Av Lennart Aspegren 2024-01-21
Alltsedan 1946 utgör Internationella domstolen, ICJ, ett av Förenta Nationernas sex så kallade huvudorgan. Det är det enda av dem som inte är stationerat i New York. ICJ håller nämligen till i Haag - närmare bestämt i Fredspalatset, en pampig byggnad som man har ärvt från föregångaren i Nationernas Förbund.Sommaren 1995 besökte jag Haag för att introduceras till mitt uppdrag som FN-domare. En av dagarna fick man då tillbringa just hos ICJ. Och det blev det mest givande momentet i arrangemanget.
Samtalen där blev omfattande och intensiva, men hela tiden i en vänskaplig och inspirerande anda. Ledamöterna som jag fick möta var imponerande på alla tänkbara vis.
ICJ har femton ledamöter, alla från skilda länder. Minst nio av dem måste vara ense för att ett beslut ska vara giltigt.
ICJ:s uppgift är att pröva tvister mellan stater. (Det vill säga inte mål om gärningar begångna av individer; de handläggs i stället av ICC, Internationella brottmålsdomstolen.)
ICJ tar upp rättegångar bara på begäran av en FN-stat och bara om motparten i konflikten har samtyckt. Domstolen reglerar tvisterna med fredliga metoder och respekt för internationell rätt.
Enligt artikel 94 i FN-stadgan är medlemsländerna bundna av ICJ:s avgöranden. Men ingen rättslig sanktion stipuleras för en suverän stat som vägrar att följa ett avgörande. En missgynnad part har vissa möjligheter att vända sig till FN:s säkerhetsråd.
När ICJ år 2004 kritiserade Israels uppförande av muren på Västbanken och runt Jerusalem, slog man fast att både Israel och Palestina har skyldighet att följa internationell humanitär rätt. Domstolen hänvisade därvid till Haag-reglerna av 1907, till sedvanerätten och till fjärde Genève-konventionen av 1949.
I det nu aktuella målet mot Israel åberopar Sydafrika bland annat 1948 års FN-konvention mot folkmord. Israel har godtagit folkmordskonventionen som sådan.
Men för att ett folkmord ska anses föreligga enligt konventionen krävs det också bevisning för det stränga subjektiva rekvisitet avsikt (direkt uppsåt) att förinta en folkgrupp.
I en dom 1998 av FN:s Rwanda-tribunal (irmct.org/en/cases), där jag medverkade, betecknade vi för övrigt folkmord som the crime of crimes, det värsta av alla brott.
Ifall ICJ skulle dela Sydafrikas uppfattning i rättegången att Israel som stat har gjort sig skyldigt till folkmord i Gaza, kan det förstås skada Israels goda anseende. Det kan också rent praktiskt dra med sig exempelvis en negativ inverkan på statens diplomatiska kontakter och liknande, inte minst i Afrika.
Men det kan dröja länge, kanske många år, innan målet i ICJ avgörs. Under tiden som handläggningen pågår kan domstolen föreskriva provisoriska åtgärder. De kan handla om sådant som avbrott i stridshandlingarna i Gaza. Vi får se hur det går.
Detta är en krönika. Analyser och ställningstaganden är skribentens.
Stöd oss i arbetet med att bevaka rättsstaten » Lennart Aspegren är juris hedersdoktor vid Stockholms universitet. Bakgrund i Svea hovrätt. Rättschef i Regeringskansliet. Domare i Arbetsdomstolen, i Försäkringsöverdomstolen, i FN:s folkmordstribunal för Rwanda.
Lennart Aspegren är internationellt verksam som konsult och föreläsare. Gett ut lagkommentarer m.m. Gift, tre barn, fem barnbarn.
Lennart är en av Para§rafs fasta krönikörer.
Para§rafs artiklar, krönikor och debattartiklar kan kommenteras på vår Facebooksida.