Donald Trump och Benito Mussolini

Högerpopulismen på marsch igen – från Per Engdahl till Mattias Karlsson

Av Lennart Aspegren 2022-11-06

De senaste åren har partier på den högerextrema kanten vunnit framgångar i flera länder. I takt med det kan man även i Sverige notera olika negativa fenomen, som att välfärd sätts åt sidan, främlingsfientlighet, antisemitism och förakt för minoriteter odlas, feminism motarbetas, vetenskapliga rön förringas, myter och konspirationsteorier lanseras.

I Italien tillkom en extrem form för liknande inställningar för ett jämnt sekel sedan, alltså år 1922. Det var då som Mussolini och hans anhang först skapade det som de benämnde fascism. Och sedan genom hänsynslöst våld lyckades att erövra makten i landet.

I Sverige tycks många iakttagit Mussolini och hans fascism med svalt intresse, överseende eller i bästa fall en viss motvilja.

En svensk som tvärtom anammade de fascistiska idéerna var Per Engdahl, som 1930 grundade den korporativistiska Nysvenska rörelsen.

Den betraktade sig visserligen inte som nazistisk. Men nysvenskarna och deras tidning Vägen framåt ställde sig under världskriget 1939-1945 i alla fall på axelmakternas sida.

Senare, på 1950-talet, fick Engdahl ett visst inflytande på sina håll också utomlands – bland annat hos nyfascistiska grupper i Italien – och skapade Malmörörelsen jämte ett samarbetsorgan, European Social Movement.

Han inspirerade också till inrättandet 1979 av kamporganisationen Bevara Sverige Svenskt (BSS). Den ombildades redan 1983 till det politiska partiet Sverigedemokraterna (SD).

Parollen ”Bevara Sverige Svenskt” fortsatte man inom SD att använda ända till slutet av 1990-talet. Per Engdahl ledde för sin del Nysvenska rörelsen fram till sin död 1994.

(Här kan parentetiskt inskjutas att när Mussolini 1945 avrättades, så kom det för många svenskar att fungera som en pinsam påminnelse om att han 1930 hade förlänats Serafimerorden. Det innebar nämligen att hans bortgång skulle högtidlighållas med klockringning i Riddarholmskyrkan i Stockholm)

Nu över till Mattias Karlsson. Under sin studietid i Lund samarbetade han med Jimmie Åkesson, Björn Söder och Richard Jomshof i ”De fyras gäng”, även kallat Skånegänget. Karlsson var 2010-2022 riksdagsledamot för SD och gruppledare 2014-2019.

Från 2008 betraktades Mattias Karlsson som SD:s ledande ideolog och startade 2019 den konservativa tankesmedjan Oikos.

 Jag tror förstås att flertalet svenskar vill att utvecklingen i vårt land också i fortsättningen styrs med respekt för sådant som rättsstatens principer, internationella skyldigheter, mänskliga rättigheter och humanitär rätt. Ingen extremism, tack.

I linje med det avslutar jag krönikan med ett klipp aktuell politisk lyrik av Göran Sonnevi (För vem talar jag framtidens språk, 2022, sid. 123, 124, 129).

Under rubriken ”SEKVENS ÖVER ALLHELGONA; CORONA” skriver han:

 /…/  Trumps teatrala likhet med Mussolini    Samma slags framskjutna haka från balkongen, talarstolen   Samma sätt att gona sig i ljuset från publikens jubel   /…/

/…/     Jag  tänker på Mattias Karlssons önsketänkande om Sverigesdemokraternas likhet med Donald Trumps syn      De är naturligtvis inte identiska      Men svårt att säga exakt var olikheten ligger    I kulissernas olika draperingar?   /…/

/…/  Demokratins förstörelse     En till synes obeveklig process     Inte bara i Amerika     Också här   /…/   Apokalypsen är redan över? Nej!    Alla problem återstår    Den kluvna nationen     Allt det andra    Det stora tecknet har växt sig högre /…/   

 

Detta är en krönika. Analyser och ställningstaganden är skribentens.


   Lennart Aspegren är juris hedersdoktor, Stockholms universitet. Bakgrund i Svea hovrätt. Rättschef i Regeringskansliet. Domare i Arbetsdomstolen, i Försäkringsöverdomstolen, i FN:s folkmordstribunal för Rwanda.
Lennart Aspegren är internationellt verksam som konsult och föreläsare. Gett ut lagkommentarer m.m. Gift, tre barn, fem barnbarn.
Lennart är en av Para§rafs fasta krönikörer.

Publicerad

Prenumerera på Para§rafs nyhetsbrev 

Nyhetsbrevet skickas ut varje måndag och torsdag kväll 22.00.
I Nyhetsbrevet får du besked om det vi senast har publicerat och en del information om vad som är på gång. Därtill får du ibland extramaterial som inte publiceras på sajten.
Vi ingår inte i någon mediekoncern och lämnar inte ut prenumerantlistan till någon, så din mejladress hamnar inte på avvägar.
Du prenumererar utan kostnad. Du kan också överraska en vän genom att ge honom eller henne en prenumeration, om du skriver in i den personens mejladress.
OBS: Vi efterfrågar bara den mejladress du vill ha Nyhetsbrevet mejlat till, inget annat. Du prenumererar här.

Para§rafs artiklar, krönikor och debattartiklar kan kommenteras på vår Facebooksida.