Veckans SD-troll

Tokstollar och rasister i rättssalar

Av Michael Pålsson 2020-08-22

Jag blir inte ens längre förvånad när jag hör om ny skandal rörande nämndemän. Nu senast SD-politikern Hans-Johnny Hedström som fram tills nyligen hade förtroendeuppdrag som nämndeman i Södertörns tingsrätt. Enligt Expressen den 19 augusti 2020 har SD-Hedström på Facebook bland annat spridit en bild på statsminister Stefan Löfven med ett kryss från ett kikarsikte i ansiktet.

Ett annat extremt smaklöst ”skämt” SD-Hedström framfört var när han skickade vidare en text om personer från invandrargrupper som bits ihjäl av en kamphund:

”Jag får hela tiden sms om min kamphund som förra helgen bet ihjäl fyra somalier, tre pakistanare och fyra turkar. För sista gången: ´DEN ÄR INTE TILL SALU´.”

Det är inte ens slut där. I andra bilder ger han sig på araber och muslimer, han hånar färgade och BLM-rörelsen och i en av hans perverst vulgära stunder spred han en bild på en ung pojke med Downs syndrom som ser ut att ha en T-shirt med den engelska texten: ”Jag är åtminstone inte en neger!”

Själv tycker SD-Hedström enligt Expressen att det var ”komiskt”.

Jag har många gånger berömt hur bra det svenska rättssystemet oftast fungerar, men också vid flera tillfällen framfört kritik mot nämndemannasystemet, senast här i Para§raf den 11 maj i år.

Hur kan detta som Expressen skriver om ens hända? Kan någon efter detta ha förtroende för nämndemän?

I Sverige har vi ett nämndemannasystem där lekmän utses av olika partier att representera allmänheten. I USA och Storbritannien används istället jury.

Det finns för- och nackdelar med båda systemen även om man kan ifrågasätta ens någon fördel med nämnd när man läser om SD-Hedström.

Det finns också för- och nackdelar med att alls låta lekmän vara mer och döma i domstolen. Allmänhetens insyn i domstolsarbetet, lokalkännedom, lokal förankring med mera kan anföras som skäl att använda nämndemän. Att de utses politiskt, är juridiskt okunniga och ibland sömniga, ibland har märkliga religiösa föreställningar, ibland är rasister med mera kan anföras emot.

Samtidigt har jag förstått att politikerna håller hårt i nämndemannasystemet. Jag vet inte varför politiker av alla färger älskar systemet med nämndemän så mycket, men något är det.

Kan det möjligen vara för att kunna erbjuda nämndemannauppdrag till fritidspolitiker som tack för lång och trogen tjänst?

Eller som i fallet SD-Hedström, han kan inte vistas i civiliserade rum och synes lida av allmän avsaknad av medkänsla kombinerat med allvarlig rasism – men någonstans måste han väl platsa?

Varför inte ge honom en röst lika mycket värd som en universitetsutbildad och yrkesutbildad jurist?

Eftersom jag i stort sett gett upp hoppet om att nämndemannasystemet ska avskaffas, borde våra politiker åtminstone besluta att ta efter det amerikanska systemet där advokater och åklagare får ställa frågor till juryn för att på det sättet sålla bort tokstollar på förhand.

Samma sak borde, om nu systemet med nämndemän alls ska få finnas kvar, kunna tillämpas på nämndemännen inför varje rättegång. En person som SD-Hedström som uppenbart anser att människor är olika värda beroende på hudfärg och härkomst, är inte värdig att döma någon.

Jag vill avsluta med att påpeka att majoriteten av nämndemännen i landet sannolikt tar sitt uppdrag seriöst och gör sitt bästa. Ingen skugga över dem. Men när personer från ett parti som synes uppskatta politiskt styrda domstolar uttalar sig så som SD-Hedström, då måste systemet allvarligt ifrågasättas. Politiker ropar gärna på högre straff och kallar ibland juristdomare för ”syltryggar”. Det vore klädsamt och lämpligt om de i första hand istället tänkte på rättssäkerhet såsom det anstår en rättsstat.

Detta är en krönika. Analyser och ställningstaganden är skribentens.


   Michael Pålsson är advokat på Juhlin & Partners, med expertis inom avtalsrätt och arbetsrätt. Han har ett stort intresse för rättsfilosofi och är bland annat författare till boken ”Om frihet i vår tid”.
Läs mer på www.michaelpalsson.se
Michael är en av Para§rafs fasta krönikörer.

Publicerad

Prenumerera på Para§rafs nyhetsbrev 

Nyhetsbrevet skickas ut varje tisdag och fredag.
I Nyhetsbrevet får du besked om det vi senast har publicerat och en del information om vad som är på gång. Därtill får du ibland extramaterial som inte publiceras på sajten.
Vi ingår inte i någon mediekoncern och lämnar inte ut prenumerantlistan till någon, så din mejladress hamnar inte på avvägar.
Du prenumererar utan kostnad. Du kan också överraska en vän genom att ge honom eller henne en prenumeration, om du skriver in i den personens mejladress.
OBS: Vi efterfrågar bara den mejladress du vill ha Nyhetsbrevet mejlat till, inget annat. Du prenumererar här.

Para§rafs artiklar, krönikor och debattartiklar kan kommenteras på vår Facebooksida.