyhetsbrevet skickas ut varje tisdag och fredag.
I Nyhetsbrevet får du besked om det vi senast har publicerat och en del information om vad som är på gång. Därtill får du ibland extramaterial som inte publiceras på sajten.
Vi ingår inte i någon mediekoncern och lämnar inte ut prenumerantlistan till någon, så din mejladress hamnar inte på avvägar.
Du prenumererar utan kostnad. Du kan också överraska en vän genom att ge honom eller henne en prenumeration, om du skriver in i den personens mejladress.
OBS: Vi efterfrågar bara den mejladress du vill ha Nyhetsbrevet mejlat till, inget annat. Du prenumererar här.

Para§rafs artiklar, krönikor och debattartiklar kan kommenteras på vår Facebooksida.