Var kommer alla regeringens känslokalla träskallar ifrån?

I norra Sverige finns en del av de dryga hundratusen lediga jobb som olika ministrar tycker att de arbetslösa ska kunna ta, men här blir det då knappast tal om att veckopendla utan kanske mer halvårs- eller helårspendla. Att make/maka och barn vill bo tillsammans och ha lite egentid tycks en sån som arbetsmarknadsminister Britz varken förstå eller begripa.

En annan sak han inte tycks begripa är att lediga jobb blir varken fler eller mer lätttillgängliga bara för att bidragen sänks och bidragsmottagarna får det etter djävligt. Han tycks förfäkta uppfattningen att fattiga människors plånböcker blir tjockare av att fyllas med mynt i stället för sedlar. Kanske har han rätt rent fysiskt men knappast fysiskt.

Det värsta är dock att han ser så djävla nöjd ut när han kan djävlas med de som redan har det djävligt.

Än mer nöjd såg han ut när han, inför ett känt regeringsbeslut, sålde sina Saab-aktier och tjänade miljoner. Men det är klart, han har ju heller ingen lön utan livnär sig på ett arvode som likt övriga bidrag borde sänkas till lämplig nivå. Kanske en sänkning skulle få Britz att söka ett riktigt jobb?

Detta är en krönika. Analyser och ställningstaganden är skribentens.

Börje R P Carlsson har under nästan hela sin tid inom kriminalpolisen arbetat med företrädesvis de grövsta brotten. Under ett par år var han rotelchef för en rotel med ett 40-tal medarbetare. Från 1993-1997 rotelchef på spaningsroteln.

Vid omorganisationen 1997, till länsmyndighet, bad han att få återgå som utredare på länskriminalen. Under kriminalpolistiden har han varit handläggare och spaningschef för flera mord, grova våldtäkter och grova rån.

Börje har skrivit en mängd böcker om brott. Senast En gång snut – alltid snut. Hans böcker finns bland annat att ta del av här.