Därför låtsas de att det fortfarande är 2015

2019-05-03

Jag tror att varje morgonmöte på Göteborgs-Postens ledarredaktion och varje Sverigedemokratisk träff börjar på samma sätt. Mötets ordförande ser sig allvarligt omkring i rummet, lyfter vänster arm, vrider upp handleden och säger: Synkronisera era klockor genom att ställa tillbaka tiden tre och ett halvt år. Låt oss fortsätta att låtsas att det är 2015.

   Anledningen till att 2015 ses som ett paradoxalt drömår för alla högernationalister är för att det är ett icke-representativt år. Kriget i Syrien ledde till enorma flyktingströmmar där över sex miljoner människor drevs på flykt ur landet. Inget annat år har fler flyktingar sökt sig till Sverige.

   Under några få månader hösten 2015 var det svårt för kommunerna att få fram de boenden som behövdes och svårt för Migrationsverket att handlägga ärenden tillräckligt snabbt. Vi hade helt enkelt inte ett system anpassat för den typen av asyltryck.

   Då kunde Sverigedemokrater, caps lock-skribenter, ledarredaktioner och lynchmobbsjournalister yra om systemkollaps, komma med sitt ”vad var det vi sa?” och påstå att Sveriges invandringspolitik är absurd.

   Regeringen införde snabbt gränskontroller och hela EU stramade åt sin flyktingpolitik. 2016 var det svårare än någonsin för flyktingar att ta sig hit och procentuellt färre människor än någonsin i modern tid sökte sig till vårt land. Så är det fortfarande.

   Men de som byggt en politisk, ideologisk och ekonomisk karriär på att hävda att allt är på väg att gå åt helvete måste fortfarande låtsas som att det är 2015. 

   Under de senaste två decennierna har antalet flyktingar i världen fördubblats från ungefär 35 miljoner till nästan 70 miljoner. Fler människor lever i nöd men vår minimala insats är oförändrad. De ökade behoven har inte lett till en ökad insats från vår sida. 

   Vi kan inte ta emot alla och det gör vi inte heller. Vi tar emot ungefär 30 000 asylsökande varje år. Det har vi gjort sedan 80-talet. Just nu tar vi därför emot 0,04% av världens flyktingar.

   Ungefär hälften av dem beviljas uppehållstillstånd. Det innebär att 0,02% av världens flyktingar får lov att stanna i Sverige.

   För 30 år sedan, 1989, tog Sverige emot 30 335 asylsökande. Förra året tog Sverige emot 21 502 asylsökande. 2017 tog vi emot 25 665 asylsökande och 2016 tog vi emot 28 939 asylsökande.

   1989 var hälften så många människor som idag på flykt undan krig och förföljelse, men ändå kom det hit lite fler människor då än nu.

   1989 var inte på något sätt ett ovanligt år. Faktum är att det är ett ganska representativt år vad gäller antalet asylsökande. Genomsnittet för perioden 1984-2018 ligger på strax över 30 000 personer.

   11 217 personer fick beviljad asyl i Sverige år 2018. Hur många det var 1989 vet vi inte riktigt eftersom det inte finns någon sammanställd statistik för det året, men 1990 var det 12 839 personer som beviljades asyl.

   Det finns inga massiva flyktingströmmar till Sverige. De senaste åren har det kommit något färre människor hit än vanligt. När man lyssnar på den politiska debatten kan man ibland tro att det fortfarande är 2015.

   Hösten 2015 är över, men det finns flera politiska partier vars hela existens bygger på att människor har hamnat tre och ett halvt år fel i sin omvärldsuppfattning.

 

Detta är en krönika. Analyser och ställningstaganden är skribentens.

 


    Andreas Magnusson är gymnasielärare i svenska, religionskunskap och etik. Han sysslar också med musik och driver You Tube-kanalen Samtidsreflexen där tanken är att tränga djupare bakom människors reflexmässiga yttranden i samhällsfrågor.
Andreas har idén om att en god journalist är pedagog och att en god pedagog också i någon mening borde vara journalist. Han har också skrivit en del för DN Kultur och nominerades 2019 till årets opinionsbildare vid Faktumgalan.
Andreas är en av Para§rafs fasta krönikörer.

Publicerad

Prenumerera på Para§rafs nyhetsbrev 

Nyhetsbrevet skickas ut varje tisdag och fredag.
I Nyhetsbrevet får du besked om det vi senast har publicerat och en del information om vad som är på gång. Därtill får du ibland extramaterial som inte publiceras på sajten.
Vi ingår inte i någon mediekoncern och lämnar inte ut prenumerantlistan till någon, så din mejladress hamnar inte på avvägar.
Du prenumererar utan kostnad. Du kan också överraska en vän genom att ge honom eller henne en prenumeration, om du skriver in i den personens mejladress.
OBS: Vi efterfrågar bara den mejladress du vill ha Nyhetsbrevet mejlat till, inget annat. Du prenumererar här.

Para§rafs artiklar, krönikor och debattartiklar kan kommenteras på vår Facebooksida.