Veckans missbruk

Att missbruka människor

Av Börje R P Carlsson 2020-05-30

Att vara livegen och att kastas bland soporna när ”maskinen” inte längre fungerar är inget som enbart drabbar de prostituerade. Det finns många olika skrån där människor tvingas att arbeta hårdare än vad kroppen kan, att arbeta längre än vad kroppen orkar och att efter ett väl förrättat liv, där han/hon gjort de rika rikare, kastas på soporna med ”underhållsutfordring” – det är inte ovanligt.

I alla fall är det girighet som penninghunger, profithunger och hänsynslöshet som styr hur de förmögna hanterar sina ”maskiner”.

I varje bransch finns det en kader av ”värdelösa” människor som kan missbrukas å det grövsta. Kedjan handlar ofta om ”slavarna” som är grunden till välståndet och hanterar grundförutsättningarna för att varje efterföljande led ska kunna bli förmögna och rika.

Denna rikedom syns bara som ett antal nollor i olika kontoutdrag och jag har svårt att förstå detta – för man kan ju bara äta sig mätt.

Klädindustrin är ett bra exempel. Att spinna, väva och färga tyget görs av de lägst stående, med löner som ingen kan överleva på. Att överleva är inget viktigt, då varken arbetsskydd eller skadefonder finns, är det billigare om de inte överlever när de är förbrukade.

Härefter har någon välavlönad modeskapare ritat ner sina idéer till olika kreationer som tyget kan användas till. Nu är tyget tillbaka hos underbetalda kvinnor med maximalt långa arbetsdagar och minimal lön, som ska sy och skapa dessa kreationer.

Dessa kreationer säljs sedan runt om i världen för dyra pengar och används därefter någon gång för att sedan hamna hos Röda Korset, Vita Liljan eller någon annan loppisverksamhet där de säljs för en spottstyver – men trots det, långt högre pris än vad Asiens sömmerskor ens vågat drömma om.

För att vi ska kunna ha telefoner, datorer och olika batteridrivna föremål används mängder av barn för att på de mest vidriga sätt utvinna de mineraler som krävs.

Allt för att göra föremålen snabbare och strömsnålare för att minimera kostnaden för ägaren. Dessa gruvor gör ägaren till miljardärer medan de arbetande barnen får vara glada om de överlever tonåren.

Inte ens vårt moderna samhälle är fritt från slaveri eller missbruk. Industriarbetare, grovarbetare, sjukvårdspersonal och många fler slits ut genom hårt fysiskt arbete där vissa politiker (som oftast aldrig gjort ett ordentligt hantverk, läs Kristersson) tycker att människorna kan arbeta hårdare och längre för att i slutändan inte kosta alltför mycket i pension.

Politiker som ofta är tillräckligt högavlönade för att ekonomiskt orka med att köpa en kvinnas kropp för en stund och trots det få behålla både avgångsvederlag och hög pension.

Jag vet egentligen inte hur man ska gradera missbruk av människor – men de prostituerade är inte ensamma om att utnyttjas och missbrukas.

 

Detta är en krönika. Analyser och ställningstaganden är skribentens.


    Börje Carlsson har under nästan hela sin tid inom kriminalpolisen arbetat med företrädesvis de grövsta brotten. Under ett par år var han rotelchef för en rotel med ett 40-tal medarbetare. Från 1993-1997 rotelchef på spaningsroteln.
Vid omorganisationen 1997, till länsmyndighet, bad han att få återgå som utredare på länskriminalen. Under kriminalpolistiden har han varit handläggare och spaningschef för flera mord, grova våldtäkter och grova rån.
Börje har skrivit en mängd böcker om brott. Senast En gång snut – alltid snut. Hans böcker finns bland annat att ta del av här.

Publicerad

Prenumerera på Para§rafs nyhetsbrev 

Nyhetsbrevet skickas ut varje tisdag och fredag.
I Nyhetsbrevet får du besked om det vi senast har publicerat och en del information om vad som är på gång. Därtill får du ibland extramaterial som inte publiceras på sajten.
Vi ingår inte i någon mediekoncern och lämnar inte ut prenumerantlistan till någon, så din mejladress hamnar inte på avvägar.
Du prenumererar utan kostnad. Du kan också överraska en vän genom att ge honom eller henne en prenumeration, om du skriver in i den personens mejladress.
OBS: Vi efterfrågar bara den mejladress du vill ha Nyhetsbrevet mejlat till, inget annat. Du prenumererar här.

Para§rafs artiklar, krönikor och debattartiklar kan kommenteras på vår Facebooksida.