Av Ricard A R Nilsson 2025-08-18
En livstidsdömd intagen har stämt Kriminalvården på 150 000 kr. Detta efter att ansvarigt vakthavande befäl vid anstalten Salberga inte genomfört en akuttransport som beordrats av läkare – orsaken var personalbrist.Av stämningsansökan som insänts till Norrköpings tingsrätt, framgår bland att en psykiater bedömt att den aktuelle intagne var i akut behov av medicinering med antipsykotisk medicin, men ”Patienten vägrar dock detta med anledning av att han tror att medicinerna är gift med syfte att mörda honom”.
Kriminalvården har inte rätt att tvångsmedicinera någon, därav måste denna typ av patient/intagen föras till en psykiatrisk mottagning.
Personalbrist stoppar akuttransport
Psykiatern tar kontakt med överläkare vid en extern psykiatrisk akutmottagning i syfte att förbereda dem samt för att informera om patienten/den intagne. Därefter upprättas ett vårdintyg för psykiatrisk tvångsvård med tillhörande remiss, vilka faxas till den psykiatriska akutmottagningen. Psykiatern informerar även Kriminalvården att den intagne omedelbart måste beredas akuttransport till den psykiatriska intensivvårdsavdelningen.
Ansvarigt vakthavande befäl vid anstalten Salberga beslutade att akuttransport inte kunde ske då det rådde personalbrist. Istället beslutades att den intagne, som vid tillfället led av ett svårt maniskt skov, var psykotisk och hade paranoida vanföreställningar, skulle placeras på isoleringsavdelningen. Där låstes den intagne in under 18 timmar, innan transport till psykiatrisk mottagning kunde genomföras.
Goda chanser att vinna
Den livstidsdömdes ombud, jur. kand. Mikaela Olsson, bedömer vinstchansen som god.
– Europadomstolen har redan prövat ett antal närmast identiska fall av överträdelser mot Artikel 3 i Europakonventionen, varför jag anser att gällande rättspraxis redan är klarlagd. Vad gäller bevisningen i detta mål så finns det ju väldokumenterat av sjukvårdspersonal att de begärt att min klient akut måste överföras till extern sjukvård men fått till svar att detta inte var möjligt på grund av personalbrist. Utöver detta så har jag ju kallat i stort sett hela anstaltens sjukvårdsavdelning som vittnen i målet, säger hon.
Har själv varit intagen
Mikaela Olsson har själv varit intagen i anstalt, nyligen gick även hennes villkorliga frigivning ut. Hon har numera till fullo avtjänat det utdömda straffet för våldtäkt. Enligt henne så utgör inte hennes bakgrund något som rätten kommer ta hänsyn till.
– Kortfattat så dömdes jag till 3,5 års fängelse efter ca 15 minuters sexuellt umgänge med en annan kvinna på en konferens efter att vi båda druckit alkohol, som jag uppfattat som frivilligt och ömsesidigt. Jag förutsätter naturligtvis att rätten har tillräckligt med integritet för att inte låta sig påverkas av sådant som har med mig eller min klients bakgrund att göra, utan att rätten som sig bör fokuserar på sakfrågorna i målet och hur Kriminalvården har kränkt min klients mänskliga rättigheter. Som före detta intagen är jag dessvärre medveten om att dylika situationer uppstår då och då, men att intagna ofta har ytterst begränsade möjligheter att ta tillvara sina rättigheter samtidigt som allmänhetens möjlighet till insyn i Kriminalvårdens verksamhet är mycket begränsad. Det har naturligtvis bidragit till ett stort personligt engagemang för dessa individers utsatta situation. Jag har egentligen inte haft som avsikt att nyttja min juristexamen något mer, men just här kände jag att jag måste hjälpa till om jag kan. Jag anser också att jag har en unik insyn i Kriminalvårdens verksamhet som de flesta jurister inte har som jag tror kan vara till stor fördel för min klient, som jag för övrigt företräder utan kostnad.
Har ingen kommentar
Kriminalvården har ombetts kommentera stämningsansökan, men uppger att de inte har någon kommentar. Avseende mer generella frågor gällande om personalbrist är ett godtagbart skäl att neka en akuttransport som beordrats av läkare eller vilka möjligheter Kriminalvården har att gå emot det som beordrats av läkare, så hänvisas bara till gällande lag.
– Bestämmelser om hälso- och sjukvård finns i häkteslagen samt fängelselagen, uppger Rättsavdelningen vid Kriminalvården.
Stöd oss i arbetet med att bevaka rättsstaten »Ricard A R Nilsson är före detta livstidsdömd, numera jurist, journalist, författare och fast medarbetare hos Magasinet Paragraf sedan starten. Han har tidigare bland annat publicerat ”En livstidsdömds dagbok”, ”Under Kriminalvårdens grönrandiga påslakan” och ”När orättvisan segrar”.
Han är även nyhetschef och besvarar läsarnas juridiska frågor om Kriminalvården hos Kriminalvårdsmagasinet.
Para§rafs artiklar, krönikor och debattartiklar kan kommenteras på vår Facebooksida.