Av Börje R P Carlsson 2026-11-16
Krönikören Börje Carlsson om svårigheterna att förstå dagens politik och hur väljarna resonerar.I det senaste riksdagsvalet fick vänstersidan en liten majoritet. Hela vänsterblocket tycktes nöjda, så också Socialdemokraterna. Sossarnas glädje över att slippa Tidöpartiernas hegemoni var påtaglig, men då fick några näst intill försumbara småpartier hybris och trodde sig vara tungan på vågen. De började ställa krav och ville inte styra med dem och andra ville inte styra med dem.
Till slut började dessa försumbara ytterlighetspartier verka tro att de alla var vågmästare med egen majoritet och började agera därefter.
Sedan började kattrakandet och nu tycktes både partitillhörighet och rötter bli ointressanta. Centern fick för sig att de med sina få procent kunde ta initiativet och driva fram en regeringsbild där både Vänsterpartiet och Sverigedemokraterna kunde elimineras.
Moderaterna höll god min och trots deras oärliga partiledares alla skelett i garderoben fick de luft, och med riksdagens talmans hjälp började deras popularitet att stiga och nya mätningar visade att Tidölaget återigen var störst.
Tursamt nog är det fortfarande valresultatet som gäller. I det fördolda driver dock Tidölaget regeringsdiskussionerna mot ett extraval på ett subtilt sätt.
Om vi kommer därhän hoppas jag att väljarna inser att de inte med förtroende kan rösta på ytterlighetspartierna, till höger eller vänster, styrda av riksdagens oärligaste och mest egenkära politiker.
De partier som med knapp marginal klarade 4 %-gränsen måste rätta in sig i leden och genom aktiv politik försöka tillvarata sina väljares intressen. Att likt ett gäng räkor stå på barrikaderna och skrika ”jag är en hummer” håller inte. De ska ta tillvara sina anor, vilket inte är detsamma som att glömma de antipatier som de gick till val med.
Betänk också att det knappast är sossarna som skapat detta kaos, de har bara glatt sig åt en så kallad phyrrusseger.
Detta är en krönika. Analyser och ställningstaganden är skribentens.
Stöd oss i arbetet med att bevaka rättsstaten »Börje R P Carlsson har under nästan hela sin tid inom kriminalpolisen arbetat med företrädesvis de grövsta brotten. Under ett par år var han rotelchef för en rotel med ett 40-tal medarbetare. Från 1993-1997 rotelchef på spaningsroteln.
Vid omorganisationen 1997, till länsmyndighet, bad han att få återgå som utredare på länskriminalen. Under kriminalpolistiden har han varit handläggare och spaningschef för flera mord, grova våldtäkter och grova rån.
Börje har skrivit en mängd böcker om brott. Senast En gång snut – alltid snut. Hans böcker finns bland annat att ta del av här.



Para§rafs artiklar, krönikor och debattartiklar kan kommenteras på vår Facebooksida.