Emilie Hillert

Svenska medborgare diskrimineras – i Sverige

2018-11-07

En krönika om det anmärkningsvärda i att svenska medborgare diskrimineras i Sverige när det gäller rätten till familjeåterförening och att de kan tvingas flytta till ett annat EU-land för att få leva med sitt livs kärlek.

   En svensk som är gift eller sambo med en så kallad tredjelandsmedborgare (från ett land utanför EU) vill leva tillsammans med honom eller henne i Sverige. Det krävs då att maken/makan/sambon gör en ansökan om uppehållstillstånd på grund av anknytning.

   Ansökan ska enligt huvudregeln göras när personen befinner sig i hemlandet, eller i annat land som personen vistas legalt. Därefter väntar i de allra flesta fall en muntlig utredning på en svensk ambassad eller konsulat. Många gånger får även anknytningspersonen i Sverige gå på en utredning på Migrationsverket i Sverige.

   Därefter handläggs ärendet vidare och så småningom fattas ett beslut. I bästa fall är det positivt och personerna kan då återförenas i Sverige.

   Förfarandet i sig är inte särskilt anmärkningsvärt. Vad som däremot är anmärkningsvärt är de långa handläggningstiderna. I regel är det väldigt långa väntetider och det är inte ovanligt att den överstiger två år. De två makarna tvingas till följd av detta att leva åtskilda i flera års tid.

   Distansförhållanden i sig kan vara väldigt påfrestande och det krävs en del för att hålla förhållandet och kärleken vid liv, samtidigt som bevissäkring regelbundet måste göras avseende skriftlig och muntlig kontakt, och framförallt de möten som äger rum mellan makarna. Detta för att kunna bevisa seriositeten i förhållandet.

   När en ansökan om uppehållstillstånd är ingiven beviljas i regel inte visum, och vistas personen som ansöker om uppehållstillstånd i Sverige så är det grund för avslag på ansökan om uppehållstillstånd.

   Till följd av detta gör man bäst i att hålla sig härifrån. Det är då den svenska medborgaren som regelbundet måste lämna Sverige i syfte att hålla förhållandet vid liv och bevisa seriositeten i förhållandet för Migrationsverket.

   Dessa krav ställs på de referenspersoner som är svenska medborgare. Kraven ställs dock inte på andra EU-medborgare* bosatta i Sverige. Deras makar/sambor måste inte göra någon ansökan om uppehållstillstånd eller vänta i utlandet. Deras partner kan mer eller mindre rakt upp och ner resa in i Sverige och deras samliv kan börja samma dag.

   Varför? För att de inte behöver uppehållstillstånd utan istället omfattas av reglerna om uppehållsrätt.

   Uppehållsrätt är en uppsättning regler som gäller för EU-medborgare bosatta i ett annat land än sitt hemland. Om de exempelvis arbetar, studerar, eller har försörjningen ordnad på annat sätt i Sverige har de uppehållsrätt per automatik. Det krävs ingen ansökan. Därmed har de motsvarande rätt att vistas i Sverige som de med uppehållstillstånd.

   Detsamma gäller EU-medborgares familjemedlemmar, oavsett medborgarskap. En tysk bosatt i Sverige med uppehållsrätt kan således ingå ett äktenskap med en så kallad tredjelandsmedborgare, och han eller hon kan då omedelbart resa in i Sverige och bosätta sig. Hen har uppehållsrätt per automatik.

   Han eller hon ska istället göra en ansökan om uppehållskort, vilket är ett bevis på att personen ifråga har uppehållsrätt, och då kommer han eller hon få genomgå motsvarande utredning och väntetid som beskrivits ovan.

   Den stora skillnaden ligger dock i att han eller hon har uppehållsrätt per automatik. Uppehållskortet är inte bärande av rättigheten, utan bara ett bevismedel. Uppehållsrätten har familjemedlemmen per automatik.

   Det får till följd att personen som vill återförenas med sin make/maka i Sverige kan göra det på en gång. Hen kan sedan vara bosatt med maken/makan i Sverige under handläggningstiden. Det krävs inte att de överlever ett distansförhållande på obestämd och många gånger fruktansvärt lång tid.

   Sammantaget ger detta för handen att svenska medborgare har sämre rättigheter än vad andra EU medborgare bosatta i Sverige har. Svenska medborgare diskrimineras i Sverige!

   Men det slutar inte där. I och med den så kallade begränsningslagen ställs även en hel del andra krav på en svensk medborgare som önskar få leva med sin make/maka/sambo. Dessa består i olika delar av det så kallade försörjningskravet.

   En svensk medborgare måste till exempel bevisa att han eller hon har en bostad av tillräcklig storlek och standard för att vara lämplig för sammanboendet. Storleken varierar beroende på antalet personer som ska bo där.

   Det går bra att äga en fastighet eller bostadsrätt. Det går även bra med ett förstahandskontrakt på en hyresrätt. Om man hyr i andra hand måste man dock bevisa att andrahandsuthyrningen är godkänd av föreningen. Detta krav ställs bara på svenska medborgare och inte på andra EU-medborgare.

   Man måste även bevisa att man har bostaden i minst ett år framåt, från prövningstillfället. I de fall Migrationsverkets handläggningstider blir för långa och bara 11 månader och 3 veckor på kontraktet kvarstår när beslut väl ska fattas nekas personen således uppehållstillstånd.

   Den svenska medborgaren får då efter flera års särboende inte återförenas med sin make/maka, medan EU‑medborgaren har sammanlevt hela den motsvarande tiden oaktat hur de har varit bosatta eller hur ofta de tvingats flytta.

   De kan ha bott i en mycket liten bostad med dålig standard och flera andra personer och flyttat runt i princip varje månad. De får ändå sammanleva i Sverige.

   Det ställs även krav på ordnad försörjning. Migrationsverket räknar ut ett så kallat förbehållsbelopp vilket är vad två makar generellt beräknas kosta per månad, något varierande beroende på boendekostnad, antal barn mm.

   Detta belopp måste den svenska medborgaren bevisa att han eller hon har i inkomst. Detta krav ställs bara på svenska medborgare och inte på andra EU-medborgare.

   Därtill måste man bevisa att inkomsten kommer att bestå. Bedömningen som ska göras är en framtidsprognos om det är sannolikt att personen kommer att ha och behålla stabila, regelbundna och tillräckliga försörjningsmedel.

   En tillsvidareanställning godkänns. En kortare tidsbegränsad anställning godkänns inte. Om någon har varit anställd i flera år medan Migrationsverket utreder ärendet och sedan förlorar sin anställning, oaktat orsak, fattar Migrationsverket kort därefter ett negativt beslut.

   Personen har ju ingen anställning. De goda möjligheterna att på nytt erhålla ny anställning tycks sakna all relevans.

   Personen som just förlorat sin anställning förlorar således kort därefter även möjligheten att få återförenas med sin make/maka i Sverige. Samtidigt kan EU-medborgaren i motsvarande situation fortsätta leva med sin make/maka oavsett förlorad anställning.

   Det finns såklart en yttre gräns såtillvida att uppehållsrätten kan upphöra till följd av förlorad anställning, men det sker först efter flera månader och bara om ingen ny anställning erhålls.

   Enligt Migrationsverkets bedömningar i praktiken är det inte heller tillräckligt att ha omfattande besparingar på banken. Det är bara avkastningen av dessa som får tas med i beräkningarna. Att man de facto har likvida medel att försörja sig på saknar således relevans.

   Även beviskrav och bevisbördans placering, dvs vem som ska bevisa att det är ett seriöst äktenskap, varierar. Kortfattat har någon som vill ha uppehållstillstånd på grund av samboskap bevisbördan. Om någon vill ha uppehållstillstånd på grund av äktenskap är det Migrationsverket som har bevisbördan för att det rör sig om ett så kallat skenäktenskap.

   När det gäller EU-medborgare och deras familjemedlemmar har Migrationsverket bevisbördan för att äktenskapet ingåtts uteslutande i syfte att ge familjemedlemmen uppehållsrätt i Sverige. Det är således även ur den aspekten lättare för EU‑medborgare än för svenska medborgare.

   Listan kan göras ännu längre och exemplen ännu fler. Gemensamt bildar de ett nät av regler och krav som bara gäller svenska medborgare och inte övriga EU-medborgare. Ett nät av hinder mot att få leva med sin make/maka i Sverige. Svenska medborgare diskrimineras i Sverige!

   Missförstå mig rätt. Jag tycker att det regelverk som finns för övriga EU-medborgare och deras familjemedlemmar lever upp till kraven på hur det ska vara. Det är framtaget gemensamt inom EU och ett resultat av väl gjorda avväganden. Det grundar sig i starka principer om familjens enhet och rätten till familjeliv.

   Frågan är bara varför inte svenska medborgare har samma rätt till familjeliv? Varför ska svenska medborgare befinna sig i en betydligt sämre situation än andra EU-medborgare i Sverige? Varför ska svenska medborgare behöva flytta till ett annat EU-land för att få leva med sitt livs kärlek?

 

Detta är en krönika. Analyser och ställningstaganden är skribentens.

 


   Advokat Emilie Hillert arbetar i lika mån med migrationsmål som med brottmål. Hon är en av Sveriges mest framträdande migrationsrättsadvokater och företräder dagligen sina klienter mot Migrationsverket.

   Hon har engagerat sig ideellt i migrationsfrågor för frivilligorganisationer. Hon ligger bakom JO-anmälningar som lett till att JO riktat allvarlig kritik mot Migrationsverket och hon har fått prövningstillstånd i Migrationsöverdomstolen för bristfällig handläggning i migrationsdomstolen.

   Emilie Hillert söker minska den enskildes underläge vid Migrationsverkets myndighetsutövning och är öppen i sin kritik mot bristerna i systemet. På sin privata Fb-sida tar hon upp rättssäkerhetsfrågor. Mer information om henne finner ni på www.processadvokat.se.

   Emilie Hillert är en av Para§rafs fasta krönikörer.

Publicerad

Prenumerera på Para§rafs nyhetsbrev 

Nyhetsbrevet skickas ut varje tisdag och fredag.
I Nyhetsbrevet får du besked om det vi senast har publicerat och en del information om vad som är på gång. Därtill får du ibland extramaterial som inte publiceras på sajten.
Vi ingår inte i någon mediekoncern och lämnar inte ut prenumerantlistan till någon, så din mejladress hamnar inte på avvägar.
Du prenumererar utan kostnad. Du kan också överraska en vän genom att ge honom eller henne en prenumeration, om du skriver in i den personens mejladress.
OBS: Vi efterfrågar bara den mejladress du vill ha Nyhetsbrevet mejlat till, inget annat. Du prenumererar här.

Para§rafs artiklar, krönikor och debattartiklar kan kommenteras på vår Facebooksida.